mikaela.bergenius.nord@slu.se

Mikaela Bergenius Nord, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Nordhavsräka förekommer i ett stort utbredningsområde i Norra Atlanten. I Sveriges närområde förekommer den i Nordsjöns djupare delar (Norska rännan), Skagerrak och Kattegatt. Den förekommer också i djupare kustområden såsom Koster och Gullmarsfjorden. Arten lever på mjuka bottnar på 50–500 meters djup.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Parningen sker under hösten och honan bär äggen under vintern. Larverna kläcks på våren och lever i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Förmodligen vandrar nordhavsräkor mellan Skagerrak och Norska rännan.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Nordhavsräkan är en så kallad protandrisk hermafrodit och fungerar först som hane tills den blir cirka två år och därefter som hona.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Det finns ingen individuell åldersbestämning men man räknar med att åldern inte överstiger 6 år. Max längden är 16–17 cm totallängd.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Nordhavsräkan lever främst vid botten men gör vertikala förflyttningar upp i den fria vattenmassan. De vertikala förflyttningarna är regelbundna och styrs av ljuset. Även horisontella förflyttningar utefter botten sker. Under vintern och tidig vår uppsöker honorna grundare vatten för äggkläckningen. Födan består först av plankton och senare när räkan växer sig större av detritus, mindre kräftdjur och maskar.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<p><strong>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</strong></p>
<p>Ices fångstråd för nordhavsräka i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för de första sex månaderna av 2023 är 5 882 ton. Rådet för hela året 2023 kommer att uppdateras under våren 2023. För hela 2022 var rådet 7 712 ton. Jämfört med 2022 innebär rådet en ökning med 51 procent av de rekommenderade fångstmängderna, om man räknar med en total fångstmängd på 11 646 ton för hela året 2023.</p>
<p>Det preliminära rådet för 2023 är 51 procent större än rådet för 2022 i huvudsak därför att årsklasserna från 2021 och 2022 är större än årsklassen 2020, vilket resulterar i mer biomassa som därmed tillåter större fångst för 2023.</p>


<p><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.</p>


Biologiskt råd för nordhavsräka i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

<p>Nordhavsräka fiskas med trål i de djupare delarna av Skagerrak och Nordsjön samt längs Norska rännan (figur 1) av Norge, Danmark och Sverige (figur 3). Räkfisket expanderade på 1960-talet, efter vilket landningarna har varierat men successivt ökat. Sedan toppnoteringen 2004 på nära 15 000 ton år 2004 har landningarna igen varit varierande men över lag minskat. Totalt landade yrkesfisket 7 173 ton räka från dessa områden under 2021, varav Sverige landade 925 ton<sup>1</sup> (figur 2). Det finns ingen information om fritidsfiskefångster av nordhavsräka, men bedömningen är att de är försumbara i sammanhanget.</p>
<p>Räkan storlekssorteras ombord. De större räkorna kokas för färskvarumarknaden, de mellanstora säljs råa till konservindustrin och de minsta (lus) kastades tidigare över bord. Till följd av den ofta begränsande kvoten för framför allt svenska och norska fiskare, och den stora prisskillnaden mellan kokt och rå räka, samt till följd av att det svenska systemet för fördelning av fiskerättigheter (varje fartyg har en egen kvot av räka) kastas en del råräka och lus överbord. Detta kallas ”high grading” och förbjöds på EU-nivå i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön från och med 2009. Sedan 2016 ingår räkan även i EU:s landningsskyldighet vilket innebär att all räka numera ska landas. De minsta räkorna får inte säljas för mänsklig konsumtion men tas emot av Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund och säljs i vissa fall som djurfoder eller till kosmetikaindustrin. Av de svenska och norska fångsterna kokas ungefär 50–70 procent ombord, medan ungefär 35 procent kokas på danska fartyg.</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>I beståndsanalysen för nordhavsräka används data från landningar och estimat av utkast (räka som kastats överbord) från Sverige, Danmark och Norge. Data över yrkesfiskets utkast är uppskattningar baserad på vetenskapliga provtagningar ombord svenska och danska fartyg under deras normala fiskeresor. Utkast från norska båtar har mellan 2009 och 2016 baserats på proportionen mellan utkast och landningar i det danska fisket. Sedan 2018 baseras estimaten för det norska utkastet på data från en norsk referensflotta<sup>2</sup>. Beståndsuppskattningen bygger också på underlag från en norsk trålundersökning som sker under januari månad varje år. Undersökningen är inriktad på att uppskatta mängden räka, och till viss del dess predatorer, i Skagerrak och Norska rännan. I undersökningen samlas även biologisk information in såsom längd, vikt och könsmognad.</p>


Miljöanalys och forskning

<p>Forskning om nordhavsräka visar att beståndet i Skagerrak och Norska rännan utgör en biologisk enhet, det vill säga en population<sup>3</sup>. Genetiskt skilda populationer finns i vissa fjordar längs den norska och svenska kusten, men eftersom fisket på dessa populationer är jämförelsevis litet, är dessa enheter inte förvaltade separat från beståndet i Skagerrak och Norska rännan. Delvis undantaget är den genetiskt åtskilda populationen av räka i Gullmarsfjorden<sup>4</sup>. Räkan i Gullmarsfjorden bedöms tillsammans med beståndet i Skagerrak, Kattegatt och Norska rännan, men särskilda nationella regleringar begränsar fisket i fjorden.</p>
<p>Under 2021 och 2022 genomfördes en så kallad ”benchmark” (grundlig genomgång av tillgängliga data och analysmetoder) av beståndsanalysen för räka, då beståndsuppskattningar samt referensnivåer uppdaterades<sup>5</sup>. En av de frågor som särskilt granskades var antagandet om naturlig dödlighet som görs i beståndsanalysen, till vilka SLU Aqua bidragit med data och analyser<sup>6</sup> Fram till benchmarken användes ett estimat av naturlig dödlighet som kommer från forskning på räka i Barents hav<sup>7</sup>, trots skillnader i, bland annat, tillväxt och livslängd mellan dessa populationer<sup>8</sup>. För att få med osäkerheten kring naturlig dödlighet används nu i bedömningen av beståndsstatus och fiskemöjligheter för räka en ensemble av tre modeller med olika värden för dödlighet. Utvecklingen av ensemble modellen har lett till en betydande förbättring i kvaliteten av beståndsanalysen och rådet för räka</p>
<p>Lekbeståndet (figur 4) har sedan 2012 varit nära den gräns för lekbeståndets storlek under vilken det är stor sannolikhet att beståndets förmåga att producera unga räkor minskar (B<sub>lim</sub>). För 2022 är beståndets lekbiomassa precis över gränsen. Fiskeridödligheten (figur 5) har fluktuerat runt den fiskeridödlighet som ger maximal hållbar avkastning i biomassa (F<sub>MSY</sub>) sedan 2011 och var 2021 precis under F<sub>MSY</sub>. Rekryteringen (figur 6) har sedan 2008 legat under medelvärdet för perioden 1988–2021, med undantag av starka årsklasser 2013 och 2021. Det bör noteras att rådet om fiskemöjligheter för 2023 är till stor del beroende av uppskattningen av storleken på årsklasserna 2021 och 2022, vilka är associerade med en rad osäkerheter. Osäkerheterna grundar sig i att informationen om dessa årsklasser som ännu inte syns i fiskets fångster är relativt begränsad<sup>1</sup>.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.</p>


Fångstmängd beslutad av EU och Norge 

<ol>
<li>Ices. Northern shrimp  (Pandalus  borealis)  in  divisions  3.a  and  4.a  East  (Skagerrak  and  Kattegat and northern North Sea in the Norwegian Deep). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. ICES Advice, pra.27.3a4a.https://doi.org/10.17895/ices.advice.19453658</li>
<li>Ices. Joint   NAFO\ICES   Pandalus   Assessment   Working   Group   (NIPAG).   ICES   Scientific   Reports.   4:38.   25   pp. 2022. http://doi.org/10.17895/ices.pub.19692181</li>
<li>Ices. Report of the Benchmark Workshop on Pandalus borealis in Skagerrak and Norwegian Deep Sea (WKPAND), 20–22 January 2016, Bergen, Norway. ICES CM 2016/ACOM:39. 72 pp.</li>
<li>Knutsen H, Jorde PE, Gonzales EB, Eigaard OR, Pereyra RT, Sannæs H, Dahl M, et al. Does population genetic structure support present management regulations of the northern shrimp (Pandalus borealis) in Skagerrak and the North Sea? ICES Journal of Marine Science. 2015:72(3):863-871.</li>
<li>ICES. Benchmark   workshop   on   Pandalus   stocks   (WKPRAWN).   ICES   Scientific      4:20.   249   pp.   2022.   http://doi.org/10.17895/ices.pub.19714204</li>
<li>Båtevik, T. Estimating natural mortality rates for northern shrimp (Pandalus borealis) from a wide range of its latitudinal distribution in the Northeast Atlantic. Masters Thesis 2020. University of Bergen. Norway.</li>
<li>Berenboim BI, Korzhev VA. Tretjak VL, Sheveleva GK. On methods of stock assessment and evaluation of TAC for shrimp Pandalus borealis in the Barents Sea. ICES C.M. 1991/K:15. 22 pp.</li>
<li>Nilssen, E. M. and Hopkins, C. Population parameters and life histories of the deep-water prawn Pandalus borealis from different regions. International Council for the Exploration of the Sea. Tromsø, Norway, pp. 1–27. 1991.</li>
</ol>


Referenser

nordhavsraka-lennart-molin-2

nordhavsraka-lennart-molin

Biologisk beståndsbedömning av nordhavsräka i Sverige.

2022