ann-britt.florin@slu.se

Ann-Britt Florin, Kustlaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
Slätvar finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och västra delarna av Södra Östersjön.
<h5>Lek</h5>
Leken sker i mars–augusti på 10–30 meters djup på sand- eller blandbotten. Ägg och yngel lever i den fria vattenmassan.
<h5>Vandringar</h5>
Regelbundna vandringar sker vår och höst mellan grunt och djupt vatten.
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
Honan når könsmognad vid en längd av 26–30 cm och cirka 3 års ålder medan hanen blir könsmogen tidigare och vid en mindre storlek. Slätvar växer förhållandevis fort jämfört med andra plattfiskar.
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
Maximal ålder är inte känd. Den kan nå en längd upp till 
60 cm och vikt på cirka 5 kg.
<h5>Biologi</h5>
Slätvar lever på blandbottnar med omväxlande sand och sten från några meters djup ned till 70 meter. Yngre exemplar finns på grundare vatten. Slätvar kan bilda hybrider med piggvar. Födan består främst av fisk som sill, skarpsill och tobis men även kräftdjur.
<h5>Förvaltning</h5>
Brödtext skrivs av Stefan

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices har ingen rådgivning för slätvar i Östersjön för 2023. Senaste fångstrådet var för 2019 och det var på 11,5 ton2. För bestånd som saknar information om storlek samt omfattning av exploatering föreslår Ices att fångsterna bör minskas enligt försiktighetsansatsen. Detta under förutsättning att det inte finns understödjande information som tydligt visar att den nuvarande exploateringen är lämplig för beståndet.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.
Ices ger vanligen fångstråd för beståndet men 2020 till 2023 är undantag. SLU Aqua har inte haft möjlighet att ge ett råd för 2023 utan hänvisar till Ices försiktighetsansats vid avsaknad av beståndsanalys.

Biologiskt råd för slätvar i Östersjön

Östersjön (Ices-delområde 22-32)

Slätvar fångas både i bottentrål och garn, främst som bifångst i fisket efter torsk och plattfiskar i södra Östersjön. Det svenska yrkesfisket har de senaste 20 åren landat knappt 1 ton slätvar årligen1 (figur 1). De totala landningarna av slätvar i Östersjön har under de senaste fem åren varierat mellan 39 ton (2017) och 55 ton (2021) (figur 2). Danmark är den dominerande fiskenationen i Östersjön och landar cirka 90 procent av de totala landningarna, beräknat på de senaste fem åren1 (figur 3). Sveriges andel av de totala landningarna är bara några få procent¹. Mängden utkast (fisk kastad överbord) varierar kraftigt. Under den senaste tioårsperioden har utkasten varierat från under 100 kg (2012) till 6,1 ton (2020). År 2021 rapporterades ett utkast på 1,8 ton1 2021 (figur 2). Det finns inga uppgifter på omfattningen av fritidsfiske efter plattfiskarter som slätvar. Omfattningen av fritidsfisket bör utredas.

Yrkes- och fritidsfiske

I likhet med Västerhavet sker ingen forskning på slätvar i Östersjön från svensk sida. Provfisketrålningar från kvartal ett och fyra i Östersjön (”Baltic International Trawl Survey”) visar ingen tydlig trend under perioden 2001–2022 (figur 4). Under de senaste fem åren har fångst per trålad timme i provfisketrålningar dock varit tre till fyra gånger högre än i början av tidsserien 2001. Data är osäkra eftersom fångstbarheten och därmed det totala antalet fiskar är lågt i provfisket.

Miljöanalys och forskning

Slätvar i Östersjön betraktas som ett enda bestånd då data saknas för att kunna avgöra beståndsstrukturen. Beståndet i Östersjön bedöms som stabilt och fiskeansträngningen bedöms också vara stabil2.

Beståndsstatus och -struktur

Östersjön

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices fångstråd för slätvar i Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för 2023 är 1 315 ton, för 2022 var rådet 1 878 ton4. Rådet innebär att fångsterna bör minskas med 30 procent jämfört med 2022. Rådet baseras på principen om maximal hållbar avkastning (MSY). Vidare rekommenderar Ices att den nu kombinerade förvaltningen av slätvar och piggvar bör genomföras på artnivå istället för att undvika överfiske av ena eller båda arterna3.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.

Biologiskt råd för slätvar i Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt 

Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Det svenska yrkesfisket landade 16 ton slätvar i Skagerrak och Kattegatt 2021. De totala landningarna i Skagerrak och Kattegatt är 142 ton under samma år, vilket är lägre än vad de generellt var före 19803 (figur 5). Både de totala och de svenska landningarna av slätvar visar mellanårsvariation utan tydlig trend sedan mitten av 1980-talet. Sveriges andel av de totala landningarna uppgår till 12 procent i Skagerrak och Kattegatt de senaste fem åren3. Slätvar fångas både i bottentrål och i nät och som bifångst i fisket efter tunga och rödspätta. Slätvaren är dock en värdefull bifångst och Internationella havsforskningsrådet (Ices) uppskattar utkastet (fisk kastad överbord) av slätvar till 12,0 procent i medeltal för åren 2019–2021 för hela utbredningsområdet (Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt, figur 5). Det svenska yrkesfiskets utkast i området har dock under de senaste 3 åren varit totalt sett högre (26–40 procent4). Nederländerna är den dominerande fiskenationen för hela utbredningsområdet (figur 6). Det finns inga uppgifter på omfattningen av fritidsfiske efter enskilda plattfiskarter som slätvar.

Det sker i dagsläget ingen riktad forskning rörande slätvar i Sverige och arten fångas endast sällsynt i provfisken. Inom Ices används data från det Nederländska trålfisket som index för slätvar i Nordostatlanten. I dessa ses en svagt positiv utveckling över hela tidsserien (1995–2021) men under de senaste sex åren visar indexet en tendens till nedåtgående trend (figur 7).

De genetiska skillnaderna mellan slätvarpopulationer från olika platser i Nordostatlanten är små, varför Ices bedömer slätvar från Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett enda bestånd4,5. Biomassaindex (ton per dag) av landningar av slätvar i det Nederländska trålfisket har gradvis ökat under tidsperioden 1995–2015 men därefter minskat3 (figur 7). Beståndets storlek i Nordostatlanten anses ligga över beståndsindexet Itrigger för den fiskbara biomassan3 (kvoten mellan existerande beståndsstorlek (B) och den beståndsstorlek som ger maximal hållbar avkastning från beståndet (BMSY) figur 7). Indikatorn för fisketrycket är längdbaserat (Lmean/LF=M) och ligger på 0,99 för 2021, vilket är strax under gränsvärdet 1,0 för överfiske (F/FMSY, fiskeridödlighet i förhållande till hållbar fiskeridödlighet) för första gången sedan tidsperiodens början 20143 (figur 8).

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.

Fångstmängd beslutad av EU

Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt 

Blanquer, A., Alayse, J. P., Berrada-Rkhami, O. och Berrebi, P. 1992. Allozyme variation in turbot (Psetta maxima) and brill (Scophthalmus rhombus) (Osteichthyes, Pleuronectoformes, Scophthalmidae) throughout their range in Europe. Journal of Fish Biology, 41, 725-736.

Läs mer

<ol>
<li>ICES. 2022. Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). ICES Scientific Reports. 4:44. 659 pp. <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.19793014">http://doi.org/10.17895/ices.pub.19793014</a></li>
<li>ICES. 2020. Brill (Scophthalmus rhombus) in subdivisions 22–32 (Baltic Sea). In Report of the ICES Advisory Committee, 2020. ICES Advice 2020, bll.27.22-32. <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.5774">https://doi.org/10.17895/ices.advice.5774</a>.</li>
<li>ICES. 2022. Brill (Scophthalmus rhombus) in Subarea 4 and divisions 3.a and 7.d–e (North Sea, Skagerrak and Kattegat, English Channel). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. ICES Advice 2022, bll.27.3a47de. <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.19447790">https://doi.org/10.17895/ices.advice.19447790</a>.</li>
<li>ICES. 2022. Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK). ICES Scientific Reports. 4:43. 1321 pp. <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285">http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285</a></li>
<li>EU 2022. Council Regulations (EU) 2022/515 of 31 March 2022 amending Regulation (EU) 2022/109 fixing for 2022 the fishing opportunities for certain fish stocks and groups of fish stocks applicable in Union waters and for Union fishing vessels in certain nonUnion waters. <a href="https://eur-lex.europa.eu/legal%20content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32022R0515">https://eur-lex.europa.eu/legal content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32022R0515</a></li>
</ol>

Referenser

sla%cc%88tvar

Slätvar

Biologisk beståndsbedömning av slätvar i Sverige.

2022

Östersjön

Biologiskt råd för slätvar i Östersjön

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Biologiskt råd för slätvar i Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Fångstmängd beslutad av EU

Läs mer

Referenser

Kontakt

Ann-Britt Florin, Kustlaboratoriet