Yvette Heimbrand, yvette.heimbrand@slu.se

Kustlaboratoriet

Sjurygg, även kallad stenbit (hanen) eller kvabbso (honan), finns från västkusten upp till Norrbottens skärgård. Sjurygg klassades 2015 som nära hotad i Europa av Internationella Naturvårdsunionen (IUCN), baserat på utvecklingen av beståndsindex i Norge och Island 1. Samma år klassades även sjurygg som nära hotad i Sverige 2 men i 2020 års uppdatering av SLU Artdatabankens rödlista bedöms arten som livskraftig 3. Sjurygg kan företa långa vandringar (över 500 km) men tycks ofta återvända till sin födelseplats för att reproducera sig 4. Hur dess beteende ser ut i svenska vatten är okänt och det är därför svårt att avgöra storleken på lämpliga förvaltningsområden. Det är dock klarlagt att sjuryggen i Östersjön skiljer sig genetiskt från beståndet i Öresund och Kattegatt, som i sin tur skiljer sig genetiskt från beståndet i Skagerrak 5. Storleken på sjuryggen i Östersjön är även påtagligt mindre än i Öresund, Kattegatt och Skagerrak 6. Sjuryggen i Östersjön bör därför förvaltas separat från den i Öresund och Västerhavet. Resultaten från provfisketrålningar tyder på att bestånden i Kattegatt och Öresund har minskat jämfört med 1990-talet. Minskningen i medellängd i Kattegatt kan vidare tyda på ett tidigare för högt fisketryck. I Östersjön, där fisketrycket är mycket lågt, tycks beståndet nu vara betydligt lägre än toppåren 2002 till 2004 (figur 2). Osäkerheten i uppgifterna är dock stor och metoder för övervakning och beståndsuppskattning bör utvecklas.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)

Bedömningen baseras på ett flertal nedåtgående trender av både abundans och kroppsstorlek i provfisken och i yrkesfisket.

Biologisk beståndsbedömning för sjurygg i Skagerrak, Kattegatt och Öresund

Skagerrak, Kattegatt och Öresund

Bedömningen baseras på ett flertal nedåtgående trender av abundans i provfisken och i yrkesfisket.

Biologisk beståndsbedömning för sjurygg i Östersjön (Ices-delområden 24-32)

Totalt landades 17 ton ton sjurygg i Sverige 2022, (figur 1 och <button datafigid="sjurygg-2023-figur-2" class="figReferenceButton"> figur 2 </button>), vilket var den lägsta noteringen sedan tidsseriens början 1994 och en minskning med 54 procent jämfört med 2021 (då 37 ton). Sjuryggen fiskas i första hand för beredning av rom till kaviar (marknadsförd under namnet stenbitsrom). Fisket i Öresund har de senaste tio åren stått för 60–75 procent av Sveriges totala landningar av sjurygg, vilket traditionellt är det område där det största riktade fisket efter sjurygg sker i Sverige. I Danmark fiskas sjurygg i ungefär samma omfattning som i Sverige, medan de dominerande fiskenationerna är Grönland, Island, Norge och Kanada som fiskar i norra Atlanten 7. Globalt landades 2000 till 8000 ton rom per år mellan 1977 and 2016 7. Sverige landade 2,3 ton 2022, vilket är en minskning med 60 procent jämfört med 5,9 ton rom 2021. Fisket sker främst med stormaskiga bottensatta nät, såsom piggvarsnät, men även med grimgarn och torsknät, under lekperioden februari–april. Sett över hela perioden med loggboksdata 1994–2022 har de totala landningarna av sjurygg varierat mellan 17 och 255 ton, där perioder med höga fångster följts av några år med lägre fångster utan någon statistiskt säkerställd trend. Landning per ansträngning i det riktade fisket med piggvarsnät, som står för cirka 80 procent av landningarna under lektid, har under perioden 1996–2022 minskat i både Skagerak och Kattegatt, med en liten ökning av fångsterna mellan 2020 och 2022 i Kattegatt <button datafigid="sjurygg-2023-figur-3" class="figReferenceButton"> (figur 3) </button>. I Öresund var det en topp 2014–2016 och landning per ansträngning har sedan dess minskat kraftigt och ligger under 2021 och 2022 på lägsta nivå sedan tidsseriens början 1996 <button datafigid="sjurygg-2023-figur-3" class="figReferenceButton"> (figur 3) </button>. Sjurygg tas också som bifångst i torskfisket med nät i Öresund. Undersökningar vid Sveriges lantbruksuniversitet uppskattar utkastet (fisk kastad överbord) av sjurygg i detta fiske till cirka 8 ton årligen under åren 2013–2015 8. Det finns inga uppgifter om fritidsfiskets fångster.

Yrkes- och fritidsfiske

Det sker i dagsläget ingen riktad övervakning av sjurygg i Sverige och det saknas grundläggande data om populationens åldersstruktur. Provfisketrålningar från kvartal ett (januari–mars) i Västerhavet (”International Bottom Trawl Survey”, IBTS) visar generellt en stor variation i antalet fångade sjuryggar per tråltimme över åren 1991–2021 <button datafigid="sjurygg-2023-figur-4" class="figReferenceButton"> (figur 4) </button>. I Kattegatt och Öresund visar fångst per tråltimme statistiskt signifikant minskande trender sett över hela tidsperioden, och för Övriga Östersjön visas en negativ trend under 2002–2022. Provfisketrålningar för kvartal ett i Östersjön (”Baltic International Trawl Survey”, Bits) visar varierande fångster och ingen långsiktig trend men en signifikant minskning sett över de senaste tjugo åren <button datafigid="sjurygg-2023-figur-4" class="figReferenceButton"> (figur 4) </button>. Bottentrålning har visat sig vara en bra metod för att uppskatta beståndsstorlek hos sjurygg 9 men för Västerhavet och Öresund är uppgifterna osäkra eftersom det totala antalet fiskar i provfisketrålningarna många år är färre än tio och ibland, i synnerhet i Öresund, finns flera år utan fångst alls. Medellängden i provfisketrålningarna i Kattegatt har sjunkit från 36 ± 61 cm (medelvärde ± SD) under perioden 1972–1979 till 31 ± 76 cm efter 2010. Det går inte att fastställa några trender efter 2018, då färre än tio sjuryggar per år fångades i provfisketrålningarna i Kattegatt. Under tidsperiod (1979–2022) har medellängden, 35 cm, varit relativt oförändrad i Skagerrak. I Östersjön är fiskarna mindre men medellängden i provfisketrålningarna är densamma nu, mellan 16–17 cm, som på 1990-talet. I Öresund är uppgifterna för knappa för att fastställa några trender, men fisken är av liknande storlek som i Kattegatt med en medellängd strax över 30 cm.

Miljöanalys och forskning

<ol>
<li>Lorance, P., Cook, R., Herrera, J., de Sola, L., Florin, A. &amp; Papaconstantinou, C. Cyclopterus lumpus (Europe assessment). The IUCN Red List of Threatened Species 2015: e.T18237406A45078284 (2015).</li>
<li>Artdatabanken. Rödlistade arter i Sverige 2015. Artdatabanken SLU (2015).</li>
<li>Artdatabanken, S. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer–rödlistade arter i Sverige 2020. SLU Artdatabanken.(24). Tälle, M., Öckinger, E., Löfroth, T., Pettersson, LB, Smith, HG, Stjernman, M. &amp; Ranius, 571-584 (2020).</li>
<li>Kennedy, J., Jónsson, S. Þ., Olafsson, H. G. &amp; Kasper, J. M. Observations of vertical movements and depth distribution of migrating female lumpfish (Cyclopterus lumpus) in Iceland from data storage tags and trawl surveys. ICES J. Mar. Sci. 73, 1160-1169 (2016).</li>
<li>Jansson, E. et al. Global, regional, and cryptic population structure in a high gene-flow transatlantic fish. PLoS ONE 18, e0283351 (2023).</li>
<li>Whittaker, B. A., Consuegra, S. &amp; Garcia de Leaniz, C. Genetic and phenotypic differentiation of lumpfish (Cyclopterus lumpus) across the North Atlantic: implications for conservation and aquaculture. PeerJ 6, e5974, doi:10.7717/peerj.5974 (2018).</li>
<li>Kennedy, J. et al. A brief history of lumpfishing, assessment, and management across the North Atlantic. ICES J. Mar. Sci. 76, 181-191, doi:10.1093/icesjms/fsy146 (2018).</li>
<li>Bergenius, M. et al. Atlas över svenskt kust-och havsfiske 2003-2015. Aqua reports (2018).</li>
<li>Kennedy, J. &amp; Jónsson, S. Þ. Do biomass indices from Icelandic groundfish surveys reflect changes in the population of female lumpfish (Cyclopterus lumpus)? Fisheries Research 194, 22-30 (2017).</li>
</ol>

Karta över hav och sjöar

Karta över Ices-områden

2023

Bestånds- och populationsstruktur

Skagerrak, Kattegatt, Öresund och övriga Östersjön

2023

Kustlaboratoriet