illustration av Europeisk skrubbskädda
Illustration: Karl Jilg, SLU Artdatabanken

Europeisk skrubbskädda

Kartan visar de områden där arten förekommer. Observera att detta kan skilja sig från de områden där bedömningar har gjorts för arten.

Karta över hav och sjöar

Karta över Ices-områden

Europeisk skrubbskädda 2024

Platichthys flesus (skrubbskädda) och Platichthys solemdali (östersjöskrubbskädda)

Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar (ton) av europeisk skrubbskädda 2023 per Ices-rektangel. En Ices-rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.

Bestånds- och populationsstruktur

I Östersjön finns två närbesläktade arter av europeisk skrubbskädda, även kallad flundra; skrubbskädda (Platichthys flesus) och östersjöskrubbskädda (Platichthys solemdali)1. Momigliano, P., Jokinen, H., Calboli, F., Aro, E. and Merilä, J. (2019). “Cryptic temporal changes in stock composition explain the decline of a flounder (Platichthys spp.) assemblage.” Evolutionary Applications. https://dx.doi.org/10.1111/eva.127382. Jokinen, H., Momigliano, P. and Merilä, J. (2019). “From ecology to genetics and back: the tale of two flounder species in the Baltic Sea.” ICES Journal of Marine Science 76(7): 2267-2275. https://doi.org/10.1093/icesjms/fsz151. Tidigare ansågs de dock vara två lektyper av samma art (utsjölekande och kustlekande) men även om de överlappar geografiskt och är morfologiskt väldigt lika, har de olika reproduktionsstrategier och korsar sig inte vid lek3. Momigliano, P., Jokinen, H., Fraimout, A., Florin, A. B., Norkko, A. and Merilä, J. (2017). “Extraordinarily rapid speciation in a marine fish.” Proc Natl Acad Sci U S A 114(23): 6074-6079. https://doi.org/10.1073/pnas.1615109114. Momigliano, P., Denys, G., Jokinen, H. and Merilä, J. (2018). “Platichthys solemdali sp. nov. (Actinopterygii, Pleuronectiformes): A New Flounder Species From the Baltic Sea.” Frontiers in Marine Science 5. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmars.2018.00225. Nya genetiska studier har bekräftat att de är två olika arter3. Momigliano, P., Jokinen, H., Fraimout, A., Florin, A. B., Norkko, A. and Merilä, J. (2017). “Extraordinarily rapid speciation in a marine fish.” Proc Natl Acad Sci U S A 114(23): 6074-6079. https://doi.org/10.1073/pnas.161510911. Den nya kustlekande arten av europeisk skrubbskädda fick namnet Platichthys solemdali4. Momigliano, P., Denys, G., Jokinen, H. and Merilä, J. (2018). “Platichthys solemdali sp. nov. (Actinopterygii, Pleuronectiformes): A New Flounder Species From the Baltic Sea.” Frontiers in Marine Science 5. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmars.2018.00225 och den utsjölekande arten förblir Platichthys flesus. De två arterna skiljer sig inte bara åt genom användandet av olika lekområden utan de har också skillnader i ägg- och spermieegenskaper och även skillnader i tillväxt5. Erlandsson, J., Östman, Ö., Florin, A.-B. and Pekcan-Hekim, Z. (2017). “Spatial structure of body size of European flounder (Platichthys flesus L.) in the Baltic Sea.” Fisheries Research 189: 1-9. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2017.01.0016. Nissling, A. and Wallin, I. (2020). “Recruitment variability in Baltic flounder (Platichthys solemdali) – effects of salinity with implications for stock development facing climate change.” Journal of Sea Research 162: 101913. https://doi.org/10.1016/j.seares.2020.1019137. Hemmer-Hansen, J., Nielsen, E. E., Grønkjaer, P. and Loeschcke, V. (2007). “Evolutionary mechanisms shaping the genetic population structure of marine fishes; lessons from the European flounder (Platichthys flesus).” Molecular Ecology 16(15): 3104-3118. https://dx.doi.org/10.1111/j.1365-294x.2007.03367.x8. Florin, A. B. and Höglund, J. (2008). “Population structure of flounder (Platichthys flesus) in the Baltic Sea: differences among demersal and pelagic spawners.” Heredity 101(1): 27-38. https://dx.doi.org/10.1038/hdy.2008.229. Jokinen, H., Wennhage, H., Lappalainen, A., Ådjers, K., Rask, M. and Norkko, A. (2015). “Decline of flounder (Platichthys flesus (L.)) at the margin of the species’ distribution range.” Journal of Sea Research 105: 1-9. https://doi.org/10.1016/j.seares.2015.08.001.

Skrubbskädda (P. flesus) finns i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig.

Östersjöskrubbskädda (P. solemdali) finns i norra och centrala Östersjön. I de södra delarna av Östersjön är den mindre vanlig och den finns inte i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.

Internationella havsforskningsrådet (Ices) bedömer i dagsläget att europeisk skrubbskädda i Östersjön är uppdelad i fyra olika bestånd10. ICES (2022). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), ICES Scientific Reports. 4:44: 659 pp https://doi.org/10.17895/ices.pub.19793014.v2.: Bälthavet och Öresund (Ices-delområden 22–23, P. flesus), södra Östersjön (består av Arkonabassängen samt Hanöbukten och Bornholmbassängen, Ices-delområden 24–25, Platichthys spp.), östra Östersjön (består av sydöstra Östersjön samt östra gotlandshavet och Rigabukten, Ices-delområden 26 och 28, Platichthys spp.), samt norra Östersjön (består av västra Gotlandshavet, Skärgårdshavet, Bottenhavet, Bottenviken och Finska viken, Ices-delområden 27 och 29–32, P. solemdali). Majoriteten av den skrubbskädda som fångas av Sverige fångas i södra Östersjön och Öresund.

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i Bälthavet och Öresund

Internationella havsforskningsrådet (Ices)

Ices har ingen rådgivning för europeisk skrubbskädda i Bälthavet och Öresund för 2025.

Ices har inte uppmanats att ge fångstråd för detta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var 2019 på maximalt 4 030 ton.

ICES råd om fiskemöjligheter

ICES råd om fiskemöjligheter i Bälthavet och Öresund.

Europeisk skrubbskädda fångas i huvudsak av Danmark och Tyskland i Bälthavet (Ices-delområde 22) och av Danmark och Sverige i Öresund (Ices-delområde 23), som bifångst i torskfiske samt i riktat fiske huvudsakligen med nät eller bottentrål11. ICES (2024). “Flounder (Platichthys flesus) in subdivisions 22 and 23 (Belt Seas and the Sound).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019240.v112. ICES (2023). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.23123768.v2.. De totala landningarna i Bälthavet och Öresund 2023 var 252 ton, vilket är den lägsta landningen som registrerats sedan 1973 (). Danmark och Tyskland står för merparten av landningarna11. ICES (2024). “Flounder (Platichthys flesus) in subdivisions 22 and 23 (Belt Seas and the Sound).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019240.v1. Under 2023 landade svenskt yrkesfiske, nästan uteslutande med nät, under 13 ton europeisk skrubbskädda från Öresund. Från Bälthavet registrerades inga landningar av europeisk skrubbskädda 202311. ICES (2024). “Flounder (Platichthys flesus) in subdivisions 22 and 23 (Belt Seas and the Sound).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019240.v1. Historiskt sett har utkast (fisk kastad överbord) av europeisk skrubbskädda varit hög, 20–50 procent av den totala fångsten i trålfisket och 10–20 procent av den totala fångsten med passiva redskap12. ICES (2023). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.23123768.v2.. Utkastet varierar mellan kvartal och mellan år, beroende på vilket marknadspris som råder för europeisk skrubbskädda, men också beroende på hur stor kvot fartygen har kvar av den huvudsakliga målarten (torsk). Under 2023 uppskattades utkastet till 19 procent (58 ton) av den totala fångsten av europeisk skrubbskädda i Öresund och Bälthavet12. ICES (2023). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.23123768.v2.. Omfattningen av fritidsfisket på europeisk skrubbskädda är okänd.

År 2024 genomfördes en ”benchmark” för skrubbskädda i Öresund och Bälthavet13. ICES (2024). “Benchmark workshop 3 on the development of MSY advice using SPiCT (WKBMSYSPiCT3).” ICES Scientific Reports. Report. . https://doi.org/10.17895/ices.pub.24998858.v1, alltså en grundlig genomgång av all tillgänglig data. Beståndskategorin ändrades från kategori tre till kategori två. Det innebar att metoden for beståndsbedömning ändrades från längdbaserade indikatorer (LBI) till en modell för överskottsproduktion (SPiCT) som använder en modellbaserad metod för att beräkna ett index för relativ exploaterbar biomassa (B/BMSY) och relativ fiskeridödlighet (F/FMSY) med gränsvärden satta för hållbara fiskenivåer.

Den relativa exploaterbara biomassan av skrubbskädda har ökat stadigt under de senaste åren och ligger över gränsvärdet (MSY Btrigger) för biomassa som inte bör underskridas för att fortfarande ge maximal hållbar avkastning (). Fiskeridödligheten (F/FMSY) för skrubbskädda har minskat stadigt sedan år 2000 och ligger sedan 2002 under det referensvärde (FMSY) som ger ett hållbart fiske över tid (). De senaste fyra åren har haft den lägsta fiskeridödligheten som någonsin uppmätts.

Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger under det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY) och indexet för beståndets storlek ligger över det empiriska tröskelvärde som representerar en gräns för biomassa under vilken beståndets tillstånd skulle försämras till en oönskad nivå (MSY Btrigger).

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i södra Östersjön

Internationella havsforskningsrådet (Ices)

Ices har ingen rådgivning för europeisk skrubbskädda i södra Östersjön för 2025 och 2026.

Ices har inte uppmanats att ge fångstråd för detta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var 2019 på maximalt 41 628 ton.

ICES råd om fiskemöjligheter

ICES råd om fiskemöjligheter i Södra Östersjön (Ices-delområden 24–25).

De största landningarna av europeisk skrubbskädda i Östersjön tas i södra Östersjön (Ices-delområden 24–25) där landningarna av europeisk skrubbskädda uppgick till 5 360 ton under 2023 ()14. ICES (2024). “Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 24 and 25 (west of Bornholm and southwestern central Baltic).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019192.v1. Fisket efter europeisk skrubbskädda i södra Östersjön domineras av aktiva redskap (trål) vilka stod för 84 procent av de totala landningarna 202315. ICES (2024). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). ICES Scientific Reports. 6:53.https://doi.org/10.17895/ices.pub.25764978.. Svenska landningar i södra Östersjön 2023 var 19 ton, där huvuddelen av fångsterna var från Hanöbukten och Bornholmbassängen (Ices-delområde 25; 16 ton)14. ICES (2024). “Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 24 and 25 (west of Bornholm and southwestern central Baltic).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019192.v1. De största fiskenationerna i södra Östersjön är Polen, Tyskland och Danmark. Utkasten i södra Östersjön har varierat genom åren och beräknades vara 535 ton 2023 jämfört med 847 ton under 2022 och 377 ton under 2021. År 2020 och 2021 minskade antalet provtagningar av utkast (fisk kastad över bord) på grund av covid-19-relaterade restriktioner. År 2022 var orsaken till få provtagningar en hög andel avslag, vilket i vissa länder hindrade observatörerna från att ta prover ombord. På grund av den dåliga tillgång på information om utkast är de uppskattade utkasten under 2020–2022 mindre tillförlitliga än under tidigare år.12. ICES (2023). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.23123768.v2.. Det är känt att det förekommer fritidsfiske, men det är svårt att kvantifiera. Dessa fångster är dock försumbara i jämförelse med de kommersiella landningarna15. ICES (2024). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). ICES Scientific Reports. 6:53.https://doi.org/10.17895/ices.pub.25764978..

Europeisk skrubbskädda fångas i provfisketrålningar (”Baltic International Trawl Survey”, Bits) i Östersjön. Data från Bits under kvartal ett och fyra används för att ta fram ett biomassaindex som ligger till grund för uppskattningen av beståndsstorleken15. ICES (2024). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). ICES Scientific Reports. 6:53.https://doi.org/10.17895/ices.pub.25764978.. Detta index utgår från antal kg fångad europeisk skrubbskädda över 20 cm (fisk som antas vara lekmogen och fångas representativt av redskapet) per timme. Indexet har ökande trend över tid sedan 2001 och fram till 2023 ()14. ICES (2024). “Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 24 and 25 (west of Bornholm and southwestern central Baltic).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019192.v1. En rekonstruktion av historiska fångster visar att beståndet av europeisk skrubbskädda i södra Östersjön (Ices-delområde 24–25) var betydligt talrikare i slutet av 1980-talet jämfört med i dag16. Orio, A., Florin, A.-B., Bergström, U., Šics, I., Baranova, T. and Casini, M. (2017). “Modelling indices of abundance and size-based indicators of cod and flounder stocks in the Baltic Sea using newly standardized trawl survey data.” ICES Journal of Marine Science 74(5): 1322-1333. https://dx.doi.org/10.1093/icesjms/fsx005. Studien visade också att medellängden i beståndet har minskat betydligt sedan slutet av 1970-talet.

En längdbaserad indikator (LBI) användes som proxy för den fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid. Den omvända indikatorn (LF=M /Lmean) från LBI metoden, används för utvärdering av exploateringsstatus. Exploateringsstatusen är under FMSY proxy när indikatorvärdet är lägre än 1. Analysen visar att fiskedödligheten är lägre än sannolika värden för MSY-referenspunkter ()14. ICES (2024). “Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 24 and 25 (west of Bornholm and southwestern central Baltic).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019192.v1 vilket betyder att fisket sker på en hållbar nivå.

Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger under det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY Proxy). Inga referenspunkter för beståndets storlek har fastställts för detta bestånd.

De två arterna av europeisk skrubbskädda är inte separerade i denna beståndanalys men större delen av den europeiska skrubbskäddan i södra Östersjön består av skrubbskädda (P. flesus) och analysen är sannolikt mest tillförlitlig för denna art. Beståndsstatus och struktur för den mindre vanliga Östersjöskrubbskäddan i detta område är osäker.

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i östra Östersjön

Internationella havsforskningsrådet (Ices)

Ices har ingen rådgivning för europeisk skrubbskädda i östra Östersjön  för 2025 eller 2026.

Ices har inte uppmanats att ge fångstråden för detta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var 2019 på maximalt 1 617 ton.

ICES råd om fiskemöjligheter

ICES råd om fiskemöjligheter i Östra Östersjön (Ices-delområden 26 och 28).

Den totala landningen i östra Östersjön (Ices-delområden 26 och 28) var 1 910 ton under 2023, ()17. ICES (2024). “Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 26 and 28 (east of Gotland and Gulf of Gdansk).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019195.v1. Ryssland, Polen och Lettland står för de största landningarna i området men Ryska landningar rapporterades inte officiellt till Ices 2022 och 2023. Svenska landningar uppgick 2023 till 12 ton. I alla EU-länder har fiskeansträngningen för skrubbskädda minskat betydligt på grund av begränsningar i torskfisket. Inga ansträngningsdata är tillgängliga från Ryssland. Ingen tillförlitlig uppskattning av det totala utkastet för 2021–2023 finns tillgänglig. Utkast (fisk kastad överbord) av europeisk skrubbskädda i Ryssland och Estland är förbjudet och därför uppskattas utkastet till noll i dessa länder. Osäkerheten kring uppskattningarna av utkastets omfattning skapar problem vid bedömningen av beståndsstatusen för denna art. Omfattningen av fritidsfisket är osäker, men enligt nationella enkätundersökningar utförda av Havs- och vattenmyndigheten och Statistikbyrån (SCB) togs 2023 drygt 265 ton plattfisk i svenskt fritidsfiske18. SCB (2024). Fritidsfiske 2023. JO57 – Fritidsfisket i Sverige, Statistikmyndigheten.. Fångsten skedde framför allt med nät. Då skrubbskäddor är de talrikaste plattfiskarna i dessa områden kan det antas att det mesta av fritidsfiskefångsten utgjordes av europeisk skrubbskädda.

År 2024 genomfördes en ”benchmark” för skrubbskädda i östra Östersjön13. ICES (2024). “Benchmark workshop 3 on the development of MSY advice using SPiCT (WKBMSYSPiCT3).” ICES Scientific Reports. Report. . https://doi.org/10.17895/ices.pub.24998858.v1, alltså en grundlig genomgång av all tillgänglig data. Det innebar at metoden för beståndsbedömning ändrades från längdbaserade indikatorer (LBI) till en modell för överskottsproduktion (SPiCT) som använder en modellbaserad metod för att beräkna ett index för relativ exploaterbar biomassa (B/BMSY) och relativ fiskeridödlighet (B/BMSY) med gränsvärden satta för hållbara fiskenivåer.

Den relativa exploaterbara biomassan av skrubbskädda har varit stabil sedan 2015 och ligger på en hållbar nivå över MSY Btrigger (). Fiskeridödligheten (F/FMSY) för skrubbskädda har minskat stadigt sedan 2016 och ligger sedan 1990 (med undantag för 2005 och 2006) under det referensvärde som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY) (). I östra Östersjöns bestånd förekommer både utsjölekande skrubbskädda (P. flesus) och kustlekande Östersjöskrubbskädda (P. solemdali). Tidigare har man antagit att beståndet i östra Östersjön dominerats av utsjölekande skrubbskädda19. ICES (2014). Report of the Benchmark Workshop on Baltic Flatfish Stocks (WKBALFLAT). Copenhagen, ICES Scientific Reports 2014.https://doi.org/10.17895/ices.pub.19283120.v1. men nyligen har det visat sig att det endast gäller Ices-delområde 26. I Ices-delområde 28 dominerar den kustlekande Östersjöskrubbskäddan2. Jokinen, H., Momigliano, P. and Merilä, J. (2019). “From ecology to genetics and back: the tale of two flounder species in the Baltic Sea.” ICES Journal of Marine Science 76(7): 2267-2275. https://doi.org/10.1093/icesjms/fsz151. Eftersom både de utsjölekande och kustlekande arterna av europeisk skrubbskädda förekommer i svenska vatten öster om Gotland råder det en osäkerhet kring vilken lektyp svenskt yrkesfiske fångar i detta område. Det går därför inte att avgöra om den fiskade populationen i svenska vatten följer beståndsutvecklingen hos utsjölekande skrubbskädda i östra Gotlandshavet och Rigabukten eller den ökande beståndsutvecklingen för kustlekande Östersjöskrubbskädda i norra Egentliga Östersjön och norra Östersjön (se avsnitt nedan om beståndet i norra Östersjön).

Rekonstruering av historiska fångster per ansträngning visar att beståndet av europeisk skrubbskädda i sydöstra Östersjön (Ices-delområde 26) var ungefär av samma storlek i slutet av 1980-talet som idag16. Orio, A., Florin, A.-B., Bergström, U., Šics, I., Baranova, T. and Casini, M. (2017). “Modelling indices of abundance and size-based indicators of cod and flounder stocks in the Baltic Sea using newly standardized trawl survey data.” ICES Journal of Marine Science 74(5): 1322-1333. https://dx.doi.org/10.1093/icesjms/fsx005. I östra Gotlandshavet och Rigabukten (Ices-delområde 28) har beståndet varierat avsevärt över tid vilket kan relateras till variation i tillgängligt lekhabitat20. Orio, A., Bergström, U., Casini, M., Erlandsson, M., Eschbaum, R., Hüssy, K., Lehmann, A., Ložys, L., Ustups, D. and Florin, A.-B. (2017). “Characterizing and predicting the distribution of Baltic Sea flounder (Platichthys flesus) during the spawning season.” Journal of Sea Research 126: 46-55. https://doi.org/10.1016/j.seares.2017.07.002. En nyligen publicerad studie har visat att längd vid ålder för europeisk skrubbskädda skiljer sig åt mellan och inom södra och östra Östersjön. Individer i Ices-delområde 28 växte långsammare och var mindre vid en given ålder jämfört med individer i Ices-delområde 265. Erlandsson, J., Östman, Ö., Florin, A.-B. and Pekcan-Hekim, Z. (2017). “Spatial structure of body size of European flounder (Platichthys flesus L.) in the Baltic Sea.” Fisheries Research 189: 1-9. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2017.01.001. Individer i Ices-delområden 25 och 26 visade likartad tillväxt och storlek vid en given ålder5. Erlandsson, J., Östman, Ö., Florin, A.-B. and Pekcan-Hekim, Z. (2017). “Spatial structure of body size of European flounder (Platichthys flesus L.) in the Baltic Sea.” Fisheries Research 189: 1-9. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2017.01.001. Maximal längd av europeisk skrubbskädda har minskat över tid i Ices-delområde 28 vilket kan vara en effekt av att andelen av den mer småväxta Östersjöskrubbskäddan med bottenfällda ägg har ökat20. Orio, A., Bergström, U., Casini, M., Erlandsson, M., Eschbaum, R., Hüssy, K., Lehmann, A., Ložys, L., Ustups, D. and Florin, A.-B. (2017). “Characterizing and predicting the distribution of Baltic Sea flounder (Platichthys flesus) during the spawning season.” Journal of Sea Research 126: 46-55. https://doi.org/10.1016/j.seares.2017.07.002.

Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger under det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY) och indexet för beståndets storlek ligger över det empiriska tröskelvärde som representerar en gräns för biomassa under vilken beståndets tillstånd skulle försämras till en oönskad nivå (MSY Btrigger).

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i norra Östersjön

Internationella havsforskningsrådet (Ices)

Ices har ingen rådgivning för europeisk skrubbskädda i norra Östersjön för 2025.

Ices har inte uppmanats att ge fångstråd för detta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var år 2019 på maximalt 395 ton.

ICES råd om fiskemöjligheter

ICES råd om fiskemöjligheter i Norra Östersjön (Ices-delområden 27, 29-32).

Europeisk skrubbskädda fångas till största delen med passiva redskap (över 95 procent), i huvudsak med nät. De totala landningarna 2023 uppgick till 82 ton, vilket är den lägsta landningen i tidsserien med start 1980 21. ICES (2024). “Baltic flounder  (Platichthys solemdali)  in  subdivisions  27  and  29–32  (northern  central  and  northern  Baltic  Sea.” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019189.v1. Landningarna har legat runt 200 ton sedan omkring 2010, men var över 1 000 ton under 1980-talet. Estland är den nation som har de högsta landningarna, med mer än 90 procent av totalen. Sveriges landningar av europeisk skrubbskädda var 5 ton under 202321. ICES (2024). “Baltic flounder  (Platichthys solemdali)  in  subdivisions  27  and  29–32  (northern  central  and  northern  Baltic  Sea.” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019189.v1. Europeisk skrubbskädda fångas både som bifångst och i riktat nätfiske efter bottenlevande arter. Utkast (fisk kastad överbord) sker förmodligen även i norra Östersjön, men omfattningen är okänd. I norra Östersjön uppskattas det svenska fritidsfiskets uttag av europeisk skrubbskädda vara tre gånger större än det svenska yrkesfiskets landningar i detta område15. ICES (2024). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). ICES Scientific Reports. 6:53.https://doi.org/10.17895/ices.pub.25764978..

I norra Östersjön saknas heltäckande data från provfisketrålningar. I stället beräknas ett sammanslaget biomassaindex med data från nätprovfisken i Sverige och Estland15. ICES (2024). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). ICES Scientific Reports. 6:53.https://doi.org/10.17895/ices.pub.25764978.. Biomassaindexet har visat en fallande trend de senaste åren och låg på historiskt låg nivå 2022 för att sedan stiga något under 2023 21. ICES (2024). “Baltic flounder  (Platichthys solemdali)  in  subdivisions  27  and  29–32  (northern  central  and  northern  Baltic  Sea.” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019189.v1. Sedan 1980-talet har fångst per ansträngning av europeisk skrubbskädda minskat i Kvädöfjärden (1989–2014)22. Olsson, J. (2017). Faktablad Förekomst av nyckelart av fisk i kustvatten, in Havsmiljödirektivets inledande bedömning. Institutionen för akvatiska resurser; 2015. Sweden.23. Ericson, Y. and Olsson, J. (2015). Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk. Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-2014. Faktablad; 2015:1. Öregrund, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser.. I norra Östersjön har storleken på skrubbskäddor minskat i provfisken. I Kvädöfjärden har medellängden minskat från 22 cm i början av 1990-talet till 20 cm under de senaste åren19. ICES (2014). Report of the Benchmark Workshop on Baltic Flatfish Stocks (WKBALFLAT). Copenhagen, ICES Scientific Reports 2014.https://doi.org/10.17895/ices.pub.19283120.v1.. Även i Muskö har medellängden minskat, från 23 till 18 cm under samma tidsperiod20. Orio, A., Bergström, U., Casini, M., Erlandsson, M., Eschbaum, R., Hüssy, K., Lehmann, A., Ložys, L., Ustups, D. and Florin, A.-B. (2017). “Characterizing and predicting the distribution of Baltic Sea flounder (Platichthys flesus) during the spawning season.” Journal of Sea Research 126: 46-55. https://doi.org/10.1016/j.seares.2017.07.002. Vid Muskö ser minskningen ut att bero på en brist på stora individer eftersom fångst per ansträngning av stor europeisk skrubbskädda (större än 30 cm) har minskat sedan 199224. Mustamäki N and M, P. (2018). Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk. Muskö (Egentliga Österjön) 1992-2017. Faktablad ; 2018:1. Öregrund, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser.. Fångsterna av stor europeisk skrubbskädda låg på en högre nivå 1992–1993, men sedan 1994 har de legat på en jämn låg nivå24. Mustamäki N and M, P. (2018). Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk. Muskö (Egentliga Österjön) 1992-2017. Faktablad ; 2018:1. Öregrund, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser.. I Kvädöfjärden däremot har ingen förändring över tid skett för fångsten av stor europeisk skrubbskädda. I båda områdena har dock minskningen av medellängd avstannat och ingen trend kan ses för de senaste tio åren. Åldersprover från provfisken i det fiskefria området runt Gotska sandön 2006–2009 visade att medelåldern var cirka åtta år och att den totala dödligheten var relativt låg25. Florin, A. B., Bergström, U., Ustups, D., Lundström, K., Nissling, A. and Jonsson, P. (2011). Uppföljning av fredningsområdet vid Gotska Sandön 2006-2010, Fiskeriverket., troligtvis på grund av det låga fisketrycket. Även prover från ett artinriktat provfiske öster om Gotland 2012–2013 tyder på en låg dödlighet som ligger i nivå med naturlig dödlighet. Fisketrycket i detta område ser därför ut att vara mycket lågt25. Florin, A. B., Bergström, U., Ustups, D., Lundström, K., Nissling, A. and Jonsson, P. (2011). Uppföljning av fredningsområdet vid Gotska Sandön 2006-2010, Fiskeriverket.. Medelåldern hos de provtagna individerna från Gotland, som utgjordes av både kustlekande Östersjöskrubbskädda och utsjölekande skrubbskädda, var hög (cirka nio år) och åldersfördelningen liknar den som observerades i det fiskefria området vid Gotska sandön. Data från provfisken vid Muskö visar däremot på en låg medelålder (cirka tre till fyra år) och en brist på äldre individer för åren 2007–2014. I detta område verkar dödligheten därför vara hög. Det finns dock inget riktat fiske efter europeisk skrubbskädda runt Muskö, varför den höga dödligheten troligtvis har en annan orsak än högt fisketryck.

En längdbaserad indikator (LBI, f) användes som proxy för den fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid. Den omvända indikatorn (LF=M /Lmean) från LBI metoden, används för utvärdering av exploateringsstatus. Exploateringsstatusen är under FMSY proxy när indikatorvärdet är lägre än ett. Analysen visar att fiskedödligheten under 2023 var lägre än sannolika värden för MSY-referenspunkter, vilket betyder att fisket skedde på en hållbar nivå, till skillnad från 2021 och 2022 då fisketrycket var högre än FMSY proxy .

Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger under det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY Proxy). Inga referenspunkter för beståndets storlek har fastställts för detta bestånd.

Biologiskt råd för skrubbskädda i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Internationella havsforskningsrådet (Ices)

Ices fångstråd för europeisk skrubbskädda i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är 864 ton årligen för 2024 och 2025. Om andelen utkast (fisk kastad överbord) inte ändras från genomsnittet för åren 2020–2022, innebär detta landningar på högst 640 ton årligen under 2024 och 2025.

ICES råd om fiskemöjligheter

ICES råd om fiskemöjligheter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt.

Totala landningar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt uppgick preliminärt till 1 046 ton under 2022 jämfört med 1 293 ton år 2021 26. ICES (2023). Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.22643143.v3.27. ICES (2023). Flounder (Platichthys flesus) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak and Kattegat), ICES Advice 2023.10.17895/ices.advice.21840792.v1.. Landningarna har legat under 2 000 ton sedan 2013, men från slutet av 1990-talet till 2011 var landningarna över 3 000 ton årligen, och vissa år så höga som 6 000 ton. Nederländerna, Danmark och Belgien landar mest europeisk skrubbskädda. Sverige har en marginell andel av det totala fisket på europeisk skrubbskädda och landningarna uppgick preliminärt till drygt två ton 202226. ICES (2023). Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.22643143.v3.. I Skagerrak och Kattegatt fångas europeisk skrubbskädda främst som bifångst i trålfisket efter de kommersiellt mer värdefulla arterna tunga och rödspätta. Europeisk skrubbskädda har ett försumbart kommersiellt värde i detta område. Landningarna är störst i Kattegatt och görs främst under första och andra kvartalet. Detta är främst en följd av ett kraftigt minskat trålfiske och därmed färre skrubbskäddor som fångats som oönskad fångst. En stor andel fångad europeisk skrubbskädda kastas överbord när kvaliteten och/eller priserna är för låga26. ICES (2023). Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.22643143.v3.. Omfattningen av utkast (fisk kastad överbord) i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt uppskattas till cirka 26 procent av den totala fångsten av europeisk skrubbskädda under 2022 27. ICES (2023). Flounder (Platichthys flesus) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak and Kattegat), ICES Advice 2023.10.17895/ices.advice.21840792.v1.. Omfattningen av fritidsfisket i detta område är okänt.

I Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt fångas europeisk skrubbskädda i provfisketrålningar, ”North Sea International Bottom Trawl Survey” (NS-IBTS). Data från dessa provfisketrålningar används för att ta fram ett biomassaindex som ligger till grund för uppskattningen av beståndsstorleken26. ICES (2023). Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.22643143.v3.. Detta index utgår från antal kilo fångad europeisk skrubbskädda över 20 cm (fisk som antas vara lekmogen och fångas representativt av redskapet) per timme. Biomassaindex visade de högsta topparna mellan 1985–1995 och mindre toppar 2008 och 2015 . Indexet har minskat sedan 2015 och sedan 2018 ligger indexet för biomassa under det empiriska tröskelvärde som utgör en gräns för biomassa under vilken beståndets tillstånd skulle försämras till en oönskad nivå (Itrigger) .

En längdbaserad indikator (LBI)28. ICES (2022). Tenth Workshop on the Development of Quantitative Assessment Methodologies based on LIFE-history traits, exploitation characteristics, and other relevant parameters for data-limited stocks (WKLIFE X), ICES Scientific Reports. https://doi.org/10.17895/ices.pub.5985. användes som proxy för den fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid. Den omvända indikatorn (LF=M /Lmean) från LBI metoden, används för utvärdering av exploateringsstatus. Exploateringsstatusen är under FMSY proxy när indikatorkvotvärdet är under ett. Analysen visar att fiskedödligheten är lägre än sannolika värden för MSY-referenspunkter 27. ICES (2023). Flounder (Platichthys flesus) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak and Kattegat), ICES Advice 2023.10.17895/ices.advice.21840792.v1. vilket betyder att fisket sker på en hållbar nivå.

Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger under det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY proxy) och indexet för beståndets storlek ligger under det empiriska tröskelvärde som representerar en gräns för biomassa under vilken beståndets tillstånd skulle försämras till en oönskad nivå (Itrigger)27. ICES (2023). Flounder (Platichthys flesus) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak and Kattegat), ICES Advice 2023.10.17895/ices.advice.21840792.v1..

  1. Momigliano, P., Jokinen, H., Calboli, F., Aro, E. and Merilä, J. (2019). “Cryptic temporal changes in stock composition explain the decline of a flounder (Platichthys spp.) assemblage.” Evolutionary Applications. https://dx.doi.org/10.1111/eva.12738
  2. Jokinen, H., Momigliano, P. and Merilä, J. (2019). “From ecology to genetics and back: the tale of two flounder species in the Baltic Sea.” ICES Journal of Marine Science 76(7): 2267-2275. https://doi.org/10.1093/icesjms/fsz151
  3. Momigliano, P., Jokinen, H., Fraimout, A., Florin, A. B., Norkko, A. and Merilä, J. (2017). “Extraordinarily rapid speciation in a marine fish.” Proc Natl Acad Sci U S A 114(23): 6074-6079. https://doi.org/10.1073/pnas.161510911
  4. Momigliano, P., Denys, G., Jokinen, H. and Merilä, J. (2018). “Platichthys solemdali sp. nov. (Actinopterygii, Pleuronectiformes): A New Flounder Species From the Baltic Sea.” Frontiers in Marine Science 5. https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmars.2018.00225
  5. Erlandsson, J., Östman, Ö., Florin, A.-B. and Pekcan-Hekim, Z. (2017). “Spatial structure of body size of European flounder (Platichthys flesus L.) in the Baltic Sea.” Fisheries Research 189: 1-9. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2017.01.001
  6. Nissling, A. and Wallin, I. (2020). “Recruitment variability in Baltic flounder (Platichthys solemdali) – effects of salinity with implications for stock development facing climate change.” Journal of Sea Research 162: 101913. https://doi.org/10.1016/j.seares.2020.101913
  7. Hemmer-Hansen, J., Nielsen, E. E., Grønkjaer, P. and Loeschcke, V. (2007). “Evolutionary mechanisms shaping the genetic population structure of marine fishes; lessons from the European flounder (Platichthys flesus).” Molecular Ecology 16(15): 3104-3118. https://dx.doi.org/10.1111/j.1365-294x.2007.03367.x
  8. Florin, A. B. and Höglund, J. (2008). “Population structure of flounder (Platichthys flesus) in the Baltic Sea: differences among demersal and pelagic spawners.” Heredity 101(1): 27-38. https://dx.doi.org/10.1038/hdy.2008.22
  9. Jokinen, H., Wennhage, H., Lappalainen, A., Ådjers, K., Rask, M. and Norkko, A. (2015). “Decline of flounder (Platichthys flesus (L.)) at the margin of the species’ distribution range.” Journal of Sea Research 105: 1-9. https://doi.org/10.1016/j.seares.2015.08.001
  10. ICES (2022). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), ICES Scientific Reports. 4:44: 659 pp https://doi.org/10.17895/ices.pub.19793014.v2.
  11. ICES (2024). “Flounder (Platichthys flesus) in subdivisions 22 and 23 (Belt Seas and the Sound).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019240.v1
  12. ICES (2023). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.23123768.v2.
  13. ICES (2024). “Benchmark workshop 3 on the development of MSY advice using SPiCT (WKBMSYSPiCT3).” ICES Scientific Reports. Report. . https://doi.org/10.17895/ices.pub.24998858.v1
  14. ICES (2024). “Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 24 and 25 (west of Bornholm and southwestern central Baltic).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019192.v1
  15. ICES (2024). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). ICES Scientific Reports. 6:53.https://doi.org/10.17895/ices.pub.25764978.
  16. Orio, A., Florin, A.-B., Bergström, U., Šics, I., Baranova, T. and Casini, M. (2017). “Modelling indices of abundance and size-based indicators of cod and flounder stocks in the Baltic Sea using newly standardized trawl survey data.” ICES Journal of Marine Science 74(5): 1322-1333. https://dx.doi.org/10.1093/icesjms/fsx005
  17. ICES (2024). “Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 26 and 28 (east of Gotland and Gulf of Gdansk).” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019195.v1
  18. SCB (2024). Fritidsfiske 2023. JO57 – Fritidsfisket i Sverige, Statistikmyndigheten.
  19. ICES (2014). Report of the Benchmark Workshop on Baltic Flatfish Stocks (WKBALFLAT). Copenhagen, ICES Scientific Reports 2014.https://doi.org/10.17895/ices.pub.19283120.v1.
  20. Orio, A., Bergström, U., Casini, M., Erlandsson, M., Eschbaum, R., Hüssy, K., Lehmann, A., Ložys, L., Ustups, D. and Florin, A.-B. (2017). “Characterizing and predicting the distribution of Baltic Sea flounder (Platichthys flesus) during the spawning season.” Journal of Sea Research 126: 46-55. https://doi.org/10.1016/j.seares.2017.07.002
  21. ICES (2024). “Baltic flounder  (Platichthys solemdali)  in  subdivisions  27  and  29–32  (northern  central  and  northern  Baltic  Sea.” ICES Recurrent Advice. https://dx.doi.org/10.17895/ices.advice.25019189.v1
  22. Olsson, J. (2017). Faktablad Förekomst av nyckelart av fisk i kustvatten, in Havsmiljödirektivets inledande bedömning. Institutionen för akvatiska resurser; 2015. Sweden.
  23. Ericson, Y. and Olsson, J. (2015). Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk. Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-2014. Faktablad; 2015:1. Öregrund, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser.
  24. Mustamäki N and M, P. (2018). Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk. Muskö (Egentliga Österjön) 1992-2017. Faktablad ; 2018:1. Öregrund, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser.
  25. Florin, A. B., Bergström, U., Ustups, D., Lundström, K., Nissling, A. and Jonsson, P. (2011). Uppföljning av fredningsområdet vid Gotska Sandön 2006-2010, Fiskeriverket.
  26. ICES (2023). Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK), ICES Scientific Reports.https://doi.org/10.17895/ices.pub.22643143.v3.
  27. ICES (2023). Flounder (Platichthys flesus) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak and Kattegat), ICES Advice 2023.10.17895/ices.advice.21840792.v1.
  28. ICES (2022). Tenth Workshop on the Development of Quantitative Assessment Methodologies based on LIFE-history traits, exploitation characteristics, and other relevant parameters for data-limited stocks (WKLIFE X), ICES Scientific Reports. https://doi.org/10.17895/ices.pub.5985.

Europeisk skrubbskädda 2024

Kustlaboratoriet

Lachlan Fetterplace, lachlan.fetterplace@slu.se

Sida publicerad: 8 januari 2025