ann-britt.florin@slu.se

Ann-Britt Florin, Kustlaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
Piggvar finns i Skagerrak och Kattegatt samt i Öresund och Östersjön upp till och med Ålands hav. Längre norrut är arten ovanlig.
<h5>Lek</h5>
Leken sker i april–augusti på 10–70 meters djup på sand- eller blandbotten. I Östersjön sker den ofta på sandiga bottnar grundare än 10 meters djup. Ägg och larver driver vanligtvis i den fria vattenmassan, men i norra Östersjön medför den låga salthalten att äggen sjunker.
<h5>Vandringar</h5>
Säsongsbundna vandringar sker under vår och höst mellan grundare och djupare vatten. Trots att enstaka individer kan vandra hundratals kilometer, återvänder de flesta till samma lekplats år efter år. Märkningsförsök utanför Gotland har visat att de förekommer inom 30 km från platsen de fångades på året innan, de har med andra ord en relativt stark ”lekplatstrohet”.
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
Hanen blir könsmogen vid ca 3 års ålder och honan vid ca 4 år.
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
Den högsta noterade åldern på piggvar är 21 år och individer med en längd upp till en meter har fångats i Atlanten. I Skagerrak och Kattegatt fångas årligen exemplar kring 75 cm, men i Östersjön blir piggvaren sällan över 50 cm. Hanarna är mindre än honorna och blir sällan över 30 cm i Östersjön.
<h5>Biologi</h5>
Arten vistas på sandbottnar nära kusten eller på grunda bankar i utsjön för att äta och leka medan den under vintern vandrar ut på djupare vatten. Yngre fiskar lever på grundare vatten än vad de äldre gör. Födan består främst av fisk men även kräftdjur ingår i dieten. Trots dess stationära beteende under leksäsongen är det små genetiska skillnader mellan individer från olika delar av Östersjön vilket tyder på ett visst utbyte mellan olika bestånd.
<h5>Förvaltninig</h5>
Brödtext skrivs av Stefan

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices har ingen rådgivning gällande piggvar i Östersjön för 2023. Senaste fångstrådet på en totalfångst om 186 ton19 gavs 2018.
För bestånd som saknar information om storlek samt omfattning av exploatering föreslår Ices att fångsterna bör minskas enligt försiktighetsansatsen. Detta under förutsättning att det inte finns understödjande information som tydligt visar att den nuvarande exploateringen är lämplig för beståndet.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.
Ices har inte gett något fångstråd för beståndet sedan 2018. SLU Aqua har inte haft möjlighet att ge ett råd för 2023 utan hänvisar till Ices försiktighetsansats vid avsaknad av beståndsanalys.

Biologiskt råd för piggvar i Östersjön

Piggvar fångas främst som bifångst i Östersjön (figur 1). Det svenska yrkesfisket landade drygt 16 ton piggvar i Östersjön 20211. Totala landningar av piggvar i Östersjön uppgick samma år till 209 ton¹. Utkasten (fisk kastad överbord) av piggvar fångad som bifångst bedöms vara betydande (den genomsnittliga årliga andelen var 30 procent av de totala fångsterna för perioden 2012–2021) men uppskattningar är för osäkra för att användas för fångstrådgivning1. Utkasten av piggvar för 2020 (374 ton1) och 2021 (339 ton1) var exceptionellt höga (ungefär tre gånger högre än det genomsnittliga utkastet sedan tidsseriens början) och en ökande mängd mindre piggvar fångades (särskilt i trålfiske) 1. Detaljerade uppgifter om fritidsfiskets totala fångster av piggvar saknas, men enligt en enkätundersökning av det svenska fritidsfisket svarade det för drygt hälften av den svenska fångsten av alla plattfiskarter i Östersjön under fiskeåret 20132. Yrkesfisket fångar piggvar huvudsakligen med piggvarsgarn under lekperioden. Den fiskas främst i Hanöbukten och kring Öland och Gotland. Då hanar sällan når upp till minsta tillåtna landningsstorlek (30 cm) är nio av 10 landade fiskar honor. Det riktade fisket kulminerade i mitten av 1990-talet, vilket avspeglar sig i både fiskeansträngning och i såväl svenska som internationella landningar från Östersjön1 (figur 2 och 3). Fisketrycket i Sverige har därefter minskat starkt och både ansträngning och landningar har legat på en låg nivå efter millennieskiftet. Orsakerna till det minskade fisket uppges vara en övergång till andra målarter och bristande avsättning. Det totala fisketrycket har varit stabilt under perioden 2009–2015, medan en tendens till minskning i fisketryck har noterats för passiva redskap såsom garn1.

Yrkes- och fritidsfiske

Fångstbarheten av piggvar är låg i internationella provfisketrålningar (”Baltic International Trawl Survey”) under kvartal ett och fyra, varför indexet bedöms vara osäkert. Internationella havsforskningsrådets (Ices) biomassa-index över fångst per trålad timme baseras på dessa provtrålningar, och anses inte ha någon tydlig trend under perioden 2007–20213 (figur 4). Osäkerheten kring mängden utkast (fisk kastad överbord) försvårar också beståndsuppskattningen. Många piggvarar återvänder för lek till området där de föddes, och märkningsstudier visar förekomst av lokala lekbestånd 4, 5, 6. Provtagning från yrkesfisket vid Gotland under perioden 1998–2007 visar att andelen stor piggvar (större än 2 kg) har minskat över tid. Provfisken vid östra Gotland samt i det fredade området vid Gotska sandön 2006–2009 och vid Hoburgs bank 2006–2008 visar också att andelen stora och gamla honor är lägre i de områden som fiskats. Detta tyder på att fisketrycket tidigare varit hårt7, 8. Data för senare år saknas. Även gråsälarnas konsumtion av piggvar kan ha betydelse för artens minskade tätheter då denna predation visat sig vara i samma omfattning som yrkesfiskets landningar i vissa delar av Östersjön2,9 . Runt Gotland har andelen sälskador i fisken med piggvarsgarn ökat drastiskt från år 2000 då inga sälskador rapporterades till 82 procent av fiskeansträngningen (kilometer nät och dygn) år 201510. Ökad kunskap om vilken betydelse piggvar har i födovalet hos större rovdjur som säl och skarv behövs för att bättre förstå vilka faktorer som påverkar piggvarsbeståndet i olika områden. Den negativa utvecklingen av fångst per ansträngning (FpA) i fisket med piggvarsgarn mellan åren 1996–2003 i Östersjön ledde till att arten klassades som nära hotad i SLU Artdatabankens rödlista 200511. Numera är nivån liknande den för 1996, och piggvaren har klassats som livskraftig i både 2010, 2015 och 2020 års rödlista12, 13 ,14. Situationen i övriga Östersjön ser dock inte lika god ut och piggvaren klassades 2013 som nära hotad av Helcom15. Insatser bör riktas till att följa upp utvecklingen av storleks- och åldersstruktur i de lekbestånd som tidigare uppvisat tecken av påverkan från fiske, för att säkerställa en naturlig populationsstruktur. Ökad kunskap om beståndsstrukturen bör också prioriteras för att säkerställa att fångst- och landningsråd ges på relevanta rumsliga skalor.

Miljöanalys och forskning

Ices bedömer att beståndet i Östersjön är skilt från det i Nordsjön1. Man har inte funnit några genetiska skillnader mellan piggvar inom Östersjön men däremot mellan Östersjön och Kattegatt med en genetisk hybridzon i Bälthavet16, 17. Skillnader i fenotypiska parametrar tyder dock på att det finns minst två lokala bestånd av piggvar i södra Östersjön, det ena i Ices delområde 24–25 och det andra i delområde 2618. I Östersjön bedöms beståndet ha varit stabilt över tid3.

Beståndsstatus och -struktur

Östersjön

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices fångstråd för piggvar i Skagerrak och Kattegatt (Ices-fångstområde 3.a) för 2023 är 269 ton20. Om andelen utkast (fisk kastad överbord) inte ändras från genomsnittet för de senaste tre åren (2019–2021) innebär detta landningar om högst 245 ton20. Rådet baseras på principen om maximal hållbar avkastning (MSY) 20.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.

Biologiskt råd för piggvar i Skagerrak och Kattegatt

Skagerrak och Kattegatt

Piggvar fiskas mest med trål, men tidigare även med snurrevad och nät. Piggvar fiskas också i mindre utsträckning i fritidsfisket med handredskap. År 2021 landade det svenska yrkesfisket 8 ton piggvar i Kattegatt och Skagerrak, vilket utgör 4,2 procent av de totala landningarna på 192 ton20 (figur 5). Danmark är den dominerande fiskenationen i Skagerrak och Kattegatt och landar cirka 70 procent av de totala landningarna, beräknat på de senaste fem åren20 (figur 6). Rapporterat utkast (fisk kastad överbord) för perioden 2002–2018 i Skagerrak och Kattegatt bedömdes vara cirka 11 procent av de totala internationella fångsterna20. Under perioden 2018–2020 var andelen utkast 12,1 procent20.

Under senaste ”benchmark” (grundlig genomgång av tillgängliga data och metoder för analys) utvecklades ett nytt index (B/BMSY) för den fiskbara biomassan (kvoten mellan existerande beståndsstorlek och den beståndsstorlek som ger maximal hållbar avkastning från beståndet) av piggvar i Kattegatt och Skagerrak2⁰. Detta biomassaindex baserades på en sammanställning av fem olika undersökningar som täcker delar av Skagerrak och Kattegatt (”Beam Trawl Survey”, ”North Sea International Bottom Trawl Survey”, ”Baltic International Trawl Survey” och två danska nationella undersökningar). Det nya indexet gjorde det möjligt att tillämpa SPiCT-modellen under denna ”benchmark”. Indexet för den fiskbara biomassan påvisade inga tecken på överfiske under hela tidsperioden 1975–2021 i Kattegatt och Skagerrak20 (figur 7). Indikatorn F/FMSY för det relativa fisketrycket (fiskeridödlighet i förhållande till hållbar fiskeridödlighet) toppade i slutet av 1970-talet och översteg även under flera år på 1990-talet och i början på 2000-talet gränsvärdet som indikerar överfiske20 (figur 8). Under tidsperioden 2002-2021 har indexet legat på en stabil låg nivå under gränsvärdet för överfiske för piggvar i Skagerrak och Kattegatt20 (figur 8). Undersökningar av historiska trålningar från 1925–2010 visar dock att bestånden av piggvar i Kattegatt och Skagerrak i dag uppgår till några få procent av de tätheter som förelåg i början av förra århundradet21.

Man trodde tidigare att beståndet i Kattegatt och Skagerrak är genetiskt skilda från bestånd i Nordsjön och Östersjön22, 23. Det fanns även indikationer på förekomst av lokala bestånd vid Bohuskusten21. Nya fynd tyder dock bara på en tydlig genetisk skillnad mellan Nordsjön och Östersjön samtidigt som områdena Skagerrak och Kattegatt tycks agera som en genetisk hybridzon24. Den nuvarande uppdelningen av piggvar i olika bestånd tycks inte återspegla dess faktiska fördelning. Senaste ”benchmark”-gruppen rekommenderade att arbetsgruppen för beståndsidentitet (SIMWG) skulle diskutera om en eventuell sammanslagning av bestånd i Skagerrak skulle ske med bestånd i Nordsjön och vidare, om bestånd i Kattegatt och Östersjön skulle slås samman24. I Kattegatt och Skagerrak befinner sig beståndet på låga nivåer och med en mindre maximal storlek, åtminstone ur ett historiskt perspektiv25.

Florin, A. och Franzén, F. 2010. Spawning site fidelity in Baltic Sea turbot (Psetta maxima). Fisheries Research, 102, 207-213.
Florin, A. 2005. Flatfishes in the Baltic Sea – a review of biology and fishery with a focus on Swedish conditions. Finfo, 14, 56.

Läs mer

<ol>
<li>ICES (2022). Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). ICES Scientific Reports. 4:44. 659 pp. <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.19793014">http://doi.org/10.17895/ices.pub.19793014</a></li>
<li>Hansson S, Bergström U, Bonsdorff E, Härkönen T, Jepsen N, Kautsky L, et al. Competition for the fish – fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds. ICES Journal of Marine Science; 2017.;75.</li>
<li>ICES (2019): Stock Annex: Turbot (Scophthalmus maximus) in Subdivisions 22–32 (Baltic Sea). ICES Stock Annexes. Report. <a href="https://doi.org/10.17895/ices.pub.18623438.v1">https://doi.org/10.17895/ices.pub.18623438.v1</a></li>
<li>Johansen, A.C. 1916. Marking experiments with sole (Solea vulgaris Quensel) and turbot (Rhombus maximus L.) in the Kattegat and Baltic waters. Meddelelser fra Kommissionen for Havundersøgelser, Serie: Fiskeri ; Bind V, Nr. 3: 1–18</li>
<li>Aneer G., and Westin, L. 1990. Migration of turbot (Psetta maxima L.) in the northern Baltic proper. Fisheries Research, 9: 307–315.</li>
<li>Florin, A.-B., and Franzén, F. 2010. Spawning site fidelity in Baltic Sea turbot (Psetta maxima). Fish Res, 102: 207–213.</li>
<li>Helcom. Red List Fish and Lamprey Species Expert Group 2013 [www.helcom.fi &gt; Baltic Sea trends &gt; Biodiversity &gt; Red List of species.]. HELCOM; 2013. Hämtad från: https://www.helcom.fi/wp-content/uploads/2019/08/HELCOM-Red-List-Scophthalmus-maximus.pdf</li>
<li>ICES (2020). Benchmark Workshop for Flatfish stocks in the North Sea and Celtic Sea (WKFlatNSCS). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:23. Hämtad från: <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.5976">http://doi.org/10.17895/ices.pub.5976</a>.</li>
<li>Florin AB, Bergström U, Ustups D, Lundström K, Jonsson, P. Effects of a large northern European no-take zone on flatfish populations. Journal of fish biology; 2013;83</li>
<li>Hedgärde, M., Lunneryd, S-G., Retz, R. and Königson, S. (2017). Kustnära piggvars- och flundrefiske på Gotland: Fisket, sälproblematiken och sälsäkra fiskemetoder. Aqua reports 2017:13. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Lysekil. 31s</li>
<li>Gärdenfors U (ed.) (2005) Rödlistade arter i Sverige 2005 &#8211; The 2010 Red List of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. 496 sidor.</li>
<li>Gärdenfors U (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 – The 2010 Red List of Swedish Species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Hämtad från: https://www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.-var-verksamhet/ publikationer/4.-rodlista-2010/274614_inlaga_liten_siddel1-1-199.pdf</li>
<li>SLU Artdatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. Artdatabanken SLU, Uppsala. Hämtad från: https:// www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.- var-verksamhet/publikationer/22.-rodlistan-2015/rodlistan_2015.pdf</li>
<li>SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala. Hämtad från: https:// www.artdatabanken.se/globalassets/ew/subw/artd/2.- var-verksamhet/publikationer/31.-rodlista-2020/ rodlista-2020</li>
<li>Helcom. Red List Fish and Lamprey Species Expert Group 2013 [www.helcom.fi &gt; Baltic Sea trends &gt; Biodiversity &gt; Red List of species.]. HELCOM; 2013. Hämtad från: <a href="https://www.helcom.fi/wp-content/uploads/2019/08/HELCOM-Red-List-Scophthalmusmaximus.pdf">https://www.helcom.fi/wp-content/uploads/2019/08/HELCOM-Red-List-Scophthalmusmaximus.pdf</a></li>
<li>Nielsen, E.E., Nielsen, P.H., Meldrup, D., and Hansen, M.M. 2004. Genetic population structure of turbot (Scophthalmus maximus L.) supports the presence of multiple hybrid zones for marine fishes in the transition zone between the Baltic Sea and the North Sea. Mol Ecol, 13:585–595.</li>
<li>Florin, A.-B., and Höglund, J. 2007. Abscence of population structure of turbot (Psetta maxima) in the Baltic Sea. Mol Ecol, 16: 115–126.</li>
<li>Gosz, E., Mirny, Z., Horbowy, J., and Zieÿtara, M.S. 2010. Morphometry of turbot spermatozoa in relation to the location and time of capture during the spawning season. J Appl Ichthyol, 26: 784–788.</li>
<li>ICES (2021): Turbot (Scophthalmus maximus) in subdivisions 22–32 (Baltic Sea). ICES Advice: Recurrent Advice. Report. <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.7877">https://doi.org/10.17895/ices.advice.7877</a></li>
<li>ICES (2021): Turbot (Scophthalmus maximus) in Division 3.a (Skagerrak and Kattegat). ICES Advice: Recurrent Advice. Report. <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.7878">https://doi.org/10.17895/ices.advice.7878</a></li>
<li>Cardinale M, Linder M, Bartolino V, Maiorano L, Casini M. Conservation value of historical data: reconstructing stock dynamics of turbot during the last century in the Kattegat-Skagerrak. Marine Ecology Progress Series; 2009;386.</li>
<li>Ices. Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS): 6-13 April 2018. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2018.</li>
<li>Ices. Report of the Working Group on Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK). 28 April-7 May. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2015. ICES CM; 2015/ACOM:13.</li>
<li>Ices. Benchmark Workshop for Flatfish stocks in the North Sea and Celtic Sea (WKFlatNSCS). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2020. ICES Scientific Reports; 2:23. Hämtad från: <a href="http://doi.org/10.17895/ices.%20pub.5976">http://doi.org/10.17895/ices. pub.5976</a></li>
<li> Ices. Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS): 6-13 April 2018. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2018</li>
</ol>

Referenser

piggvar

Piggvar

Biologisk beståndsbedömning av piggvar i Sverige.

2022

Östersjön

Biologiskt råd för piggvar i Östersjön

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Skagerrak och Kattegatt

Biologiskt råd för piggvar i Skagerrak och Kattegatt

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Läs mer

Referenser

Kontakt

Ann-Britt Florin, Kustlaboratoriet