karolina.wikstrom@slu.se

Karolina Wikström, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Storfjällig skoläst är en djuphavsart som förekommer i hela Nordatlanten från Biscayabukten till norra Norge inklusive Norska rännan i Skagerrak, det vill säga i den djupaste delen av Skagerrak.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Leken sker på 600–1 200 meters djup under sommaren–hösten. Honorna leker vartannat år, hanarna årligen. Ägg och larver lever i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Storfjällig skoläst vandrar över Nordatlantens kontinentalsluttningar. Förekomsten är årstidsberoende och arten förekommer normalt sett djupare sommartid medan den vandrar upp på grundare vatten under vintern.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Hanarna blir könsmogna vid cirka 40 cm och honorna vid cirka 60 cm. Uppgifter om ålder vid första könsmognad varierar mellan 8 och 16 år.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Storfjällig skoläst kan bli 54 år. Maximal uppmätt längd är 110 cm, men arten blir sällan över 80–90 cm. Maximal uppmätt vikt är nästan 3,3 kg.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Storfjällig skoläst lever nära mjukbottnar och har påträffats på 180 till 2 600 meters djup. Informationen om dess predatorer är bristfällig men predation av birkelånga i Skagerrak har bekräftats¹. Arten har en låg reproduktionsförmåga och en generationslängd på mer än 11 år. Födan består av kräftdjur så som nordhavsräka och märlkräftor, till mindre del äter de även bläckfiskar och prickfiskar.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<p><strong>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</strong></p>
<p>Ices fångstråd för storfjällig skoläst i Skagerrak och Kattegatt för 2023 och 2024 är noll ton. För 2021 och 2022 var rådet också noll ton. Jämfört med 2022 är rådet oförändrat.</p>


<p><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.</p>


Biologiskt råd för storfjällig skoläst i Skagerrak och Kattegatt

Skagerrak och Kattegatt

<p>Svenska landningar av storfjällig skoläst (benämns i övrig text som skoläst) är mycket små (figur 1). Under merparten av 1990-talet varierade de totala landningarna mellan 1 000 och 2 000 ton i Skagerrak och Kattegatt (figur 2)<sup>2</sup>. Landningarna började öka i slutet av 1990-talet och hade en topp 2005 med 12 000 ton<sup>2</sup>. Den största delen av landningarna fiskades med bottentrål och i huvudsak av Danmark fram till 2006. År 2006 stängdes det riktade fisket på arten och landningarna föll kraftigt till 2 000 ton för att åren därefter vara i stort sett obefintliga<sup>2</sup>. Det omfattande internationella fiske som bedrevs i början av 2000-talet i Skagerraks djupare delar (norsk zon) ses i dag som ohållbart, baserat på artens höga ålder vid könsmognad. Att så stora mängder fisk kunde landas under 2000-talet i Kattegatt och Skagerrak beror troligtvis på ett enda mycket framgångsrikt rekryteringstillfälle under 1990-talet<sup>3</sup>. Det riktade fisket efter skoläst i Skagerrak och Kattegatt är fortfarande förbjudet, men skoläst fångas som bifångst i räkfisket i Skagerrak och skattad landning av skoläst i Kattegatt och Skagerrak sedan 2007 har årligen varit mindre än 2 ton<sup>3</sup>. Skoläst fångas som bifångst även i många andra områden i Nordostatlanten. För Skagerrak och Kattegatt och andra områden är den tillgängliga informationen alltför bristfällig för att beståndsstatus eller rådande trender ska kunna bedömas eller uppskattas. Skoläst fångas sporadiskt av sportfiskare i Skagerraks djupare delar, men omfattningen är okänd.</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>Eftersom det riktade yrkesfisket på skoläst i Skagerrak och Kattegatt har stoppats finns ingen storleksinformation på landad fisk efter 2006. Av samma anledning finns inte heller information om fångst per ansträngning. Norge genomför dock årligen ett övervakningsfiske av räka med trål i Skagerrak och Kattegatt där det även fångas skoläst. Dessa data visar att fångst per timme (både i kg och antal) har minskat sedan 2004, och 2017 uppmättes det lägsta värdet sedan tidsseriens start 1985 (figur 3)<sup>2</sup>. Biomassan är under det tröskelvärde vid vilken beståndets biomassa försämras till en oönskad nivå (I<sub>trigger</sub>) (figur 3)<sup>2</sup>. Övervakningsfisket visar också att andelen fisk äldre än 20 år nästan försvann ur åldersfördelningen efter 2006 (då det riktade fisket förbjöds), en komponent som var betydande under 1980-talet<sup>3</sup>. Andelen äldre fiskar har dock ökat sedan 2016 men är ännu inte på samma nivå som 1987<sup>3</sup>. Förekomsten av unga individer (mindre än fem cm) i tråldrag djupare än 300 meter i det norska övervakningsfisket visar att antalet rekryter var högst i början av 1990-talet vilket troligtvis möjliggjorde det omfattande fisket i början av 2000-talet<sup>4</sup>. Då det riktade fisket har stoppats och bifångsterna antas vara låga är det okänt varför fångsterna i den norska övervakningen fortfarande minskar. Genetiska analyser pekar på att det är litet genetiskt utbyte mellan beståndet i Skagerrak och Kattegatt och bestånd som finns utanför Nordnorge och väster om de Brittiska öarna<sup>5</sup>. Arten klassas som akut hotad på SLU Artdatabankens rödlista<sup>6</sup>.</p>


Miljöanalys och forskning

<p>Dataunderlaget är inte tillräckligt för att göra en analytisk beståndsuppskattning. Internationella havsforskningsrådets (Ices) rådgivning baseras därför på försiktighetsansatsen utifrån tillgänglig information om fångster i den norska trålundersökningen, rapporterade landningar (bifångst) och beståndets åldersstruktur.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.</p>


Fångstmängd beslutad av EU

<ol>
<li>Bergstad OA, Wik ÅD, Hildre Ø. Predator-prey relationships and food sources for the Skagerrak deep water fish assemblage. Journal of Northwest Atlantic Fisheries Sciences; 2003:31, 165-180.</li>
<li>ICES. Roundnose grenadier (<em>Coryphaenoides rupestris</em>) in Division 3.a (Skagerrak and Kattegat). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. ICES Advice 2022, rng.27.3a. <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.5801">https://doi.org/10.17895/ices.advice.19453703</a>.</li>
<li>ICES. 2021. Working Group on the Biology and Assessment of Deep-sea Fisheries Resources (WGDEEP). ICES Scientific Reports. 3:47. 944 pp. <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.8108">http://doi.org/10.17895/ices.pub.8108</a></li>
<li>Bergstad OA. North Atlantic demersal deep-water fish distribution and biology: present knowledge and challenges for the future. Journal of Fish Biology; 2013;83(6).</li>
<li>Knutsen H, Jorde PE, Bergstad OA, Skogen M. Population genetic structure in a deepwater fish <em>Coryphaenoides rupestris</em>: patterns and processes. Marine Ecology Progress Series; 2012;460.</li>
<li>SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala</li>
<li>Council Regulation (EU) 2021/91 of 28 January 2021 fixing, for the years 2021 and 2022, the fishing opportunities for Union fishing vessels for certain deep-sea fish stocks. <a href="https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32021R0091">https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32021R0091</a></li>
</ol>


Referenser

storfja%cc%88llig-skola%cc%88st

Storfjällig skoläst

Biologisk beståndsbedömning av storfjällig skoläst i Sverige.

2022