Slätvar 2022

Slätvar fångas både i bottentrål och garn, främst som bifångst i fisket efter torsk och plattfiskar i södra Östersjön. Det svenska yrkesfisket har de senaste 20 åren landat knappt 1 ton slätvar årligen¹ (figur 1) . De totala landningarna av slätvar i Östersjön har under de senaste fem åren varierat mellan 39 ton (2017) och 55 ton (2021) (figur 2) . Danmark är den dominerande fiskenationen i Östersjön och landar cirka 90 procent av de totala landningarna, beräknat på de senaste fem åren¹ (figur 3) . Sveriges andel av de totala landningarna är bara några få procent¹. Mängden utkast (fisk kastad överbord) varierar kraftigt. Under den senaste tioårsperioden har utkasten varierat från under 100 kg (2012) till 6,1 ton (2020). År 2021 rapporterades ett utkast på 1,8 ton¹ 2021 (figur 2) . Det finns inga uppgifter på omfattningen av fritidsfiske efter plattfiskarter som slätvar. Omfattningen av fritidsfisket bör utredas.

I likhet med Västerhavet sker ingen forskning på slätvar i Östersjön från svensk sida. Provfisketrålningar från kvartal ett och fyra i Östersjön (”Baltic International Trawl Survey”) visar ingen tydlig trend under perioden 2001–2022 (figur 4) . Under de senaste fem åren har fångst per trålad timme i provfisketrålningar dock varit tre till fyra gånger högre än i början av tidsserien 2001. Data är osäkra eftersom fångstbarheten och därmed det totala antalet fiskar är lågt i provfisket.

Slätvar i Östersjön betraktas som ett enda bestånd då data saknas för att kunna avgöra beståndsstrukturen. Beståndet i Östersjön bedöms som stabilt och fiskeansträngningen bedöms också vara stabil².

Det svenska yrkesfisket landade 16 ton slätvar i Skagerrak och Kattegatt 2021. De totala landningarna i Skagerrak och Kattegatt är 142 ton under samma år, vilket är lägre än vad de generellt var före 1980³ (figur 5) . Både de totala och de svenska landningarna av slätvar visar mellanårsvariation utan tydlig trend sedan mitten av 1980-talet. Sveriges andel av de totala landningarna uppgår till 12 procent i Skagerrak och Kattegatt de senaste fem åren³. Slätvar fångas både i bottentrål och i nät och som bifångst i fisket efter tunga och rödspätta. Slätvaren är dock en värdefull bifångst och Internationella havsforskningsrådet (Ices) uppskattar utkastet (fisk kastad överbord) av slätvar till 12,0 procent i medeltal för åren 2019–2021 för hela utbredningsområdet (Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, figur 5 ). Det svenska yrkesfiskets utkast i området har dock under de senaste 3 åren varit totalt sett högre (26–40 procent⁴). Nederländerna är den dominerande fiskenationen för hela utbredningsområdet (figur 6) . Det finns inga uppgifter på omfattningen av fritidsfiske efter enskilda plattfiskarter som slätvar.

Det sker i dagsläget ingen riktad forskning rörande slätvar i Sverige och arten fångas endast sällsynt i provfisken. Inom Ices används data från det Nederländska trålfisket som index för slätvar i Nordostatlanten. I dessa ses en svagt positiv utveckling över hela tidsserien (1995–2021) men under de senaste sex åren visar indexet en tendens till nedåtgående trend (figur 7) .

De genetiska skillnaderna mellan slätvarpopulationer från olika platser i Nordostatlanten är små, varför Ices bedömer slätvar från Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett enda bestånd^4,5. Biomassaindex (ton per dag) av landningar av slätvar i det Nederländska trålfisket har gradvis ökat under tidsperioden 1995–2015 men därefter minskat³ (figur 7) . Beståndets storlek i Nordostatlanten anses ligga över beståndsindexet I_trigger för den fiskbara biomassan³ (kvoten mellan existerande beståndsstorlek (B) och den beståndsstorlek som ger maximal hållbar avkastning från beståndet (B_MSY) figur 7 ). Indikatorn för fisketrycket är längdbaserat (L_mean/L_F=M) och ligger på 0,99 för 2021, vilket är strax under gränsvärdet 1,0 för överfiske (F/F_MSY, fiskeridödlighet i förhållande till hållbar fiskeridödlighet) för första gången sedan tidsperiodens början 2014³ (figur 8) .

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv.