karolina.wikstrom@slu.se

Karolina Wikström, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
Pigghaj förekommer i hela Nordostatlanten. I svenska vatten förekommer arten utefter västkusten ned till Öresund och i sällsynta fall i Östersjön.
<h5>Lek</h5>
Honorna drar sig mot kusten då ungarna ska födas, vilket huvudsakligen äger rum från november till senvintern. Pigghajen föder ungar efter en fosterutveckling på 18–22 månader. Varje kull är på fyra till åtta ungar som är 20–33 cm långa vid födelsen.
<h5>Vandringar</h5>
Pigghajen kan vandra långa sträckor och uppträda i mycket stora stim.
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
Honan blir könsmogen vid 12–14 år och hanen vid 9–10 år.
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
Pigghaj kan bli åtminstone 37 år. Pigghajar över en meter och med en vikt av närmare 15 kg har fångats.
<h5>Biologi</h5>
Arten uppehåller sig över mjuka och dyiga bottnar såväl på grunt vatten som på stora djup. Vanligast är den på mellan 20 och 70 meters djup. Den jagar efter bytesdjur såväl i den fria vattenmassan som vid botten. Födan består av sill och torskfiskar men även av bläckfiskar, krabbor och räkor.
<h5>Förvaltning</h5>
Brödtext skrivs av Stefan

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices fångstråd för pigghaj i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för 2023 och 2024 är 17 353 ton respektive 17 855 ton. För 2021 och 2022 var rådet noll ton.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.

Biologiskt råd för pigghaj i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Pigghaj förekommer i dag som bifångst i fiske med bottentrål, nätfisken, långrev och vid fiske med handredskap (figur 1)2. Tidigare tilläts riktat fiske på pigghaj, men efter 2011 har tillåten fångstmängd (TAC) i yrkesfisket varit noll (figur 2). Efter 2011 har det även varit förbjudet att landa pigghaj fångad med handredskap och arten har därmed varit totalfredad i svenska vatten. Historiskt nådde pigghajsfisket sin topp 1963 med landningar på över 62 000 ton. Därefter minskade landningarna successivt och efter 2004 har landningarna legat på under 10 000 ton (figur 2)2. Innan förbudet stod Storbritannien, Frankrike och Norge för de största uttagen (figur 3)2.

Yrkes- och fritidsfiske

Pigghajen fångas i det Internationella havsforskningsrådets (Ices) provfisken. Förekomst av pigghaj är dock svår att följa i fiskövervakningen eftersom arten fångas oregelbundet då den förekommer i större stim, ofta av det ena eller andra könet. Arten är långlivad, växer långsamt, har sen könsmognad och honan bär fostren i två år innan de föds. Dessa karaktärer anses göra arten särskilt känslig för exploatering genom fiske.

Miljöanalys och forskning

Genetiska studier indikerar att pigghajen i Atlanten kan anses vara ett bestånd, genetiskt skilt från bestånden i Stilla havet3. Vad man känner till korsar inte arten tropikerna och det sker således inget utbyte mellan norra och södra halvklotet4, även om viss migration verkar ske mellan södra Stilla havet och södra Atlanten5. Med den information som fanns tillgänglig innan 2020 ansågs beståndet ha kraftigt reducerats med över 90 procent under de senaste tre generationerna4, vilket gör att arten räknas som akut hotad på den svenska rödlistan 20206. Under 2021 genomförde Ices en benchmark (grundlig genomgång av tillgänglig data) på pigghajsbeståndet där nya och mer omfattande data presenterades, inkluderande längdfördelningar för stora områden av populationen, fekunditetsdata (maximal fortplantningsförmåga) för en längre tidsserie än tidigare, och längdmätningar från fisket i flera olika länder7. Med dessa data gjordes en ny beståndsmodell för att beräkna beståndets biomassa, fångstuttag och rekrytering, vilken ger vitt skilda resultat jämfört med tidigare års modell. Ices anser nu att populationen återhämtat sig så pass att ett noll-fiske på arten inte längre behövs. Enligt den nya modellen har beståndet legat över den gräns som inte bör underskridas när beståndet fiskas vid nivån för maximal hållbar avkastning (MSY Btrigger) sedan 2013 (figur 4)2. Fångstuttaget för pigghajar mellan 5–30 år gamla låg över det tröskelvärde som inte bör överskridas för att fiska hållbart över tid (FångstuttagMSY) under åren 1952–2004, men har sedan dess legat under denna nivå (figur 5)2. Beståndets rekrytering (R) anses högre enligt den nya beståndsmodellen än tidigare. Rekryteringen för 2021 ligger under medelvärdet för hela tidsserien (figur 6)2. Det är i nuläget oklart om fredningen av pigghaj kommer att omvärderas och huruvida ett fiske på arten kan komma att återöppnas.

Beståndsstatus och -struktur

Riktat fiske på pigghaj är förbjudet enligt EU-lagstiftning och har så varit sedan 2011. Arten får fortfarande landas som bifångst8.
När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.

Fångstmängd beslutad av EU

Stehlik LL. Essential fish habitat source document. Spiny dogfish, Squalus acanthias, life history and habitat characteristics. Second edition. NOAA Technical Memorandum NMFS-NE; 2007:203.Stevens JD, Bonfil R, Dulvy NK, Walker PA. The effects of fishing on sharks, rays, and chimaeras (chondrichthyans), and the implication for marine ecosystems. ICES J Mar Sci, 2000;57: 467-494.

Läs mer

<ol>
<li>Albert OT, Junge C, Myrlund MK. Young mums are rebuilding the spurdog stock (Squalus acanthias L.) in Norwegian waters. ICES J Mar Sci, 2019;76(7): 2193-2204.</li>
<li>Ices. 2022. Spurdog (Squalus acanthias) in subareas 1–10, 12, and 14 (the Northeast Atlantic and adjacent waters). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. ICES Advice 2022, dgs.27.nea. <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.19753588">https://doi.org/10.17895/ices.advice.19753588</a></li>
<li>2020. Working Group on Elasmobranch Fishes (WGEF). ICES Scientific Reports. 2:77. 789 pp. <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.7470">http://doi.org/10.17895/ices.pub.7470</a></li>
<li>Preliminär bedömning rödlistan 2020 [internet]. SLU ArtDatabanken [citerad 2021 Sept 6] Hämtad från: <a href="https://it.larostaden.se/artdatabanken/prel2020/edit.asp?TaxonID=206266">https://it.larostaden.se/artdatabanken/prel2020/edit.asp?TaxonID=206266</a>https://doi.org/10.1111/j.1365-294X.2010.04598.x</li>
<li>Verissimo A, McDowell JR, Graves JE. Global population structure of the spiny dogfish Squalus acanthias, a temperate shark with an antitropical distribution. Mol bio. 2000;19(8), 1651-1662. DOI: <a href="https://doi.org/10.1111/j.1365-294x.2010.04598.x">1111/j.1365-294X.2010.04598.x</a></li>
<li>SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala</li>
<li>Ices. 2021. Benchmark Workshop on North Sea Stocks (WKNSEA). ICES Scientific Reports. 3:25. 756 pp. <a href="https://doi.org/10.17895/ices.pub.7922">https://doi.org/10.17895/ices.pub.7922</a></li>
</ol>

Referenser

pigghaj

Pigghaj

Biologisk beståndsbedömning av pigghaj i Sverige.

2022