Braxen 2023

För de fyra största sjöarna samt sammanslaget för övriga sjöar i Sverige finns data för fångster i yrkesfisket. För de stora sjöarna har den landade fångsten generellt ökat sedan 2015 (figur 2) och börjar närma sig de 100–200 ton som rapporterades landas totalt i stora sjöarna i början av 1900-talet. Landningarna är störst i Vänern och Hjälmaren. Ökningen på senare år är delvis en effekt av att braxen inte har rapporterats tidigare, trots att den kan ha ingått i fångsten, och delvis en effekt av ett ökat fiske. Detta bidrar med osäkerhet till tolkningen av landningsvärdena. Det ökade fisket beror på att man i större utsträckning nyttjar braxen som livsmedel. Till största delen (cirka 80 procent) fångas braxen i bottengarn, resterande i nät av olika slag eller andra redskap. De rapporterade landningarna återspeglar förmodligen inte braxens beståndsstorlek i respektive sjö då braxen främst fångas som bifångst inom yrkesfisket. Utöver fiske till försäljning bedrivs det även ett fiske efter braxen som bete till kräftfiske, både med bottengarn och med nät. Även i många andra sjöar, främst i södra Sverige, bedrivs nätfiske av samma anledning. Detta fiske är inte riktat efter någon särskild fiskart och i vilken utsträckning detta påverkar braxen är inte känt. I det som benämns ”övriga sjöar” har landningarna också ökat successivt sedan 2015. Informationen om landningar är osäker även i dessa övriga sjöar. I vissa sjöar, som Växjösjöarna och Ringsjön, har braxen varit föremål för biomanipulation, så kallat reduktionsfiske. Detta är ett fiske riktat mot karpfiskar (dit braxen tillhör) i syfte att åtgärda övergödningssymptom som grumligt vatten och algblomningar, och för att stärka bestånden av rovfisk. Reduktionsfiske på karpfisk har varit en ännu vanligare restaureringsåtgärd i länder som Danmark, Nederländerna och Finland⁴. Braxen från Ringsjön har tidigare varit ansedd ha extra god kvalitet, och 1928 var det ett eget varumärke, vilket signalerades med en särskild knapp i det högra gällocket. Det påstås att både fisken och fisket varit fin i 150 år, men varför just Ringsjön varit speciell är okänt⁵.

Det har tidigare inte varit känt i vilken utsträckning braxen fångas i fritidsfisket. Den nationella undersökningen, som utförs av Statistikmyndigheten på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, justerades dock för undersökningsåret 2021. Detta medförde att fritidsfiskets fångster av braxen kan särskiljas för inlandet som helhet. År 2021 var fritidsfiskets totala fångster i inlandet 480 ton (95 procentigt konfidensintervall 143–817 ton). Behållen fångst (landningar) var 295 ton (95 procentigt konfidensintervall 25–565 ton). Detta kan jämföras med det licensierade fiskets totala landningar i inlandet, vilket 2021 var 237 ton.

Standardiserade nätprovfisken i de fyra största sjöarna i Sverige sker sedan 2012 med tre års mellanrum. Under 2022 genomfördes provfisken i Mälaren och Hjälmaren. En utmaning i analysen av braxen är att den kan vara svår att skilja från björkna (Bliccirka bjoerkna), särskilt för storlekar mindre än 25 cm. Arterna hybridiserar, varför det kan krävas andra morfologiska studier och/eller genetiska metoder för att skilja dem åt ⁶. För att beskriva braxens beståndsutveckling används därför ett provfiskebaserat fångstindex som endast inkluderar braxnar som är större än eller lika med 25 cm. Fångstindexet beräknades för ett urval fångststationer för jämförbarhet över tid. Dessa var, i Hjälmaren station Storhjälmaren SO, i Mälaren stationerna Granfjärden, Lambarfjärden och Prästfjärden, samt i Vänern stationerna Byviken, Fågelö-Torsö, Spårön-Rackeby och Ölmeviken. Utvecklingen över tid analyserades med generaliserade linjära modeller som, beroende på sjö, tar hänsyn till djup, vilka lokaler som fiskats, samt för Vänern även nättyp. Det modellerade fångstindexet visade på en positiv utveckling i Mälaren medan inga förändringar kunde noteras för Hjälmaren eller Vänern (figur 3) . Den positiva utvecklingen i Mälaren gällde för alla de tre provfiskade områdena.

Storleksstrukturen i sjöarna analyserades på basen av en indikator som kallas Lmax, vilken här beräknades som medelvärdet av de tio största braxnarna i provfisket respektive provfiskeår. Liknande resultat erhölls med en liknande indikator, kallad L90, som anger den längd som 90 procent av braxnarna (i fångsten) är mindre än (för braxnar större eller lika med 25 cm). Resultaten indikerar möjligen ett något högre värde i Vänern jämfört med Mälaren och Hjälmaren men inga tydliga skillnader över tid kan noteras (figur 4) .

Under 2022 genomfördes ett samarbete med tre yrkesfiskare i Mälaren. Vid ett antal vittjningar av bottengarn i juni och juli mättes längden på alla fångade braxnar och ett urval individer samlades in för provtagning vid SLU Aquas Sötvattenslaboratorium. Ålder, könsmognad, vikt med mera har undersökts. Analyserna visar att tillväxten är relativt långsam. Det tar ungefär 10 år för en braxen i Mälaren att bli 25 cm, vilket motsvarar en vikt på ungefär 250 gram. Att uppnå en längd om 40 cm, vilket motsvarar en vikt på ungefär 750 gram, tar i genomsnitt ungefär 20 år. Den äldsta braxen i undersökningen var 38 år gammal (och 50 cm lång).

Sammantaget för alla sjöarna finns flera källor till osäkerhet. Bedömningen av status skulle förbättras med kunskap om landningarna i yrkesfisket representerar faktiska landningar eller endast en ökande rapporteringsgrad. Därtill vore fångstindex från yrkesfisket önskvärt, samt längd- och åldersfördelning i fångsten. Sådana underlag har samlats in från Mälaren 2022, vilket vore önskvärt att följa upp om några år. Liknande insamlingar från Hjälmaren och Vänern vore också önskvärt.

Att nätprovfisken i de stora sjöarna endast görs vart tredje år bidrar med ytterligare osäkerhet i bedömningen. Det saknas också kunskap om braxens tillväxt, åldersfördelning och könsmognad från fiskerioberoende källor.

Beståndsstatus är generellt dåligt känd för braxen, men baserat på det generellt låga uttaget relativt förväntad biomassa kan beståndstatusen för braxen antas vara god i de flesta sjöar där den förekommer. I ett projekt initierat av Jordbruksverket för att ta fram underlag och förslag för uppföljning av braxen när mer riktat fiske är på gång framgår att det är stor variation mellan sjöar i både förekomst och storleksfördelning¹. Det gäller även för egenskaper som kroppstillväxt och ålder eller storlek vid könsmognad. Därför är det viktigt att redan från början följa upp parametrar som fångst per ansträngning och storleksfördelning när ett riktat fiske på braxen ökar.

1. Sundblad G, Svensson R, Östman Ö. Hållbart nyttjande av lågt exploaterade fiskbestånd, ett pilotprojekt om ökat fiske på braxen [Internet]. Drottningholm Lysekil Öregrund: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet; 2020. Aqua reports 2020:14. Hämtad från: https://res.slu.se/id/publ/108939
2. Rask M, Malinen T, Olin M, Peltonen H, Ruuhijärvi J, Vesala S, et al. Responses of the fish community in a eutrophicated lake to long-term food web management assessed by multiple sampling methods. Hydrobiologia. 2020 Dec 1;847(21):4559–73.
3. Salonen K, Vuorio K, Ketola M, Keto J, Malin I. Development of phytoplankton of Lake Vesijärvi during recovery from eutrophication. Hydrobiologia. 2023 Feb 1;850(4):947–66.
4. Bernes C, Carpenter SR, Gårdmark A, Larsson P, Persson L, Skov C, et al. What is the influence of a reduction of planktivorous and benthivorous fish on water quality in temperate eutrophic lakes? A systematic review. Environ Evid. 2015 May 22;4(1):7.
5. Svärdson G. Braxen. Drottningholm; 1965 p. 15. Report No.: 13–27.
6. Demandt MH, Bergek S. Identification of cyprinid hybrids by using geometric morphometrics and microsatellites. J Appl Ichthyol. 2009;25(6):695–701.

Den landade fångsten av braxen i yrkesfisket ökade från några enstaka ton under största delen av 2010-talet till 38 ton 2021, men halverades 2022 till drygt 19 ton (figur 5) . Det är främst i Bottenviken som ökningen har skett (figur 5) , vilket är en följd av ett fiske riktat efter karpfiskar, där braxen är en viktig målart. Även i Egentliga Östersjön bedrivs ett visst fiske riktat efter braxen, vilket återspeglas av högre landningar sedan 2021 (figur 5) . Mer än 95 procent av landningarna i Bottenviken är från det riktade karpfisket med stora bottensatta ryssjor och fällor. Resterande landningar utgörs av bifångster i andra fisken.

Till skillnad från inlandsvatten rapporteras inte braxen specifikt på kusten i de nationella enkätundersökningarna över fritidsfisket utförda av Havs och vattenmyndigheten och Statistiska centralbyrån. Dock så uppskattas de totala fångsterna av alla karpfiskar inom fritidsfisket på hela kusten, vilket var cirka 152 ton (95 procent konfidensintervall 24–280 ton) för 2021. Både hur stor andel som braxen utgör och hur stor del som landades respektive återutsattes av den totala fångsten är okänt.

Utifrån ett samarbete med yrkesfiskarna i Råneå, Bottenviken, har fångst-per-ansträngning och längdstrukturen i fångsten analyserats. Fångst per ansträngning inom år varierar mycket i yrkesfisket och det finns ingen tydlig trend i fångst per ansträngning sedan det riktade fisket påbörjades 2019 (p = 0,3; figur 6 ).

Ifrån yrkesfiskets fångster i Bottenviken har längden mätts på 200 slumpvist valda braxnar från varje område (vik) en gång per år 2020–2022. Längddata från fångsten visar att längdfördelningen har varit liknande alla tre åren (figur 7) .

Fångstdata på braxen i Bottenviken får anses trovärdiga genom att yrkesfiskarna har ett kontrakt med miljöorganisationen Race For The Baltic där de förbinder sig att bedriva utförlig journalföring över fångster i det riktade karpfisket. Braxen fångas inte speciellt väl i standardiserade nätprovfisken längs Östersjökusten, men data har gått att använda från två provfiskeområden; Råneå i Bottenviken i samma område som det riktade karpfisket¹, och Kvädöfjärden i mellersta Östersjön (figur 8) där det inte sker något riktat fiske på braxen. Provfiskedata med nät i Råneå visar på svängningar i fångst av braxen mellan år och fångsten 2022 är inte lägre än innan det riktade yrkesfisket började 2019. Fångst per ansträngning kan därför anses ligga inom den naturliga variationen. I Kvädöfjärden tycks dock fångsten av braxen minskat betydligt, med bara två braxnar fångade totalt på tre år. Orsaken till denna minskning av braxen i provfisket är okänd men knappast relaterat till fiske då det inte finns något rapporterat fiske mot braxen i området. Sett över hela serien har antalet braxnar per ansträngning (nät och natt) varit låg, vilket indikerar att lokalen där nätprovfisket genomförs inte är optimala livsmiljöer för braxen. Bristen på braxnar i provfisket de senaste åren antas sammantaget bero på naturlig variation.

Analys av storleksfördelningar från nätprovfisken visar också på naturliga variationer i storleksfördelningen (figur 9) . I Råneå kan man skönja en eller ett par starka årsklasser som gjort att framför allt L90 först ökat fram till 2014 men sedan minskat allt eftersom de har vuxit ur fångstbar storlek, eller dött. Indikatorerna L90 och Lmax, som troligen är mest känsliga för fiske, har legat runt 30 cm sedan 2015 i Råneå. L10 som är en indikator på rekrytering visar på en statistisk säkerställd (p = 0,03) minskning med cirka fyra cm sedan 2002 i Råneå, medan medianstorleken har varierat mellan cirka 20–25 cm. I Kvädöfjärden finns också en signifikant minskning av L10 (p = 0,02) mellan 2002 och 2019 (inga data efter 2019). Fisket på braxen i området är okänt men förändringen är troligen mer relaterat till andra, dock okända, förändringar i miljön. Sammantaget uppvisar Kvädöfjärden generellt högre längdvärden och lägre värden för fångst-per-ansträngning jämfört med Råneå. Det speglar troligen skillnader i lokala miljöförhållanden, där provfisket i Råneå troligen genomförs i miljöer mer lämpade för mindre braxen, vilket det finns många av, medan Kvädöområdets provfiske troligen utgör en mindre lämplig livsmiljö för braxen. Det är därför svårt att bedöma status för braxen i Egentliga Östersjön utifrån detta provfiske.

Åldersanalys från stickprov av yrkesfiskets fångster i Bottenviken visar att merparten av den braxen som fiskas är tio år eller äldre. Den äldsta individen i yrkesfiskets fångster i Bottenviken var hela 49 år. Analysen visar också att tillväxten avtar vid cirka 45 cm eller vid cirka 20 års ålder. En hel del individer blir dock betydligt större (figur 10) . I finska Skärgårdshavet har det sedan början av 2010-talet pågått ett riktat karpfiske där braxen är en målart^2,3. Runt 150 ton har landats per år sedan dess, men det har inte haft någon tydlig negativ inverkan på fångst per ansträngning i yrkesfisket. Snarare tvärtom har fångsten ökat, och stora äldre individer finns kvar i bestånden. Den totala dödligheten på braxen i dessa områden är runt 30 procent. Dessa studier visar att braxen regionalt i Finland tycks klara betydligt större uttag än vad som görs vid den svenska kusten^2,3.

Överlag saknas data på braxen förutom i Bottenviken, men rapporterade fångster är väldigt låg relativt förväntad biomassa i alla havsområden. Eftersom det riktade yrkesfisket använder fasta redskap som står på samma plats flera månader kan dock inte ett överfiske lokalt uteslutas med nuvarande uttag. Om ett riktat fiske på braxen ökar i Egentliga Östersjön, Ålands hav eller Bottenhavet är det önskvärt att från början följa upp parametrar som fångst per ansträngning, storleksfördelning och åldersstruktur i fångsten för det fisket.

Sundblad, G., Svensson, R., & Östman, Ö. Hållbart nyttjande av lågt exploaterade fiskbestånd: ett pilotprojekt om ökat fiske på braxen. [Internet]. Uppsala: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet; 2020. Aqua reports 2020:14. Hämtad från: https://res.slu.se/id/publ/108939

Dahlin, I., Levin, S., Olsson, J., & Östman, Ö. Fishing cyprinids for food: Evaluation of ecosystem effects and contaminants in cyprinid fish [Internet]. Uppsala: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet; 2021. Aqua reports 2021:20. Hämtad från: https://res.slu.se/id/publ/114626

1. Östman, Ö., Sundblad, G., Ljungberg, P., Levin, S., Blass, M., Kaljuste, M., … & Olsson, J. (2023). Catches, bycatches and stock indicators of fisheries targeting cyprinids along the Swedish Baltic Sea coast. Fisheries Research, 268, 106829.
2. Dahlin, I., Levin, S., Olsson, J., & Östman, Ö. Fishing cyprinids for food: Evaluation of ecosystem effects and contaminants in cyprinid fish. [Internet]. Uppsala: Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences; 2021. Aqua reports, 2021:20. Hämtad från: https://res.slu.se/id/publ/114626
3. Iho, A., Ahtiainen, H., Artell, J., Heikinheimo, O., Kauppila, P., Kosenius, A. K., … & Uusitalo, L. (2017). The role of fisheries in optimal eutrophication management. Water Economics and Policy, 3, 1650031.