francesca.vitale@slu.se

Francesca Vitale, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Tunga förekommer i hela Nordsjön. I svenska vatten lever tungan i Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet och Öresund samt längs svenska sydkusten.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Leken sker under april–juni i Skagerrak, Kattegatt samt Bohusläns fjordar på cirka 20 meters djup. Ägg och larver lever i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Under sommaren är tungan relativt strandnära och återfinns även i älvmynningar. På hösten vandrar den ut på större djup.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Tungan blir könsmogen vid tre års ålder.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Tungans maximala ålder är 40 år. Den kan nå en längd på upp till 70 cm och en vikt på upp till 4 kg.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Arten finns på mjuk, slammig eller sandig botten på djup mellan 0,5 och 70 meter där den ligger nedgrävd. Den är huvudsakligen nattaktiv och söker föda med hjälp av lukt- och känselsinnen. Födan består av borstmaskar, kräftdjur, musslor, ormstjärnor och små fiskar.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<p><strong>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</strong></p>
<p>Ices fångstråd för tunga i Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet, Öresund och västra Östersjön för 2023 är mellan 380 och 504 ton. För 2022 var rådet mellan 544 och 723 ton. Jämfört med 2022 innebär rådet en minskning med 30,3 procent av de rekommenderade fångstmängderna. Rådet baseras på EU:s fleråriga förvaltningsplan i Nordsjöområdet<sup>4</sup>.</p>


<p><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.</p>


Biologiskt råd för tunga i Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet, Öresund och västra Östersjön

Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet, Öresund och västra Östersjön

<p>Tunga fiskas huvudsakligen av danska fiskare med trål, snurrevad och nät. De största landningarna tas i Kattegatt och Skagerrak<sup>1</sup> (figur 1). I slutet av 1900-talet var landningarna betydligt större än i dag. År 1993 landades 1 448 ton tunga, varav Sverige landade 68 ton. De största svenska landningarna skedde 1998 då 90 ton landades av totalt 605 ton. Sedan dess har de totala landningarna minskat, och har mellan 2012 och 2016 varit under 400 ton. De senaste fem åren har dock landningarna ökat något<sup>2</sup> (figur 2). De svenska landningarna 2021 (10 ton) utgör cirka 3 procent av totalt 387 ton medan Danmark står för 79 procent, Nederländerna för 12 procent och Tyskland för nästan 6 procent (figur 3)<sup>2</sup> av de totala landningarna. Under våren fångas tunga med nät då den söker sig in på grundare vatten. Tunga fångas också med trål under senhöst och vinter (oktober–december), då den söker sig ut på djupare vatten. Tunga är en art som inbringar ett högt kilopris, men det sammanlagda ekonomiska värdet för svenskt fiske är dock lågt på grund av de låga kvoterna. Det finns inga data över fritidsfiskets fångster av tunga.</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>Internationella havsforskningsrådet (Ices) använder data på landningar, ålder samt längdfrekvenser på tunga för bedömning av beståndsstatus. Dessa data samlas in från kommersiella landningar och internationella provfisketrålningar i Kattegatt<sup>1,2</sup>. Referensnivåer för beståndet definierades 2015 av Ices<sup>3</sup>. Lekbiomassan (SSB, figur 4) har sedan 2008 fluktuerat nära den gräns för lekbeståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att producera ungfisk minskar (B<sub>lim</sub>). Under de senaste åren har dock lekbiomassan ökat och ligger sedan 2021 över det tröskelvärde för beståndets biomassa som inte bör underskridas när beståndet fiskas vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning (MSY B<sub>trigger</sub>). Fiskeridödligheten (F, figur 5) har sedan 2009 varit under det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (F<sub>MSY</sub>), undantaget 2017. Årsklass 2000 var den senaste större årsklassen. Sedan 2004 har rekryteringen (R) legat under medelvärdet för tidsperioden 1984–2021<sup>2</sup> (figur 6). Ingen forskning på tunga pågår i dagsläget i Sverige.</p>


Miljöanalys och forskning

<p>Beståndsstrukturen för tunga är okänd men Ices betraktar tungan i Skagerrak, Kattegatt, Bälthaven, Öresund och västra Östersjön som ett enda bestånd. Ices bedömer att fisketrycket på detta bestånd ligger under F<sub>MSY </sub>och att lekbiomassan är över MSY B<sub>trigger</sub><sup>2</sup>.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.</p>


Fångstmängd beslutad av EU

<ol>
<li>Ices. Report of the Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:43. 1321 pp Hämtad från: <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285">http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285</a>.</li>
<li>Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort. Baltic Sea and Greater North Sea Ecoregion. Sole (<em>Solea solea</em>) in subdivisions 20–24 (Skagerrak and Kattegat, western Baltic Sea) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.19453811.v1">https://doi.org/10.17895/ices.advice.19453811.v1</a>.</li>
<li>Ices. ICES. 2015. Report of the Inter-Benchmark Workshop on Sole in Division IIIa and Subdivisions 22–24 (Skagerrak and Kattegat, Western Baltic Sea), 1 July–31 October 2015, by correspondence. ICES CM 2015/ACOM:57. 36 pp. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.pub.19283291">https://doi.org/10.17895/ices.pub.19283291</a>.</li>
<li>2018. Regulation (EU) 2018/973 of the European Parliament and of the Council of 4 July 2018 establishing a multiannual plan for demersal stocks in the North Sea and the fisheries exploiting those stocks, specifying details of the implementation of the landing obligation in the North Sea and repealing Council Regulations (EC) No 676/2007 and (EC) No 1342/2008. Official Journal of the European Union, L. 179. 13 pp. http://data.europa.eu/eli/reg/2018/973/oj</li>
</ol>


Referenser

tunga

Tunga

Biologisk beståndsbedömning av tunga i Sverige.

2022