Gädda 2025

Gädda fiskas i första hand av sportfiskare. Därför är information från sportfisket viktigt för att kunna bedöma gäddans biologiska status. Enligt nationella enkätundersökningar utförda av Havs- och vattenmyndigheten och Statistikmyndigheten SCB fångas mest gädda i inlandsvatten och totala fångsterna per år (2020–2024) är mellan tre och fyra gånger större än på kusten. Inlandets totala fångster är störst i Götaland och Svealand med i genomsnitt 2 945 ton per år (95 procent konfidensintervall 2 295–3 595 ton), följt av Norrland inklusive Storsjön med i genomsnitt 2 113 ton per år (95 procent konfidensintervall 1 407–2 819 ton). Som jämförelse är totala fångsten i Östersjön i genomsnitt 1 747 ton per år (95 procent konfidensintervall 1 210–2 284 ton).

Andelen av totala fångsten som återutsätts är lägst i Norrland med 72 procent (95 procent konfidensintervall 63–80 procent), följt av Götaland och Svealand där 80 procent av totala fångsten återutsätts (95 procent konfidensintervall 75–84 procent). Andelen av totala fångsten som återutsätts på ostkusten är 90 procent (95 procent konfidensintervall 86–94 procent).

Ett liknande mönster kan ses i de fyra största sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Där är den genomsnittliga återutsättningsgraden 90 procent (95 procent konfidensintervall 80–100 procent), vilket innebär att det blir stora skillnader mellan total och behållen fångst. Totalfångsten är högst i Mälaren (609 ton, 95 procent konfidensintervall 412–806 ton), Vänern (329 ton, 95 procent konfidensintervall 170–488 ton) och Vättern (211 ton, 95 procent konfidensintervall 7–415 ton) men lägre i Hjälmaren (56 ton, 95 procent konfidensintervall 7–105 ton; (Figur 1) . Sammantaget är den behållna fångsten av gädda högre i fritidsfisket än i yrkesfisket i Mälaren, på en liknande nivå i Vänern och lägre i fritidsfisket i Hjälmaren. Fångsterna är beräknade som ett årligt genomsnitt för de senaste fem åren (2020–2024), förutom för fritidsfisket i Hjälmaren som på grund av statistisk osäkerhet är beräknade för 2019–2023.

Riktat yrkesmässigt fiske efter gädda förekommer, men i mindre utsträckning. Gädda är en relativt svårfångad fisk i de passiva redskap som dominerar insjöfisket. I den mån gädda fångas så är det främst på våren och i viss mån på hösten, främst som bifångst i bottensatta nät. Landningarna sker huvudsakligen i Vänern, Mälaren och Hjälmaren (Figur 2) . I ett längre tidsperspektiv har landningarna av gädda främst minskat i Vänern, från cirka 120 ton 1974 och 1975 till 35 ton 2024. Landningarna i Mälaren har historiskt sett varierat mellan ungefär 25 och 40 ton årligen sedan slutet på 1960-talet. I Mälaren landades 29 ton under 2024. I Hjälmaren landades som mest 53 ton 1999, och under 2024 landades 38 ton. Vättern skiljer sig från de andra stora sjöarna i det att landningarna ökat de senaste cirka 20 åren. Gädda förekommer dock sparsamt i de delar av Vättern där yrkesfiske huvudsakligen bedrivs och landningarna var endast 1,4 ton 2024. Landningar antas i stor utsträckning bero på avsättningsmöjligheterna för gädda.

I Vänern samlar Länsstyrelsen i Värmlands län in statistik om fritidsfisket med nät och andra mängdfångande redskap. Insamlingen baseras på personer som ansökt om redskapsnummer, enligt gällande fiskeregler (FIFS 1994:14). Baserat på svar från enkäter har totalfångsterna av gädda där minskat från 45 ton 2000 till 4,3 ton 2022. Minskningen beror med största sannolikhet på en minskad ansträngning i fisket, både vad gäller antalet utövare och antalet fiskedagar per person. Sedan 2000 har ett fångstindex, beräknat som antal kilogram per fiskedag för personer som svarat att de fångat gädda, minskat med i genomsnitt 0,03 kg per persondag och år (Figur 3) . Detta bedöms dock inte reflektera beståndets utveckling, utan är mer troligen en effekt av att fritidsfisket med mängdfångande redskap i allt mindre utsträckning är riktat efter gädda.

Gädda är en svårövervakad art då den endast sporadiskt fångas i provfisken med nät och ytterst sällan i trålundersökningar, på grund av dess relativt stillastående livsstil under tiden på året som provfiskena genomförs. Ofta är fångsten av gädda mindre än en individ per tjugo provfiskenät, vilket gör det svårt att räkna på trender i antal och storlek i de stora sjöarna. En del uppgifter kan dock samlas in via särskilda satsningar och projekt. Exempelvis bedrivs forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som syftar till att utveckla metoder som kan uppskatta mängden gädda i ett vatten utifrån vattenprover.^{5–75. Karlsson E, Ogonowski M, Sundblad G, Sundin J, Svensson O, Nousiainen I, et al. Strong positive relationships between eDNA concentrations and biomass in juvenile and adult pike (Esox lucius) under controlled conditions: Implications for monitoring. Environmental DNA. 2022;4(4):881–93.Gå till referens6. Ogonowski M, Karlsson E, Vasemägi A, Sundin J, Bohman P, Sundblad G. Temperature moderates eDNA–biomass relationships in northern pike. Environmental DNA. 2023;5(4):750–65.Gå till referens7. Vasemägi A, Karlsson E, Ogonowski M, Sundblad G, Sundin J, Bohman P. Utveckling av eDNA som metod för övervakning av gädda [Internet]. Naturvårdsverket; 2024 p. 61. Report No.: 7154. Available from: https://www.naturvardsverket.se/49d283/globalassets/media/publikationer-pdf/7100/978-91-620-7154-7.pdfGå till referens} Tekniken bygger på att mängden gädd-DNA som mäts i vattnet kan användas för att också beräkna mängden gädda. I en nyligen publicerad studie gjordes en jämförelse mellan DNA-metoder och standardiserade spöprovfisken.^{66. Ogonowski M, Karlsson E, Vasemägi A, Sundin J, Bohman P, Sundblad G. Temperature moderates eDNA–biomass relationships in northern pike. Environmental DNA. 2023;5(4):750–65.Gå till referens} Studien visade att båda metoderna kan skilja områden med mycket gädda från områden med en mindre mängd gädda. Dock spelade vattentemperaturen en stor roll, vilket är förståeligt då ökande temperaturer under våren gör gäddan mer rörlig och fler gäddor leker vilket gör att det blir både mer DNA och mer spridning i vattnet.^{66. Ogonowski M, Karlsson E, Vasemägi A, Sundin J, Bohman P, Sundblad G. Temperature moderates eDNA–biomass relationships in northern pike. Environmental DNA. 2023;5(4):750–65.Gå till referens}

Eftersom gäddan leker och växer upp i mycket grunt vatten, gärna på översvämmade strandängar, kan variationer i vattenståndet vara viktigt för artens reproduktion i insjöar.^{88. Svärdson G, Molin G. Fiskets effekt på gäddans storlek och numerär. Drottningholm; 1968 p. 29. (Information från Sötvattenslaboratoriet). Report No.: 5.Gå till referens} I Mälaren bedrevs under mitten av 1900-talet provfiske med ängsryssjor i samband med gäddleken. Fångsterna av gädda och även variationen i årsklasstyrka i detta provfiske berodde i hög grad på vattenståndet och mängden lekområden har pekats ut som avgörande för gäddans numerär.^{88. Svärdson G, Molin G. Fiskets effekt på gäddans storlek och numerär. Drottningholm; 1968 p. 29. (Information från Sötvattenslaboratoriet). Report No.: 5.Gå till referens}

Ett viktigt mått på beståndens status är storleksfördelningen, det vill säga antal eller andel fångade fiskar per storleksklass.^{99. Naddafi R, Sundblad G, Sandström A, Fetterplace L, Vinterstare J, Ogonowski M, et al. Developing management goals and associated assessment methods for Sweden’s nationally managed fish stocks : a project synthesis [Internet]. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences; 2023 [cited 2023 May 3]. Available from: edeliGå till referens} Storleken på fångad gädda i fritidsfisket registreras av fiskare på frivillig basis hos Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund, Sportfiskarna, som har utvecklat en mobilapplikation för fångstregistrering (Läs mer på fangstdatabanken.se). I Vänern har storleksfördelningen i fritidsfisket varit stabil 2014–2024 (Figur 4) . Andelen stora individer (större än 100 cm) som rapporterats har varierat mellan 9 och 13 procent, vilket får anses indikera en god status hos gädda i Vänern.^{10–1210. Tiainen J, Olin M, Lehtonen H, Nyberg K, Ruuhijärvi J. The capability of harvestable slot-length limit regulation in conserving large and old northern pike (Esox lucius). Boreal Environment Research. 2017;2017(22):169–86.Gå till referens11. Lehtonen H, Leskinen E, Selén R, Reinikainen M. Potential reasons for the changes in the abundance of pike, Esox lucius, in the western Gulf of Finland, 1939-2007. Fisheries Management and Ecology. 2009;16(6):484–91.Gå till referens12. Fitzgerald CJ, Droll JS, Shephard S, Monk CT, Rittweg T, Arlinghaus R. Length-based assessment of an exploited coastal pike (Esox lucius) stock (Rügen, southern Baltic Sea) underscores the crucial relevance of growth and natural mortality for assessment outcomes. Fisheries Research. 2023 July 1;263:106667.Gå till referens}

En liknande metod används för att samla in data om storleksfördelningen hos gädda via medborgarforskning hos SLU. Insamlingen sker i samarbete med bland andra Sveriges organiserade fiskeguider vilket bidrar med kunskap om både gädda och andra arter, i sjöar och på kusten (Läs mer om Spöreg på SLU:s websida). Under 2024 lanserades kampanjen Fiska för forskning, vilket innebär att den intresserade allmänheten bjudits in att bidra med datainsamling genom att rapportera sitt fiske i appen Spöreg. Det finns i dagsläget (2025-09-03) totalt 7 414 registrerade gäddfångster. Information om storlek har angetts för 6 882 gäddor, vilka fördelas enligt 3 109 gäddor från Mälaren, 1 072 gäddor från Vänern, 340 från Hjälmaren, 29 från Vättern (för få för vidare analyser), 1 079 från kusten och 302 från övriga vatten. Andelen individer över en meter var 1,2 procent i Mälaren, 12 procent i Vänern, 0,3 procent i Hjälmaren och 0,8 procent på kusten (1 procent i övrigt vatten). Generellt var storleksfördelningen förskjuten mot mindre storlekar på kusten (medianlängd 60 cm) jämfört med Mälaren (medianlängd 64 cm), Hjälmaren (medianlängd 66 cm) och Vänern (medianlängd 75 cm); (Figur 5) .

Längdindikatorn L90 anger den längd som 90 procent av gäddorna är mindre än. Ett högre värde indikerar relativt fler större gäddor i fångsten än ett lägre värde. Vänern har det högsta L90-värdet, med 100 cm, följt av Mälaren 83 cm, Hjälmaren 80 cm och kusten 78 cm enligt rapporterade data i Spöreg.

Under våren 2022 genomfördes ett standardiserat spöprovfiske i Vänern.^{1313. Sundblad G. Spöprovfiske efter gädda i Vänern [Internet]. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet; 2023 [cited 2023 Oct 23]. Report No.: 2023:15. Available from: https://res.slu.se/id/publ/126429Gå till referens} Denna fiskerioberoende insamling gav liknande värden för medianlängd (74 cm) och L90 (103 cm) som data rapporterat i Spöreg, vilket indikerar att rapporterad statistik är tillförlitlig. Fångst-per-ansträngning var relativt lågt i provfisket i Vänern, 0,24 gäddor per spötimme, jämfört med liknande undersökningar på ostkusten som fångat 0,61 och 0,75 gäddor per spötimme.^{1414. Eklöf JS, Hansen JP, Eriksson BK, Östman Ö, Austin ÅN, Yanos C, et al. Effects of seasonal spawning closures on pike (Esox lucius L.) and perch (Perca fluviatilis L.) catches and coastal food webs in the western Baltic Sea. Fisheries Research. 2023 July 1;263:106674.Gå till referens} Sammantaget verkar därför beståndet i Vänern bestå av färre men större gäddor jämfört med kusten som snarare består av fler men mindre gäddor. Antal kontra vikt i gäddpopulationer verkar ha ett generellt sådant samband, troligen till följd av kannibalism.^{11,1511. Lehtonen H, Leskinen E, Selén R, Reinikainen M. Potential reasons for the changes in the abundance of pike, Esox lucius, in the western Gulf of Finland, 1939-2007. Fisheries Management and Ecology. 2009;16(6):484–91.Gå till referens15. Sharma CM, Borgstrøm R. Increased population density of pike Esox lucius– a result of selective harvest of large individuals. Ecology of Freshwater Fish. 2008;17(4):590–6.Gå till referens} Även äldre studier, innan återutsättning blev dominerande, har visat på sambandet, och dragit slutsatsen att ett intensivt fiske sänker medelstorleken och ökar antalet gäddor, medan ett minskat fiske höjer medelstorleken och sänker antalet.^{88. Svärdson G, Molin G. Fiskets effekt på gäddans storlek och numerär. Drottningholm; 1968 p. 29. (Information från Sötvattenslaboratoriet). Report No.: 5.Gå till referens}

Stickprov av ålder och storlek hos gädda har undersökts i ett fåtal områden och på ett relativt lågt antal individer per sjö eller kustområde, vilket här presenteras tillsammans för att illustrera en generell tillväxt.^{1616. Rypel AL. Meta-analysis of growth rates for a circumpolar fish, the northern pike (Esox lucius), with emphasis on effects of continent, climate and latitude. Ecology of Freshwater Fish. 2012;21(4):521–32.Gå till referens} Åldersläsningarna som har gjorts visar att honor och hanar har en liknande tillväxt upp till cirka tre års ålder, varefter honorna fortsätter att växa och når en högre maxstorlek än hanarna (Figur 6) . I medeltal tar det cirka sex år för en hona att bli 70 cm lång. Den individuella tillväxten hos både hanar och honor kan dock variera mycket mellan områden och mellan individer. Över en meter långa gäddor har visats vara 10–20 år gamla. Samtidigt kan även mindre individer vara av ansenlig ålder. Exempelvis har gäddor under 40 cm visats vara upp till fem år gamla.

Inga av de nuvarande övervakningsprogrammen för fisk kan användas för att följa beståndsstatus hos gädda, vilket beror på att arten inte fångas i tillräcklig omfattning med de metoder som används i de stora sjöarna. Det vore därför önskvärt med en mer riktad övervakning av gäddbestånden, exempelvis via eDNA-tekniker^{5–75. Karlsson E, Ogonowski M, Sundblad G, Sundin J, Svensson O, Nousiainen I, et al. Strong positive relationships between eDNA concentrations and biomass in juvenile and adult pike (Esox lucius) under controlled conditions: Implications for monitoring. Environmental DNA. 2022;4(4):881–93.Gå till referens6. Ogonowski M, Karlsson E, Vasemägi A, Sundin J, Bohman P, Sundblad G. Temperature moderates eDNA–biomass relationships in northern pike. Environmental DNA. 2023;5(4):750–65.Gå till referens7. Vasemägi A, Karlsson E, Ogonowski M, Sundblad G, Sundin J, Bohman P. Utveckling av eDNA som metod för övervakning av gädda [Internet]. Naturvårdsverket; 2024 p. 61. Report No.: 7154. Available from: https://www.naturvardsverket.se/49d283/globalassets/media/publikationer-pdf/7100/978-91-620-7154-7.pdfGå till referens}, standardiserade spöprovfisken^{1414. Eklöf JS, Hansen JP, Eriksson BK, Östman Ö, Austin ÅN, Yanos C, et al. Effects of seasonal spawning closures on pike (Esox lucius L.) and perch (Perca fluviatilis L.) catches and coastal food webs in the western Baltic Sea. Fisheries Research. 2023 July 1;263:106674.Gå till referens} och medborgarforskning där sportfiskare och fiskeguider via journalföring bidrar med data (slu.se/sporeg).

Fiskeridödligheten hos gädda är okänd, men troligen lägre än för flera andra arter som fiskas kommersiellt. Landningarna i yrkesfisket är svårbedömda då det saknas pålitlig statistik om den tillhörande fiskeansträngningen och riktat fiske efter arten är begränsat, vilket innebär att landningarna inte fungerar som en indikator för beståndsutvecklingen. Tillgänglig officiell statistik över fångster i fritidsfisket uppvisar ofta stor osäkerhet, men de höga totalfångsterna kombinerat med hög andel återutsatt fisk kan innebära att överlevnad efter återutsättning är en viktig faktor för beståndens utveckling. Information om längdstruktur i tillräcklig omfattning för bedömning finns endast för Vänern och Mälaren men mer data samlas kontinuerligt in via medborgarforskning och appen Spöreg. Osäkerheter i insamlingen och rapporteringen innebär att underlagen bör tolkas med viss försiktighet. Mer detaljerad statistik från sportfiskare och fiskeguider skulle göra det möjligt att ge en bättre biologisk bedömning.

1. Miller LM, Kallemeyn L, Senanan W. Spawning-Site and Natal-Site Fidelity by Northern Pike in a Large Lake: Mark–Recapture and Genetic Evidence. Transactions of the American Fisheries Society. 2001 Mar 1;130(2):307–16.
2. Wennerström L, Olsson J, Ryman N, Laikre L. Temporally stable, weak genetic structuring in brackish water northern pike (Esox lucius) in the Baltic Sea indicates a contrasting divergence pattern relative to freshwater populations. Can J Fish Aquat Sci. 2016 Aug 9;1–10.
3. Laikre L, Miller LM, Palmé A, Palm S, Kapuscinski AR, Thoresson G, et al. Spatial genetic structure of northern pike (Esox lucius) in the Baltic Sea. Molecular Ecology. 2005;14:1955–64.
4. Diaz-Suarez A, Noreikiene K, Kisand V, Burimski O, Svirgsden R, Rohtla M, et al. Temporally stable small-scale genetic structure of Northern pike (Esox lucius) in the coastal Baltic Sea. Fisheries Research. 2022 Oct 1;254:106402.
5. Karlsson E, Ogonowski M, Sundblad G, Sundin J, Svensson O, Nousiainen I, et al. Strong positive relationships between eDNA concentrations and biomass in juvenile and adult pike (Esox lucius) under controlled conditions: Implications for monitoring. Environmental DNA. 2022;4(4):881–93.
6. Ogonowski M, Karlsson E, Vasemägi A, Sundin J, Bohman P, Sundblad G. Temperature moderates eDNA–biomass relationships in northern pike. Environmental DNA. 2023;5(4):750–65.
7. Vasemägi A, Karlsson E, Ogonowski M, Sundblad G, Sundin J, Bohman P. Utveckling av eDNA som metod för övervakning av gädda [Internet]. Naturvårdsverket; 2024 p. 61. Report No.: 7154. Available from: https://www.naturvardsverket.se/49d283/globalassets/media/publikationer-pdf/7100/978-91-620-7154-7.pdf
8. Svärdson G, Molin G. Fiskets effekt på gäddans storlek och numerär. Drottningholm; 1968 p. 29. (Information från Sötvattenslaboratoriet). Report No.: 5.
9. Naddafi R, Sundblad G, Sandström A, Fetterplace L, Vinterstare J, Ogonowski M, et al. Developing management goals and associated assessment methods for Sweden’s nationally managed fish stocks : a project synthesis [Internet]. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences; 2023 [cited 2023 May 3]. Available from: edeli
10. Tiainen J, Olin M, Lehtonen H, Nyberg K, Ruuhijärvi J. The capability of harvestable slot-length limit regulation in conserving large and old northern pike (Esox lucius). Boreal Environment Research. 2017;2017(22):169–86.
11. Lehtonen H, Leskinen E, Selén R, Reinikainen M. Potential reasons for the changes in the abundance of pike, Esox lucius, in the western Gulf of Finland, 1939-2007. Fisheries Management and Ecology. 2009;16(6):484–91.
12. Fitzgerald CJ, Droll JS, Shephard S, Monk CT, Rittweg T, Arlinghaus R. Length-based assessment of an exploited coastal pike (Esox lucius) stock (Rügen, southern Baltic Sea) underscores the crucial relevance of growth and natural mortality for assessment outcomes. Fisheries Research. 2023 July 1;263:106667.
13. Sundblad G. Spöprovfiske efter gädda i Vänern [Internet]. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet; 2023 [cited 2023 Oct 23]. Report No.: 2023:15. Available from: https://res.slu.se/id/publ/126429
14. Eklöf JS, Hansen JP, Eriksson BK, Östman Ö, Austin ÅN, Yanos C, et al. Effects of seasonal spawning closures on pike (Esox lucius L.) and perch (Perca fluviatilis L.) catches and coastal food webs in the western Baltic Sea. Fisheries Research. 2023 July 1;263:106674.
15. Sharma CM, Borgstrøm R. Increased population density of pike Esox lucius– a result of selective harvest of large individuals. Ecology of Freshwater Fish. 2008;17(4):590–6.
16. Rypel AL. Meta-analysis of growth rates for a circumpolar fish, the northern pike (Esox lucius), with emphasis on effects of continent, climate and latitude. Ecology of Freshwater Fish. 2012;21(4):521–32.

Den totala landningen av gädda i yrkesfisket i Östersjön under 2024 var 12,0 ton. Endast 2022 och 2023 har haft lägre landningar (Figur 7) . Under perioden 2000–2024 har landningarna varit betydligt lägre (medelfångst 35,3 ton) än under 1980-talet och första halvan av 1990-talet, då cirka 200–400 ton fångades årligen^{99. Östman, Ö., Beier, U. and Bergek, S. (2016). “Beståndsstatus hos abborre, gädda, sik och gös i de stora sjöarna och längs kusten.”Gå till referens}. Historiskt sett var fångsterna betydligt större, med årliga landningar före 1960-talet på mellan cirka 500 ton upp till strax under 800 ton^{1010. Hentati-Sundberg, J. (2017). Svenskt fiske i historiens ljus: en historisk fiskeriatlas, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska re surser.Gå till referens}.

Merparten av de senare årens yrkesfiskefångster har gjorts vid Blekinges kust. Minskningen sedan 1990-talet beror sannolikt både på minskad fiskeansträngning, vilket återspeglar lägre efterfrågan, och på minskande gäddbestånd^{9, 119. Östman, Ö., Beier, U. and Bergek, S. (2016). “Beståndsstatus hos abborre, gädda, sik och gös i de stora sjöarna och längs kusten.”Gå till referens11. Olsson, J., Andersson, M. L., Bergström, U., Arlinghaus, R., Audzijonyte, A., Berg, S., Briekmane, L., Dainys, J., Ravn, H. D., Droll, J., Dziemian, Ł., Fey, D. P., van Gemert, R., Greszkiewicz, M., Grochowski, A., Jakubavičiūtė, E., Lozys, L., Lejk, A. M., Mustamäki, N., Naddafi, R., Olin, M., Saks, L., Skov, C., Smoliński, S., Svirgsden, R., Tiainen, J. and Östman, Ö. (2023). “A pan-Baltic assessment of temporal trends in coastal pike populations.” Fisheries Research 260: 106594. 10.1016/j.fishres.2022.106594Gå till referens}. Yrkesfiske efter gädda i kustområden bedrivs i huvudsak med nät och till en mindre del med ryssjor under gäddans lek på våren och försommaren.

Fritidsfisket i Östersjön fångar betydligt mer gädda än vad yrkesfisket, men en stor andel återutsätts, så kallad ”catch and release” (Figur 8) . Enligt nationella enkätundersökningar utförda av Havs- och vattenmyndigheten och Statistikmyndigheten (SCB) har fritidsfiskets totala fångster av gädda i genomsnitt 2020–2024 varit 356 ton per år i Bottniska viken (95 procent konfidensintervall 183–530 ton), 823 ton per år i mellersta Östersjön (95 procent konfidensintervall 509–1 136 ton), och 558 ton per år i södra Östersjön, det vill säga området mellan Torhamns udde i Blekinge och Falsterbo fyr i Skåne (95 procent konfidensintervall 174-941 ton) (Figur 8) .

Fritidsfisket domineras av fiske med handredskap, och cirka 90 procent av fångsten återutsätts (95 procent konfidensintervall 86–94 procent). Den behållna mängden gädda per år under perioden 2020-2024 var 74 ton i Bottniska viken (95 procent konfidensintervall; 24–126 ton), 72 ton i mellersta Östersjön (95 procent konfidensintervall; 2–140 ton), och 52 ton i södra Östersjön (95 procent konfidensintervall 16-88 ton). Tidigare bidrog omfattande dödlighet från fritidsfisket till minskande bestånden^{1212. Bergström, U., Larsson, S., Erlandsson, M., Ovegård, M., Ragnarsson Stabo, H., Östman, Ö. and Sundblad, G. (2022). “Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data.” Fisheries Research 251: 106307. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106307Gå till referens}, men denna påverkan är betydligt mindre idag.

Att gäddpopulationer ofta är stationära gör dem känsliga för negativ påverkan från lokala faktorer, exempelvis fiske eller predation. Samtidigt kan lokala åtgärder för att bevara och stärka bestånd, som till exempel fredningsområden och restaurering av lekmiljöer vara effektiva^{13-1513. Eklöf, J. S., Hansen, J. P., Eriksson, B. K., Östman, Ö., Austin, Å. N., Yanos, C., Fredriksson, R., Bergström, U. and Andersson, H. C. (2023). “Effects of seasonal spawning closures on pike (<i>Esox lucius L.</i>) and perch (<i>Perca fluviatilis L.</i>) catches and coastal food webs in the western Baltic Sea.” Fisheries Research 263: 106674. 10.1016/j.fishres.2023.106674Gå till referens14. Bergström, U., Sköld, M., Wennhage, H. and Wikström, A. (2016). “Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust-och havsområden.”Gå till referens15. Casselman, J. M. and Lewis, C. A. (1996). “Habitat requirements of northern pike (Essox lucius).” Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 53(S1): 161-174. 10.1139/f96-019Gå till referens}. Grunda och vågskyddade kust- och sötvattensmiljöer är mycket betydelsefulla som lek- och uppväxtområden för gädda, då dessa snabbt värms upp på våren och erbjuder gott om både skydd och mat för ynglen^{16, 1716. Pursiainen, A., Veneranta, L., Kuningas, S., Saarinen, A. and Kallasvuo, M. (2021). “The more sheltered, the better – Coastal bays and lagoons are important reproduction habitats for pike in the northern Baltic Sea.” Estuarine, Coastal and Shelf Science 259: 107477. 10.1016/j.ecss.2021.107477Gå till referens17. Sundblad, G. and Bergström, U. (2014). “Shoreline development and degradation of coastal fish reproduction habitats.” Ambio 43. 10.1007/s13280-014-0522-yGå till referens}. Dessa potentiella lekhabitat har minskat sedan mitten av 1900-talet, till stor del genom mänsklig exploatering^{1818. Nilsson, J., Engstedt, O. and Larsson, P. (2014). “Wetlands for northern pike (Esox lucius L.) recruitment in the Baltic Sea.” Hydrobiologia 721. 10.1007/s10750-013-1656-9Gå till referens}. Att skydda och återskapa sådana lekhabitat kan vara ett sätt att gynna gädda i kustområden^{1919. Donadi, S., Austin, Å. N., Bergström, U., Eriksson, B. K., Hansen, J. P., Jacobson, P., Sundblad, G., van Regteren, M. and Eklöf, J. S. (2017). “A cross-scale trophic cascade from large predatory fish to algae in coastal ecosystems.” Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 284(1859): 20170045. 10.1098/rspb.2017.0045Gå till referens}. Likaså kan återställande av lekhabitat i sötvatten vara en viktig åtgärd för att öka lokala bestånd av sötvattenslekande gäddpopulationer^{44. Flink, H., Tibblin, P., Hall, M., Hellström, G. and Nordahl, O. (2023). “Variation among bays in spatiotemporal aggregation of Baltic Sea pike highlights management complexity.” Fisheries Research 259: 106579. 10.1016/j.fishres.2022.106579Gå till referens, 1515. Casselman, J. M. and Lewis, C. A. (1996). “Habitat requirements of northern pike (Essox lucius).” Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 53(S1): 161-174. 10.1139/f96-019Gå till referens}. Gäddan har stor ekologisk betydelse i Östersjöns kustekosystem. Gädda kan minska mängden mindre fiskar, som storspigg, genom predation, eller minska deras aktivitet vilket leder till en ökning av antalet små kräftdjur, vilket i sin tur kan minska förekomsten av fintrådiga alger^{1313. Eklöf, J. S., Hansen, J. P., Eriksson, B. K., Östman, Ö., Austin, Å. N., Yanos, C., Fredriksson, R., Bergström, U. and Andersson, H. C. (2023). “Effects of seasonal spawning closures on pike (<i>Esox lucius L.</i>) and perch (<i>Perca fluviatilis L.</i>) catches and coastal food webs in the western Baltic Sea.” Fisheries Research 263: 106674. 10.1016/j.fishres.2023.106674Gå till referens}. Denna trofiska kedjeeffekt innebär att gäddan och andra rovfiskar kan motverka övergödningsproblem och bidra till friskare bottenvegetation och livsmiljöer^{20, 2120. Eklöf, J. S., Sundblad, G., Erlandsson, M., Donadi, S., Hansen, J. P., Eriksson, B. K. and Bergström, U. (2020). “A spatial regime shift from predator to prey dominance in a large coastal ecosystem.” Communications Biology 3(1). 10.1038/s42003-020-01180-0Gå till referens21. Östman, Ö., Eklöf, J., Eriksson, B. K., Olsson, J., Moksnes, P.-O. and Bergström, U. (2016). “Top-down control as important as nutrient enrichment for eutrophication effects in North Atlantic coastal ecosystems.” Journal of Applied Ecology 53(4): 1138-1147. 10.1111/1365-2664.12654Gå till referens}. Brist på rovfisk är en lika starkt bidragande faktor till trådalgstillväxt som tillförsel av näringsämnen^{2222. Ljunggren, L., Sandström, A., Bergström, U., Mattila, J., Lappalainen, A., Johansson, G., Sundblad, G., Casini, M., Kaljuste, O. and Eriksson, B. K. (2010). “Recruitment failure of coastal predatory fish in the Baltic Sea coincident with an offshore ecosystem regime shift.” ICES Journal of Marine Science 67(8): 1587-1595. 10.1093/icesjms/fsq109Gå till referens}. Tillgängliga data för att bedöma beståndsstatusen hos gädda längs Östersjökusten tyder på att bestånden i Egentliga Östersjöns ytterskärgårdar och längs öppna kuststräckor är kraftigt försvagade, och att de sannolikt har varit minskande under de senaste 20–30 åren^{11, 12, 2311. Olsson, J., Andersson, M. L., Bergström, U., Arlinghaus, R., Audzijonyte, A., Berg, S., Briekmane, L., Dainys, J., Ravn, H. D., Droll, J., Dziemian, Ł., Fey, D. P., van Gemert, R., Greszkiewicz, M., Grochowski, A., Jakubavičiūtė, E., Lozys, L., Lejk, A. M., Mustamäki, N., Naddafi, R., Olin, M., Saks, L., Skov, C., Smoliński, S., Svirgsden, R., Tiainen, J. and Östman, Ö. (2023). “A pan-Baltic assessment of temporal trends in coastal pike populations.” Fisheries Research 260: 106594. 10.1016/j.fishres.2022.106594Gå till referens12. Bergström, U., Larsson, S., Erlandsson, M., Ovegård, M., Ragnarsson Stabo, H., Östman, Ö. and Sundblad, G. (2022). “Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data.” Fisheries Research 251: 106307. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106307Gå till referens23. Bergström, U., Olsson, J., Casini, M., Eriksson, B. K., Fredriksson, R., Wennhage, H. and Appelberg, M. (2015). “Stickleback increase in the Baltic Sea – A thorny issue for coastal predatory fish.” Estuarine, Coastal and Shelf Science 163: 134-142. 10.1016/j.ecss.2015.06.017Gå till referens}.

Förekomsten av årsyngel av gädda i ytterskärgårdsområden är mycket låg. I Östersjöns innerskärgårdar fungerar rekryteringen i allmänhet bättre och här finns också relativt goda bestånd av vuxen gädda. Nedgången av gäddbestånden är delvis en konsekvens av ökad dödlighet hos ägg och yngel till följd av predation, och konkurrens, från ökande bestånd av storspigg^{24-2824. Bergström, U. and Erlandsson, M. (2022). Spiggens påverkan på rekryteringsområden för abborre och gädda i Östersjön, SLU, Institutionen för akvatiska resurser.Gå till referens25. Nilsson, J., Flink, H. and Tibblin, P. (2019). “Predator–prey role reversal may impair the recovery of declining pike populations.” Journal of Animal Ecology 88(6): 927-939. 10.1111/1365-2656.12981Gå till referens26. Olin, A. B., Olsson, J., Eklöf, J. S., Eriksson, B. K., Kaljuste, O., Briekmane, L. and Bergström, U. (2022). “Increases of opportunistic species in response to ecosystem change: the case of the Baltic Sea three-spined stickleback.” ICES Journal of Marine Science 79(5): 1419-1434. 10.1093/icesjms/fsac073Gå till referens27. Bergström, U., Sköld, M., Wennhage, H. and Wikström, A. (2016). “Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden.” Aqua reports(2016:20).Gå till referens28. Östman, Ö., Boström, M. K., Bergström, U., Andersson, J. and Lunneryd, S.-G. (2013). “Estimating Competition between Wildlife and Humans–A Case of Cormorants and Coastal Fisheries in the Baltic Sea.” PLoS ONE 8(12): e83763. 10.1371/journal.pone.0083763Gå till referens}.. Gäddan är dessutom en viktig bytesart för säl och skarv i Östersjön och predationen från dessa arter är betydande och klart högre än fiskets landningar längs svenska kusten, särskilt i Egentliga Östersjön^{11,12, 1411. Olsson, J., Andersson, M. L., Bergström, U., Arlinghaus, R., Audzijonyte, A., Berg, S., Briekmane, L., Dainys, J., Ravn, H. D., Droll, J., Dziemian, Ł., Fey, D. P., van Gemert, R., Greszkiewicz, M., Grochowski, A., Jakubavičiūtė, E., Lozys, L., Lejk, A. M., Mustamäki, N., Naddafi, R., Olin, M., Saks, L., Skov, C., Smoliński, S., Svirgsden, R., Tiainen, J. and Östman, Ö. (2023). “A pan-Baltic assessment of temporal trends in coastal pike populations.” Fisheries Research 260: 106594. 10.1016/j.fishres.2022.106594Gå till referens12. Bergström, U., Larsson, S., Erlandsson, M., Ovegård, M., Ragnarsson Stabo, H., Östman, Ö. and Sundblad, G. (2022). “Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data.” Fisheries Research 251: 106307. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106307Gå till referens14. Bergström, U., Sköld, M., Wennhage, H. and Wikström, A. (2016). “Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust-och havsområden.”Gå till referens}.

Fångsterna av gädda i nätprovfisken är låga till följd av dess kroppsform och att gäddan vanligtvis är relativt stationär under den tid som provfiskena utförs, varför nuvarande övervakningsprogram ger osäkra data för bedömning av gäddbeståndens status. I nätprovfisken fångas framför allt gäddor kring och under minimimåttet på 40 cm, men även bland de större gäddor som fångas i provfisken syns nedgångar^{2929. Svensson, R. (2021). Development of northern pike (<i>Esox lucius</i>) populations in the Baltic Sea, and potential effects of grey seal (Halichoerus grypus) predation, Swedish University of Agricultural Sciences.Gå till referens}. Trots att tillväxthastigheten för gädda längs svenska Östersjökusten gynnats av ökande vattentemperaturer, så att gäddor vid en viss ålder är större i dag än för femtio år sedan, minskar andelen stora gäddor^{11, 30-3111. Olsson, J., Andersson, M. L., Bergström, U., Arlinghaus, R., Audzijonyte, A., Berg, S., Briekmane, L., Dainys, J., Ravn, H. D., Droll, J., Dziemian, Ł., Fey, D. P., van Gemert, R., Greszkiewicz, M., Grochowski, A., Jakubavičiūtė, E., Lozys, L., Lejk, A. M., Mustamäki, N., Naddafi, R., Olin, M., Saks, L., Skov, C., Smoliński, S., Svirgsden, R., Tiainen, J. and Östman, Ö. (2023). “A pan-Baltic assessment of temporal trends in coastal pike populations.” Fisheries Research 260: 106594. 10.1016/j.fishres.2022.106594Gå till referens30. Berggren, T., Bergström, U., Sundblad, G. and Östman, Ö. (2021). “Warmer water increases early body growth of northern pike (Esox lucius) but mortality has larger impact on decreasing body sizes.” Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 79. 10.1139/cjfas-2020-0386Gå till referens31. Arlinghaus, R., Alós, J., Pieterek, T. and Klefoth, T. (2017). “Determinants of angling catch of northern pike (Esox lucius) as revealed by a controlled whole-lake catch-and-release angling experiment—The role of abiotic and biotic factors, spatial encounters and lure type.” Fisheries Research 186: 648-657. 10.1016/j.fishres.2016.09.009Gå till referens}. Generellt bestäms gäddbeståndens struktur och status av såväl rekryteringsframgång som fisketryck och predation. Då stora honor antas vara extra viktiga för beståndens återväxt infördes 2010 ett så kallat fönsteruttag inom handredskapsfisket, vilket innebär att inte bara yngre fiskar (under 40 cm) utan även stora gäddor (över 75 cm) ska återutsättas. Därtill får man som mest landa tre gäddor per person och dag i hela Östersjön, förutom Bottenviken. Dessa fångstbegränsningar infördes för att trygga återväxten och bevara de stora gäddornas funktion för rekryteringen och för ekosystemet i stort. Dessa regler har i kombination med en ökad tillämpning av ”catch and release”-fiske (se nedan) sannolikt minskat fritidsfiskets påverkan på gäddbestånden^{1212. Bergström, U., Larsson, S., Erlandsson, M., Ovegård, M., Ragnarsson Stabo, H., Östman, Ö. and Sundblad, G. (2022). “Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data.” Fisheries Research 251: 106307. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106307Gå till referens}.

Data över fritidsfiskets omfattning indikerar att fisketrycket är högt på gädda, men att merparten återutsätts. Det är ännu oklart vilka direkta och indirekta effekter detta ”catch and release”-fiske har på exempelvis kondition och dödlighet, men ”catch and release” har negativ påverkan på gäddans tillväxt och aktivitet^{32-3432. Baktoft, H., Aarestrup, K., Berg, S., Boel, M., Jacobsen, L., Koed, A., Pedersen, M. W., Svendsen, J. C. and Skov, C. (2013). “Effects of angling and manual handling on pike behaviour investigated by high-resolution positional telemetry.” Fisheries Management and Ecology 20(6): 518-525. 10.1111/fme.12040Gå till referens33. Klefoth, T., Kobler, A. and Arlinghaus, R. (2011). “Behavioural and fitness consequences of direct and indirect non-lethal disturbances in a catch-and-release northern pike ( <i>Esox lucius</i> ) fishery.” Knowledge and Management of Aquatic Ecosystems(403): 11. 10.1051/kmae/2011072Gå till referens34. Karlsson, E., Ogonowski, M., Sundblad, G., Sundin, J., Svensson, O., Nousiainen, I. and Vasemägi, A. (2022). “Strong positive relationships between eDNA concentrations and biomass in juvenile and adult pike (Esox lucius) under controlled conditions: Implications for monitoring.” Environmental DNA 4(4): 881-893. 10.1002/edn3.298Gå till referens}. Även en relativt låg procentuell dödlighet bland återutsatt fisk kan ha negativa effekter på bestånden i och med att den totala fångsten är så stor.

Arbete pågår för att utvärdera fritidsfiskedata som ett komplement till provfiskena i övervakningsprogrammen (slu.se/sporeg). Data på fritidsfiskets fångster av gädda har nyligen använts i en studie för att utvärdera fångsttrender i olika delar av Östersjön. Resultaten från denna studie visade att storvuxna gäddor (större än tolv kg) och deras maxvikt har minskat sedan början av 1990-talet^{1212. Bergström, U., Larsson, S., Erlandsson, M., Ovegård, M., Ragnarsson Stabo, H., Östman, Ö. and Sundblad, G. (2022). “Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data.” Fisheries Research 251: 106307. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106307Gå till referens}. Trots åtgärder, som fönsteruttag, fångstbegränsningar och fredningstider, samt att uttaget av gädda i yrkes- och fritidsfisket gått ner de senaste åren, fortsätter en negativ beståndsutveckling. Lek- och uppväxtområdenas omfattning och kvalitet har minskat, men den största påverkan på bestånden kommer i dagsläget från ökande predation från säl, skarv och spigg^{11, 12, 18, 2511. Olsson, J., Andersson, M. L., Bergström, U., Arlinghaus, R., Audzijonyte, A., Berg, S., Briekmane, L., Dainys, J., Ravn, H. D., Droll, J., Dziemian, Ł., Fey, D. P., van Gemert, R., Greszkiewicz, M., Grochowski, A., Jakubavičiūtė, E., Lozys, L., Lejk, A. M., Mustamäki, N., Naddafi, R., Olin, M., Saks, L., Skov, C., Smoliński, S., Svirgsden, R., Tiainen, J. and Östman, Ö. (2023). “A pan-Baltic assessment of temporal trends in coastal pike populations.” Fisheries Research 260: 106594. 10.1016/j.fishres.2022.106594Gå till referens12. Bergström, U., Larsson, S., Erlandsson, M., Ovegård, M., Ragnarsson Stabo, H., Östman, Ö. and Sundblad, G. (2022). “Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data.” Fisheries Research 251: 106307. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106307Gå till referens18. Nilsson, J., Engstedt, O. and Larsson, P. (2014). “Wetlands for northern pike (Esox lucius L.) recruitment in the Baltic Sea.” Hydrobiologia 721. 10.1007/s10750-013-1656-9Gå till referens25. Nilsson, J., Flink, H. and Tibblin, P. (2019). “Predator–prey role reversal may impair the recovery of declining pike populations.” Journal of Animal Ecology 88(6): 927-939. 10.1111/1365-2656.12981Gå till referens}. Fortsatta förvaltningsåtgärder bör därför beakta både lokala och storskaliga förutsättningar och fler alternativ än reglering av fiske bör inkluderas.

Nuvarande övervakningsprogram använder nät som har låg fångstbarhet för gäddor och ger osäkra data för bedömning av förändringar över tid. Övervakningen av gäddbestånd är därmed i behov av metodutveckling. Exempelvis har ett forskningsprojekt på Sveriges lantbruksuniversitet kallat ePIKE syftat till att utveckla metoder som kan skatta mängden gädda i ett vatten utifrån genetisk analys av vattenprover i stället för provfisken^{35, 3635. Sundblad, G. (2023). Spöprovfiske efter gädda i Vänern., Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet. https://doi.org/10.54612/a.7scudfk3ut.Gå till referens}. Tekniken bygger på att mängden gädd-DNA i vattnet kan användas för att beräkna mängden gädda. De senaste åren har också standardiserade spöprovfisken genomförts för att jämföra relativa tätheter och storleksstruktur hos gädda i olika kustområden^{1313. Eklöf, J. S., Hansen, J. P., Eriksson, B. K., Östman, Ö., Austin, Å. N., Yanos, C., Fredriksson, R., Bergström, U. and Andersson, H. C. (2023). “Effects of seasonal spawning closures on pike (<i>Esox lucius L.</i>) and perch (<i>Perca fluviatilis L.</i>) catches and coastal food webs in the western Baltic Sea.” Fisheries Research 263: 106674. 10.1016/j.fishres.2023.106674Gå till referens}, och i Vänern³⁷. Kampanjen ”Fiska för forskning” (se avsnitt ”Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren” under kapitel ”Miljöanalys och forskning”) ger information om storleksstruktur också från kusten. Generellt sett fångades färre och mindre gäddor vid kusten jämfört med sjöarna Mälaren och Vänern.

Fångst per ansträngning i provfisken indikerar negativa trender för samtliga lokaler i Egentliga Östersjön (Figur 9) , vilket trots den låga fångstbarheten med nät sannolikt speglar minskande bestånd av gädda. I Bottniska viken är fångsterna förhållandevis låga och har så varit över tid (Figur 10) . Givet att gäddan är en svårövervakad art då den endast sporadiskt fångas i provfisken med nät, är det svårt att bedöma de låga men stabila fångsterna i Bottniska viken.

Fiskeridödligheten hos gädda är okänd, men troligen lägre än för flera andra arter som fiskas kommersiellt. Yrkes- och fritidsfiskets landningar har minskat^{1212. Bergström, U., Larsson, S., Erlandsson, M., Ovegård, M., Ragnarsson Stabo, H., Östman, Ö. and Sundblad, G. (2022). “Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data.” Fisheries Research 251: 106307. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106307Gå till referens} ( Figur 7 ; Figur 8 ), vilket kan bero på både minskad ansträngning, minskande bestånd och ett ökat ”catch and release”-fiske. Trots minskande fisketryck har antalet storvuxna (större än 12 kg) gäddor längs östkusten minskat i antal, samtidigt som maxvikten har minskat sedan början av 1990-talet, vilket sannolikt var kopplat till en förhöjd dödlighet. Predation från säl, skarv och storspigg har ökat, vilket innebär att dödligheten är hög även om fiskets landningar har minskat.

1. Engstedt, O., Stenroth, P., Larsson, P., Ljunggren, L. and Elfman, M. (2010). “Assessment of natal origin of pike (Esox lucius) in the Baltic Sea using Sr:Ca in otoliths.” Environmental Biology of Fishes 89: 547-555. 10.1007/s10641-010-9686-x
2. Laikre, L., Miller, L. M., Palmé, A., Palm, S., Kapuscinski, A. R., Thoresson, G. and Ryman, N. (2005). “Spatial genetic structure of northern pike (<i>Esox lucius</i>) in the Baltic Sea.” Molecular Ecology 14(7): 1955-1964. 10.1111/j.1365-294X.2005.02570.x
3. Saulamo and Neuman (2002). Local management of Baltic fish stocks – significance of migrations. Göteborg.
4. Flink, H., Tibblin, P., Hall, M., Hellström, G. and Nordahl, O. (2023). “Variation among bays in spatiotemporal aggregation of Baltic Sea pike highlights management complexity.” Fisheries Research 259: 106579. 10.1016/j.fishres.2022.106579
5. Engstedt, O., Engkvist, R. and Larsson, P. (2014). “Elemental fingerprinting in otoliths reveals natal homing of anadromous Baltic Sea pike (Esox lucius L.).” Ecology of Freshwater Fish 23(3): 313-321. 10.1111/eff.12082
6. Tibblin, P., Berggren, H., Nordahl, O., Larsson, P. and Forsman, A. (2016). “Causes and consequences of intra-specific variation in vertebral number.” Scientific Reports 6(1): 26372. 10.1038/srep26372
7. Wennerström, L. and Bergström, U. (2020). Populationsgenetiska analyser av gädda inom ReFisk. PM till länsstyrelsen i Stockholm 2020-12-10.
8. Wennerström, L., Olsson, J., Ryman, N. and Laikre, L. (2017). “Temporally stable, weak genetic structuring in brackish water northern pike (<i>Esox lucius</i>) in the Baltic Sea indicates a contrasting divergence pattern relative to freshwater populations.” Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 74(4): 562-571. 10.1139/cjfas-2016-0039
9. Östman, Ö., Beier, U. and Bergek, S. (2016). “Beståndsstatus hos abborre, gädda, sik och gös i de stora sjöarna och längs kusten.”
10. Hentati-Sundberg, J. (2017). Svenskt fiske i historiens ljus: en historisk fiskeriatlas, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska re surser.
11. Olsson, J., Andersson, M. L., Bergström, U., Arlinghaus, R., Audzijonyte, A., Berg, S., Briekmane, L., Dainys, J., Ravn, H. D., Droll, J., Dziemian, Ł., Fey, D. P., van Gemert, R., Greszkiewicz, M., Grochowski, A., Jakubavičiūtė, E., Lozys, L., Lejk, A. M., Mustamäki, N., Naddafi, R., Olin, M., Saks, L., Skov, C., Smoliński, S., Svirgsden, R., Tiainen, J. and Östman, Ö. (2023). “A pan-Baltic assessment of temporal trends in coastal pike populations.” Fisheries Research 260: 106594. 10.1016/j.fishres.2022.106594
12. Bergström, U., Larsson, S., Erlandsson, M., Ovegård, M., Ragnarsson Stabo, H., Östman, Ö. and Sundblad, G. (2022). “Long-term decline in northern pike (Esox lucius L.) populations in the Baltic Sea revealed by recreational angling data.” Fisheries Research 251: 106307. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2022.106307
13. Eklöf, J. S., Hansen, J. P., Eriksson, B. K., Östman, Ö., Austin, Å. N., Yanos, C., Fredriksson, R., Bergström, U. and Andersson, H. C. (2023). “Effects of seasonal spawning closures on pike (<i>Esox lucius L.</i>) and perch (<i>Perca fluviatilis L.</i>) catches and coastal food webs in the western Baltic Sea.” Fisheries Research 263: 106674. 10.1016/j.fishres.2023.106674
14. Bergström, U., Sköld, M., Wennhage, H. and Wikström, A. (2016). “Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust-och havsområden.”
15. Casselman, J. M. and Lewis, C. A. (1996). “Habitat requirements of northern pike (Essox lucius).” Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 53(S1): 161-174. 10.1139/f96-019
16. Pursiainen, A., Veneranta, L., Kuningas, S., Saarinen, A. and Kallasvuo, M. (2021). “The more sheltered, the better – Coastal bays and lagoons are important reproduction habitats for pike in the northern Baltic Sea.” Estuarine, Coastal and Shelf Science 259: 107477. 10.1016/j.ecss.2021.107477
17. Sundblad, G. and Bergström, U. (2014). “Shoreline development and degradation of coastal fish reproduction habitats.” Ambio 43. 10.1007/s13280-014-0522-y
18. Nilsson, J., Engstedt, O. and Larsson, P. (2014). “Wetlands for northern pike (Esox lucius L.) recruitment in the Baltic Sea.” Hydrobiologia 721. 10.1007/s10750-013-1656-9
19. Donadi, S., Austin, Å. N., Bergström, U., Eriksson, B. K., Hansen, J. P., Jacobson, P., Sundblad, G., van Regteren, M. and Eklöf, J. S. (2017). “A cross-scale trophic cascade from large predatory fish to algae in coastal ecosystems.” Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 284(1859): 20170045. 10.1098/rspb.2017.0045
20. Eklöf, J. S., Sundblad, G., Erlandsson, M., Donadi, S., Hansen, J. P., Eriksson, B. K. and Bergström, U. (2020). “A spatial regime shift from predator to prey dominance in a large coastal ecosystem.” Communications Biology 3(1). 10.1038/s42003-020-01180-0
21. Östman, Ö., Eklöf, J., Eriksson, B. K., Olsson, J., Moksnes, P.-O. and Bergström, U. (2016). “Top-down control as important as nutrient enrichment for eutrophication effects in North Atlantic coastal ecosystems.” Journal of Applied Ecology 53(4): 1138-1147. 10.1111/1365-2664.12654
22. Ljunggren, L., Sandström, A., Bergström, U., Mattila, J., Lappalainen, A., Johansson, G., Sundblad, G., Casini, M., Kaljuste, O. and Eriksson, B. K. (2010). “Recruitment failure of coastal predatory fish in the Baltic Sea coincident with an offshore ecosystem regime shift.” ICES Journal of Marine Science 67(8): 1587-1595. 10.1093/icesjms/fsq109
23. Bergström, U., Olsson, J., Casini, M., Eriksson, B. K., Fredriksson, R., Wennhage, H. and Appelberg, M. (2015). “Stickleback increase in the Baltic Sea – A thorny issue for coastal predatory fish.” Estuarine, Coastal and Shelf Science 163: 134-142. 10.1016/j.ecss.2015.06.017
24. Bergström, U. and Erlandsson, M. (2022). Spiggens påverkan på rekryteringsområden för abborre och gädda i Östersjön, SLU, Institutionen för akvatiska resurser.
25. Nilsson, J., Flink, H. and Tibblin, P. (2019). “Predator–prey role reversal may impair the recovery of declining pike populations.” Journal of Animal Ecology 88(6): 927-939. 10.1111/1365-2656.12981
26. Olin, A. B., Olsson, J., Eklöf, J. S., Eriksson, B. K., Kaljuste, O., Briekmane, L. and Bergström, U. (2022). “Increases of opportunistic species in response to ecosystem change: the case of the Baltic Sea three-spined stickleback.” ICES Journal of Marine Science 79(5): 1419-1434. 10.1093/icesjms/fsac073
27. Bergström, U., Sköld, M., Wennhage, H. and Wikström, A. (2016). “Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden.” Aqua reports(2016:20).
28. Östman, Ö., Boström, M. K., Bergström, U., Andersson, J. and Lunneryd, S.-G. (2013). “Estimating Competition between Wildlife and Humans–A Case of Cormorants and Coastal Fisheries in the Baltic Sea.” PLoS ONE 8(12): e83763. 10.1371/journal.pone.0083763
29. Svensson, R. (2021). Development of northern pike (<i>Esox lucius</i>) populations in the Baltic Sea, and potential effects of grey seal (Halichoerus grypus) predation, Swedish University of Agricultural Sciences.
30. Berggren, T., Bergström, U., Sundblad, G. and Östman, Ö. (2021). “Warmer water increases early body growth of northern pike (Esox lucius) but mortality has larger impact on decreasing body sizes.” Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 79. 10.1139/cjfas-2020-0386
31. Arlinghaus, R., Alós, J., Pieterek, T. and Klefoth, T. (2017). “Determinants of angling catch of northern pike (Esox lucius) as revealed by a controlled whole-lake catch-and-release angling experiment—The role of abiotic and biotic factors, spatial encounters and lure type.” Fisheries Research 186: 648-657. 10.1016/j.fishres.2016.09.009
32. Baktoft, H., Aarestrup, K., Berg, S., Boel, M., Jacobsen, L., Koed, A., Pedersen, M. W., Svendsen, J. C. and Skov, C. (2013). “Effects of angling and manual handling on pike behaviour investigated by high-resolution positional telemetry.” Fisheries Management and Ecology 20(6): 518-525. 10.1111/fme.12040
33. Klefoth, T., Kobler, A. and Arlinghaus, R. (2011). “Behavioural and fitness consequences of direct and indirect non-lethal disturbances in a catch-and-release northern pike ( <i>Esox lucius</i> ) fishery.” Knowledge and Management of Aquatic Ecosystems(403): 11. 10.1051/kmae/2011072
34. Karlsson, E., Ogonowski, M., Sundblad, G., Sundin, J., Svensson, O., Nousiainen, I. and Vasemägi, A. (2022). “Strong positive relationships between eDNA concentrations and biomass in juvenile and adult pike (Esox lucius) under controlled conditions: Implications for monitoring.” Environmental DNA 4(4): 881-893. 10.1002/edn3.298
35. Sundblad, G. (2023). Spöprovfiske efter gädda i Vänern., Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet. https://doi.org/10.54612/a.7scudfk3ut.