francesca.vitale@slu.se

Francesca Vitale, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Vitlinglyra är vanlig i Nordsjön och förekommer från västra Irland till Skagerrak och norra Kattegatt, Färöarna och från Nordsjön till Barents hav. Beståndet lever i norra Nordsjön och i Skagerrak.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Leken äger rum från januari till mars i norra Nordsjön, norr om Skottland och vid Färöarna och sker på djupt vatten (mer än 100 meters djup). Äggen lever i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Nykläckta och mycket unga fiskar förekommer ofta på samma område som de äldre fiskarna och man kan inte med klarhet säga att det finns speciella uppväxtområden.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Vitlinglyran är kortlivad och 20 procent blir könsmogna redan som ettåringar. Många fiskar hinner bara leka en gång under sin livstid.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Vitlinglyran blir sällan äldre än 5 år men kan bli upp till 25 cm lång.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Vitlinglyran är en liten, stimlevande torskfisk. Den är talrikast förekommande av de mindre torskfiskarna och spelar därmed en viktig roll som föda för många andra rovfiskar såsom kolja, vitling, gråsej, makrill och torsk. Vitlinglyrans föda består av kräftdjur, småfiskar samt ägg och larver av ryggradslösa djur och fiskar. Fisken uppehåller sig i det fria vattnet på mellan 50 och 300 meters djup.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<p class="R-D-Rubrik-2-"><strong>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</strong></p>
<p>Ices fångstråd för vitlinglyra i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för 1 november 2022 till 31 oktober 2023 är 116 823ton. För 1 november 2021 till 31 oktober 2022 var rådet 118 273 ton. Jämfört med november 2021–oktober 2022 innebär rådet en minskning med 1,23 procent av de rekommenderade fångstmängderna. Rådet baseras på principen om maximal hållbar avkastning (MSY).</p>


<p class="R-D-Rubrik-2-"><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>SLU Aquas råd för 1 november 2022–31 oktober 2023 följer Ices rådgivning.</p>


Biologiskt råd för vitlinglyra i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

<p>Vitlinglyra fiskas i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (figur 1) med trål i ett fiske som riktar sig mot vitlinglyra och kolmule<sup>1</sup>. Den används för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Fisket bedrivs huvudsakligen i norra Nordsjön av Norge och Danmark. År 2021 var landningarna 71 954 (figur 2) ton, varav Danmark 58 procent, Norge landade 42 procent, Tyskland 0,7 procent och Sverige cirka 0,008 procent<sup>2</sup> (figur 3). Sverige har ingen specificerad kvot på vitlinglyra<sup>1</sup>. Sedan 2005 har Sverige landat 10 ton eller mindre, undantaget 2015, 2019 och 2020 då det fångades 727, 238 respektive 48 ton i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt<sup>2</sup>. Det förekommer inget eller obefintligt fritidsfiske efter vitlinglyra.</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>Populationsdynamik i Nordsjön och Skagerrak är mycket beroende av förändringar orsakade av variationer i rekrytering och predation eller annan naturlig dödlighet, och mindre av fisket<sup>3</sup>. Beståndsstorleken varierar mycket mellan år beroende på artens korta livslängd och på stora variationer i rekryteringen. Lekbiomassan (figur 4) ligger sedan 2006 över den gräns för lekbeståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att producera ungfisk minskar (B<sub>lim</sub>) och sedan 2007 över gränsen för lekbeståndets storlek som tar i hänsyn osäkerheten kring B<sub>lim</sub> (Bpa)<sup>2</sup>. Sedan 1995 har fiskedödligheten (F) fluktuerat på en lägre nivå än tidigare (figur 5). Rekryteringen (R) 2022 ligger över medelrekryteringen för hela tidsperioden<sup>2</sup> (figur 6).</p>


Miljöanalys och forskning

<p>Ices betraktar vitlinglyra i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett bestånd. Studier på regionaliserade undersökningsdata om vitlinglyras mognad tyder på att hela norra området består av ett enda bestånd och detta stöds även av tidigare resultat<sup>4-6</sup>. Ices bedömer att lekbiomassan ligger över tillgängliga referenspunkter. Inga referenspunkter för fiskeridödligheten fastställts för detta bestånd<sup>3</sup>.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.</p>


Fångstmängd beslutad av EU

<ol>
<li>Ices. Report of the Working Group on Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:43. 1321 pp. Hämtad från: <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285">http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285</a>.</li>
<li>Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort Greater North Sea Ecoregion. Norway pout (<em>Trisopterus esmarkii</em>) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak, and Kattegat). 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.19772446.v1</li>
<li>Nielsen JR, Lambert G, Bastardie F, Sparholt H, Vinther M. 2012 Do Norway pout (<em>Trisopterus esmarkii</em>) die from spawning stress? Mortality of Norway pout in relation to growth, maturity and density in the North Sea, Skagerrak and Kattegat. Ices Journal of Marine Science; 2012. 69(2), 197-207 Hämtad från: https://doi.org/10.1093/icesjms/fss001.</li>
<li>Lambert G, Nielsen JR, Larsen LI, Sparholt H. Maturity and growth population dynamics of Norway pout (<em>Trisopterus esmarkii</em>) in the North Sea, Skagerrak and Kattegat. Ices Journal of Marine Science; 2009;66.</li>
<li>Larsen LI, Lassen H, Nielsen JR, Sparholt H. Spatial distribution and maturity of Norway Pout in the North Sea. In Report of the Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2001. ICES CM; 2001/ACFM:07.</li>
<li>Nash RDM, Wright PJ, Matejusova I, Dimitrov SP, O’Sullivan M, Augley J, Höffle H. Spawning location of Norway pout (<em>Trisopterus esmarkii Nilsson</em>) in the North Sea. ICES Journal of Marine Science; 2012;69.</li>
</ol>


Referenser

vitlinglyra

Vitlinglyra

Biologisk beståndsbedömning av vitlinglyra i Sverige.

2022