Pigghaj 2022

Pigghaj förekommer i dag som bifångst i fiske med bottentrål, nätfisken, långrev och vid fiske med handredskap ( figur 1 )². Tidigare tilläts riktat fiske på pigghaj, men efter 2011 har tillåten fångstmängd (TAC) i yrkesfisket varit noll (figur 2) . Efter 2011 har det även varit förbjudet att landa pigghaj fångad med handredskap och arten har därmed varit totalfredad i svenska vatten. Historiskt nådde pigghajsfisket sin topp 1963 med landningar på över 62 000 ton. Därefter minskade landningarna successivt och efter 2004 har landningarna legat på under 10 000 ton (figur 2) ². Innan förbudet stod Storbritannien, Frankrike och Norge för de största uttagen (figur 3) ².

Pigghajen fångas i det Internationella havsforskningsrådets (Ices) provfisken. Förekomst av pigghaj är dock svår att följa i fiskövervakningen eftersom arten fångas oregelbundet då den förekommer i större stim, ofta av det ena eller andra könet. Arten är långlivad, växer långsamt, har sen könsmognad och honan bär fostren i två år innan de föds. Dessa karaktärer anses göra arten särskilt känslig för exploatering genom fiske.

Genetiska studier indikerar att pigghajen i Atlanten kan anses vara ett bestånd, genetiskt skilt från bestånden i Stilla havet³. Vad man känner till korsar inte arten tropikerna och det sker således inget utbyte mellan norra och södra halvklotet⁴, även om viss migration verkar ske mellan södra Stilla havet och södra Atlanten⁵. Med den information som fanns tillgänglig innan 2020 ansågs beståndet ha kraftigt reducerats med över 90 procent under de senaste tre generationerna⁴, vilket gör att arten räknas som akut hotad på den svenska rödlistan 2020⁶. Under 2021 genomförde Ices en benchmark (grundlig genomgång av tillgänglig data) på pigghajsbeståndet där nya och mer omfattande data presenterades, inkluderande längdfördelningar för stora områden av populationen, fekunditetsdata (maximal fortplantningsförmåga) för en längre tidsserie än tidigare, och längdmätningar från fisket i flera olika länder⁷. Med dessa data gjordes en ny beståndsmodell för att beräkna beståndets biomassa, fångstuttag och rekrytering, vilken ger vitt skilda resultat jämfört med tidigare års modell. Ices anser nu att populationen återhämtat sig så pass att ett noll-fiske på arten inte längre behövs. Enligt den nya modellen har beståndet legat över den gräns som inte bör underskridas när beståndet fiskas vid nivån för maximal hållbar avkastning (MSY B_trigger) sedan 2013 (figur 4) ². Fångstuttaget för pigghajar mellan 5–30 år gamla låg över det tröskelvärde som inte bör överskridas för att fiska hållbart över tid (Fångstuttag_MSY) under åren 1952–2004, men har sedan dess legat under denna nivå ( figur 5 )². Beståndets rekrytering (R) anses högre enligt den nya beståndsmodellen än tidigare. Rekryteringen för 2021 ligger under medelvärdet för hela tidsserien ( figur 6 )². Det är i nuläget oklart om fredningen av pigghaj kommer att omvärderas och huruvida ett fiske på arten kan komma att återöppnas.

Riktat fiske på pigghaj är förbjudet enligt EU-lagstiftning och har så varit sedan 2011. Arten får fortfarande landas som bifångst⁸.

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv.

Stehlik LL. Essential fish habitat source document. Spiny dogfish, Squalus acanthias, life history and habitat characteristics. Second edition. NOAA Technical Memorandum NMFS-NE; 2007:203.Stevens JD, Bonfil R, Dulvy NK, Walker PA. The effects of fishing on sharks, rays, and chimaeras (chondrichthyans), and the implication for marine ecosystems. ICES J Mar Sci, 2000;57: 467-494.

1. Albert OT, Junge C, Myrlund MK. Young mums are rebuilding the spurdog stock (Squalus acanthias L.) in Norwegian waters. ICES J Mar Sci, 2019;76(7): 2193-2204.
2. Ices. 2022. Spurdog (Squalus acanthias) in subareas 1–10, 12, and 14 (the Northeast Atlantic and adjacent waters). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. ICES Advice 2022, dgs.27.nea. https://doi.org/10.17895/ices.advice.19753588
3. 2020. Working Group on Elasmobranch Fishes (WGEF). ICES Scientific Reports. 2:77. 789 pp. http://doi.org/10.17895/ices.pub.7470
4. Preliminär bedömning rödlistan 2020 [internet]. SLU ArtDatabanken [citerad 2021 Sept 6] Hämtad från: https://it.larostaden.se/artdatabanken/prel2020/edit.asp?TaxonID=206266https://doi.org/10.1111/j.1365-294X.2010.04598.x
5. Verissimo A, McDowell JR, Graves JE. Global population structure of the spiny dogfish Squalus acanthias, a temperate shark with an antitropical distribution. Mol bio. 2000;19(8), 1651-1662. DOI: 1111/j.1365-294X.2010.04598.x
6. SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala
7. Ices. 2021. Benchmark Workshop on North Sea Stocks (WKNSEA). ICES Scientific Reports. 3:25. 756 pp. https://doi.org/10.17895/ices.pub.7922