Vitlinglyra 2022

Vitlinglyra fiskas i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (figur 1) med trål i ett fiske som riktar sig mot vitlinglyra och kolmule¹. Den används för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Fisket bedrivs huvudsakligen i norra Nordsjön av Norge och Danmark. År 2021 var landningarna 71 954 (figur 2) ton, varav Danmark 58 procent, Norge landade 42 procent, Tyskland 0,7 procent och Sverige cirka 0,008 procent² (figur 3) . Sverige har ingen specificerad kvot på vitlinglyra¹. Sedan 2005 har Sverige landat 10 ton eller mindre, undantaget 2015, 2019 och 2020 då det fångades 727, 238 respektive 48 ton i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt². Det förekommer inget eller obefintligt fritidsfiske efter vitlinglyra.

Populationsdynamik i Nordsjön och Skagerrak är mycket beroende av förändringar orsakade av variationer i rekrytering och predation eller annan naturlig dödlighet, och mindre av fisket³. Beståndsstorleken varierar mycket mellan år beroende på artens korta livslängd och på stora variationer i rekryteringen. Lekbiomassan (figur 4) ligger sedan 2006 över den gräns för lekbeståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att producera ungfisk minskar (B_lim) och sedan 2007 över gränsen för lekbeståndets storlek som tar i hänsyn osäkerheten kring B_lim (Bpa)². Sedan 1995 har fiskedödligheten (F) fluktuerat på en lägre nivå än tidigare (figur 5) . Rekryteringen (R) 2022 ligger över medelrekryteringen för hela tidsperioden² (figur 6) .

Ices betraktar vitlinglyra i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett bestånd. Studier på regionaliserade undersökningsdata om vitlinglyras mognad tyder på att hela norra området består av ett enda bestånd och detta stöds även av tidigare resultat^4-6. Ices bedömer att lekbiomassan ligger över tillgängliga referenspunkter. Inga referenspunkter för fiskeridödligheten fastställts för detta bestånd³.

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv.

1. Ices. Report of the Working Group on Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:43. 1321 pp. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285.
2. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort Greater North Sea Ecoregion. Norway pout (Trisopterus esmarkii) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak, and Kattegat). 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.19772446.v1
3. Nielsen JR, Lambert G, Bastardie F, Sparholt H, Vinther M. 2012 Do Norway pout (Trisopterus esmarkii) die from spawning stress? Mortality of Norway pout in relation to growth, maturity and density in the North Sea, Skagerrak and Kattegat. Ices Journal of Marine Science; 2012. 69(2), 197-207 Hämtad från: https://doi.org/10.1093/icesjms/fss001.
4. Lambert G, Nielsen JR, Larsen LI, Sparholt H. Maturity and growth population dynamics of Norway pout (Trisopterus esmarkii) in the North Sea, Skagerrak and Kattegat. Ices Journal of Marine Science; 2009;66.
5. Larsen LI, Lassen H, Nielsen JR, Sparholt H. Spatial distribution and maturity of Norway Pout in the North Sea. In Report of the Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2001. ICES CM; 2001/ACFM:07.
6. Nash RDM, Wright PJ, Matejusova I, Dimitrov SP, O’Sullivan M, Augley J, Höffle H. Spawning location of Norway pout (Trisopterus esmarkii Nilsson) in the North Sea. ICES Journal of Marine Science; 2012;69.