Rödtunga 2022

Rödtunga fångas i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (figur 1) med trål som bifångst i fisket efter räka, kräfta eller bottenfisk och i mindre omfattning i riktat fiske i Skagerrak^1,2. I Skagerrak landade danska fiskare drygt 92 procent av de totala landningarna år 2021, medan i Nordsjön landar Skottland den största andelen (63 procent) ^1,2. Totala landningarna i hela området (figur 2) ökade markant från början av 1980-talet från mindre än 2 000 ton till över 4 000 ton år 2000. Även de svenska landningarna fördubblades under denna tidsperiod (figur 3) . Från början av 2000-talet sjönk sedan landningarna liksom fiskeansträngningen kontinuerligt under 10 år. Därefter har landningarna ökat igen fram till 2017 följt av en kraftig minskning och 2021 landades 1 827 ton varav 39 ton i svenskt fiske. Den tidigare ökningen kan förklaras av högt kilopris, avsaknad av regleringar och minskande tillgång på andra arter av bottenfisk. Omfattningen av fritidsfiske på rödtunga är okänt.

Rödtungan ingår i internationella provfisketrålningar (”International Bottom Trawl Survey”, IBTS). Dessutom görs bedömningar på ålder och lekmognadsgrad av rödtungor som fångas under provfisketrålningar för att se när rödtungan blir lekmogen.

Fram till 2017 klassade Internationella havsforskningsrådet (Ices) beståndet som ett ”bestånd med begränsad tillgänglig information”, varför en analytisk beståndsuppskattning inte kunde utföras^1,2. År 2018 genomfördes en så kallad ”benchmark” (grundlig genomgång av tillgängliga data och metoder för analys) och rödtunga uppgraderades till kategorin ”bestånd med analytisk beståndsuppskattning”³. År 2021 genomfördes en så kallad ”interbenchmark” (oplanerad grundlig genomgång av tillgängliga data och analysmetoder) och beståndsuppskattningar samt referensnivåer uppdaterades⁴.

Ices bedömning av beståndet 2022 är baserat på en åldersbaserad beståndsmodell som bygger på en kombination av kommersiella fångster och vetenskapliga trålundersökningar².

Lekbiomassan (SSB, figur 4 ) var 2003–2012 under den gräns för lekbeståndets storlek för vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att producera ungfisk minskar (B_lim). SSB har sedan ökat och ligger nu sedan 2013 (undantaget 2020) över B_lim men under det tröskelvärde för den biomassa som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd (MSY B_trigger). Fiskedödligheten (F, figur 5 ) har sedan början av tidsserien varit över referensvärdet för den nivå av fiskeridödlighet som motsvarar ett långsiktigt hållbart fiske (F_MSY). Rekryteringen (R, figur 6 ) har minskat sedan 2010 och har de senaste åren fluktuerat runt det genomsnittliga medelvärdet för tidsserien och beräknas ligga under medelvärdet 2022².

Ices betraktar rödtungan i östra Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett bestånd. Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger över F_MSY medan lekbiomassan är under MSY B_trigger².

Rödtunga har en gemensam kvot med bergskädda i Nordsjön. Den gemensamma totala tillåtna fångstmängden (TAC) för rödtunga och bergskädda i Nordsjön förhindrar effektiv kontroll av exploateringshastigheterna för de enskilda arterna vilket kan innebära att något av bestånden överexploateras. Ices rekommenderar därför att rödtunga ska hanteras av en enskild TAC som täcker beståndens fördelningsområden (det vill säga Ices-fångstområde 3.a, områden 4 och 7.d).

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv.

1. Ices. Report of the Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:43. 1321 pp. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285.
2. Ices. Advice on fishing opportunities, catch, and effort Greater North Sea Ecoregion, Witch (Glyptocephalus cynoglossus) in Subarea 4 and divisions 3.a and 7.d (North Sea, Skagerrak and Kattegat, eastern English Channel) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.19458614.v1.
3. Ices. Report of the Benchmark Workshop on North Sea Stocks (WKNSEA 2018). 5–9 February 2018. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2018. ICES CM; 2018/ACOM:33.
4. Ices. Report of the Inter-benchmark process for witch flounder in the North Sea, Skagerrak, Kattegat, and Eastern English Channel (IBPWitch 2021) 23-25 August 2021. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2021. ICES Scientific Reports. 3:84. 105 pp. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.pub.8280