illustration av sjurygg
Illustration: Karl Jilg/SLU Artdatabanken

Kartan visar de områden där arten förekommer. Observera att detta kan skilja sig från de områden där bedömningar har gjorts för arten.

Karta över hav och sjöar

Karta över Ices-områden

2023

Cyclopterus lumpus

Bestånds- och populationsstruktur

Sjurygg, även kallad stenbit (hanen) eller kvabbso (honan), finns från västkusten upp till Norrbottens skärgård. Sjurygg klassades 2015 som nära hotad i Europa av Internationella Naturvårdsunionen (IUCN), baserat på utvecklingen av beståndsindex i Norge och Island 1. Samma år klassades även sjurygg som nära hotad i Sverige 2 men i 2020 års uppdatering av SLU Artdatabankens rödlista bedöms arten som livskraftig 3. Sjurygg kan företa långa vandringar (över 500 km) men tycks ofta återvända till sin födelseplats för att reproducera sig 4. Hur dess beteende ser ut i svenska vatten är okänt och det är därför svårt att avgöra storleken på lämpliga förvaltningsområden. Det är dock klarlagt att sjuryggen i Östersjön skiljer sig genetiskt från beståndet i Öresund och Kattegatt, som i sin tur skiljer sig genetiskt från beståndet i Skagerrak 5. Storleken på sjuryggen i Östersjön är även påtagligt mindre än i Öresund, Kattegatt och Skagerrak 6. Sjuryggen i Östersjön bör därför förvaltas separat från den i Öresund och Västerhavet. Resultaten från provfisketrålningar tyder på att bestånden i Kattegatt och Öresund har minskat jämfört med 1990-talet. Minskningen i medellängd i Kattegatt kan vidare tyda på ett tidigare för högt fisketryck. I Östersjön, där fisketrycket är mycket lågt, tycks beståndet nu vara betydligt lägre än toppåren 2002 till 2004 (figur 2). Osäkerheten i uppgifterna är dock stor och metoder för övervakning och beståndsuppskattning bör utvecklas.

karta med landningar i Östersjön, Västerhavet och Nordsjön

Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar (ton) av sjurygg 2022 per Ices-rektangel. En Ices-rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.

Sida publicerad: 11 september 2023