illustration av krabbtaska
Illustration: Lennart Molin
Kolmule
Kummel

Krabbtaska

Kartan visar de områden där arten förekommer. Observera att detta kan skilja sig från de områden där bedömningar har gjorts för arten.

Karta över hav och sjöar

Karta över Ices-områden

Krabbtaska 2023

Cancer pagurus

Bestånds- och populationsstruktur

I svenska vatten förekommer krabbtaska i Kattegatt, Skagerrak och Norra Öresund. Krabbtaskan förekommer i kustvatten från Nordafrika, medelhavet, svarta havet till Finnmark. De viktigaste områdena i Europa finns runt Storbritannien och Irland.1 Populationsstrukturen är förmodligen bara en enda genetiska population i svenska vatten. Grunden för spekulationen är krabbtaskans planktoniska stadie, som hjälpa till en storskalig spridning med strömmar längs den svenska kusten. Dock finns inga genetiska studier som bevisar detta.

Krabbtaskan är spridd utmed hela den svenska Västkusten. Försök med märkta krabbor visar att hanarna är stationära men att honorna rör sig mycket. Honan företar långa vandringar under sensommaren och hösten, då hon under en månad kan vandra så långt som 30–40 km (cirka en km/dag). Vandringar sker söderut motströms för lek, som kan kompensera för den nordliga larvspridningen i och med den rådande kustströmmen.2  Antagligen finns det speciella lekområden för krabbtaska, utan att man ännu har kunnat bevisa detta. Såväl före som efter äggläggning håller sig honan stilla och äter inte på ungefär åtta månader. Det är en av anledningarna varför fångsterna innehåller mycket få rombärande honor.

karta med landningar i Västerhavet

Figur 1. Svenska yrkesfiskares huvudsakliga landningar (ton) av krabbtaska 2022 per Ices-rektangel. En Ices-rektangel är cirka 56 km x 56 km stor.

Biologisk beståndsbedömning för krabbtaska i Skagerrak, Kattegatt och Norra Öresund

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)

Krabbtaska är en datafattig art.
Bedömningen baseras på att de kommersiella landningarna av krabbtaska ökar årligen samtidigt som fångst per ansträngning också ökar (fler kg krabbtaska per tina fångas). Det råder en stor osäkerhet om det verkligen handlar om en antalsökning i populationerna då konfidensintervallen är stora. Dessutom saknas information om abundans och fiskeridödlighet. Rådet sker inom SLU:s statusbedömning, men måste betraktas kritiskt.

Sannolikt inom biologiskt säkra gränser

Beståndet är sannolikt inom biologiskt säkra gränser i Skagerrak, Kattegatt och Öresund.

Krabbtaska är den kommersiellt viktigaste krabbarten i Västeuropa och exploateras hårt i hela sitt utbredningsområde.3 I Sverige fiskas Krabbtaska som både till husbehov och är en viktig art vid kommersiellt fiske. Arten fiskas huvudsakligen med krabbtinor (74 procent av alla redskap under 2021) och nät (6 procent av alla redskap under 2021) både i Skagerrak och i Kattegatt (Figur 1) men fångas också som bifångst vid bottentrålning.

De största fångsterna görs under sommar och höst, kvartal tre och fyra. Historiskt fanns en klart definierat fångstsäsong från Juli till November . De senaste åren har det varit en jämnare fördelning över hela fångståret med en högsäsong i kvartal fyra. Svenska landningar var nästan hälften av de rapporterade yrkesmässiga totala landningarna i området 2022. Norge står för ungefär 30 procent och Danmark för ungefär 20 procent av resterande fångster . I Sverige sker fångsterna utmed västkusten och runt ön Læsø. De officiella yrkesmässiga landningarna av krabbtaska i Sverige i Skagerrak och Kattegatt har ökat från runt 100 ton på 1970- och 1990-talet till 279 ton 2022 . Orsaken till denna ökning är okänd. Den totala fångsten av krabbtaska är större än de officiella landningarna på grund av oregistrerade bifångster, dumpning, och fångster i fritidsfisket som är ej dokumenterade.

Det flesta frysta krabborna i Sverige är importerade från Irland. Det beskrivs som en annan genetisk typ som är året runt mer fullmatade med kött. Den svenska krabbtaskan är däremot ganska tom efter vintern och behöver äta mer under sommaren. Detta är också förklaringen för fångstsäsongen som sker i kvartal tre och fyra.

Krabbtinor som används på grundare vatten än 30 meter ska minst har en cirkulär flyktöppning med en minsta diameter på 75 mm placerad i den nedre kanten av varje rums yttervägg, för att humrar ska kunna ta sig ur redskapen.4 Antalet tinor är obegränsat för yrkesfiskare men begränsat till sex per fritidsfiskare och sammanlagt 180 meter nät får användas av fritidsfiskare. Vid fiske med burar eller tinor får högst en procent av vikten av den totala fångsten av krabbtaska bestå av avskilda klor.5 Krabbklor ingå inte i rapportens analys.

I Sverige förekommer ingen nationellövervakning eller riktad forskning kring krabbtaska. För att kunna ger kunskapsunderlag för beståndsbedömningen behöver vi forskning och övervakning som borde insamla oberoende beståndsuppskattning genom provfiske utmed västkusten. På detta sätt erhålls viktig information för beståndsanalyser: (i) rumsliga fördelningen efter antal, storlek och kön; (ii) fångst i förhållande till variabler som djup, avstånd till kust, sediment typ och säsong; (iii) härleda abundans och rekryteringsindex6.

I övriga Europa har Ices en arbetsgrupp för krabbor och humrar (”Working group on the biology and life history of crabs”, WGCRAB) som årligen redovisar pågående forskning, landningsstatistik och eventuell rådgivning för krabbtaska7.

Krabbtaska är en datafattig art och det genomförs inte några löpande beståndsundersökningar för att analysera artens status i Sverige. Detta innebär att SLU:s bedömning av beståndens status måste betraktas med försiktighet. Fångst per ansträngning (kg krabbtaska per krabbtina) finns tillgängligt från yrkesfiskets loggbok från den senaste femtonårsperioden .

Eventuellt förbättrade redskap, ändrade fiskemetoder eller att fisket läggs inom andra fiskeområden kan påverkar ökningen i landad fångst.

Det är viktigt att konstatera att övriga EU länder rapporterar genom WGCRAB minskande krabbtaskabestånd. Bara Norge rapportera en stabilt CPUE. WGCRAB skriver därför just nu en översikt av krabbtaskas fiske och beståndstrender i nordöstra Atlanten. Anledningen är den oroväckande minskningen i andra länders mycket mer utvecklade krabbfiske.

Ices WGCRAB senaste rapport: https://ices-library.figshare.com/articles/report/Working_Group_on_the_Biology_and_Life_History_of_Crabs_WGCRAB_outputs_from_2020_2022_meetings_/24720936

Ungfors, A och H. Hallbäck. 2005. Krabbtaskan i Västerhavet. In: Kräftdjur i hav och sjöar. Ed: Hans Ackefors. Kiviksgårdens förlag. ISBN 91-973515-4-7. p 285-314.

  1. Havforskningsrapporten 2011 – Ressurser, miljo og akvakultur på kusten og i havet; Havforskningsinstituttet Norge; sidan 122. ISSN 0802 0620
  2. Ungfors A. 2008. Fisheries biology of the edible crab (Cancer pagurus) in the Kattegat and the Skagerrak – implications for sustainable management. Doctoral thesis in Marine Ecology, University of Gothenburg.
  3. https://www.doc-developpement-durable.org/file/Elevages/crabes/Cancer%20pagurus_Wikipedia-En.pdf
  4. Havs- och vattenmyndigheten, 2015. Krabba – Minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar
  5. Havs- och vattenmyndigheten, 2018. Regler för fiske, landning och försäljning av krabba och krabbklor. 2022. Krabbtaska, Cancer pagurus.
  6. Carlos Mesquita, Helen Dobby, Graham J Pierce, Catherine S Jones, Paul G Fernandes, Abundance and spatial distribution of brown crab (Cancer pagurus) from fishery-independent dredge and trawl surveys in the North Sea, ICES Journal of Marine Science, Volume 78, Issue 2, March 2021, Pages 597–610, https://doi.org/10.1093/icesjms/fsaa105
  7. 2021. Working Group on the Biology and Life History of Crabs (WGCRAB; outputs from 2019 meeting). ICES Scientific Reports. 3:32. 68 pp. https://doi.org/10.17895/ices.pub.8003

Krabbtaska 2023

Havsfiskelaboratoriet

Johanna Kozák, johanna.luise.kozak@slu.se

Sida publicerad: 11 september 2023