Marulk 2022

Marulk fiskas främst med trål¹. Den var tidigare huvudsakligen bifångst i fisk- och kräfttrålningen, men efter hand som många bottenfiskarter minskat har ett mer riktat fiske efter marulk etablerats. Marulkens långsamma tillväxt och sena könsmognad medför att den ofta fångas flera år före fortplantning. År 2021 var de totala landningarna av marulk i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön (Ices-område 4 och Ices-fångstområde 3a) 14 074 ton varav Sverige landade 82 ton¹ (figur 1) . Sverige fiskar inte väster om Skottland (Ices-område 6). Alla länders landningar i hela området (Ices-område 4 och 6 samt Ices-fångstområde 3a) har reducerats med en tredjedel sedan mitten av 1990-talets stora fångster, från landningar kring 35 000 ton till landningar kring 20 000 ton¹ (figur 2) . Fångsterna är störst väster om Skottland och i norra Nordsjön. De största fångsterna i området står Storbritannien, Danmark och Frankrike för med 13 143, 2 141 respektive 1 434 ton år 2021 (figur 3) .

En omvärdering av marulken i gastronomiskt avseende torde ha bidragit till fångstökningen under perioden 1982–1997 (figur 2) . Liksom havskatt, hade marulk inte tidigare haft något rykte som god matfisk, utan såldes vanligen under benämningen “kotlettfisk” och gav yrkesfiskarna ett fåtal kronor per kg vid försäljning. När marulken började ses som gastronomiskt värdefull ökade priset i första försäljningsledet kraftigt: från 2 kronor 1973, 64 kronor 1997 och till över 100 kronor per kilo under åren 2005–2008. År 2020 låg marknadspriset betydligt lägre på 40 kronor per kilo i genomsnitt (Havs och vattenmyndigheten, 2020). Avsaknaden av kvotreglering i Skagerrak och Kattegatt och det relativt höga priset innebär att utkast (fisk kastad överbord) av säljbar marulk är obetydligt. Detta innebär i sin tur att landningsstatistik sannolikt ger en god indikation om beståndsstatus. Trots bristen på data bedöms fritidsfisket som obetydligt beträffande fångade kvantiteter.

Marulk blir könsmogen då kroppsstorleken är 35–60 cm vilket innebär att en stor andel juvenil fisk fångas. Detta gör beståndet extra känsligt för överfiske och förvaltning behövs för att försäkra att lekbiomassan bevaras. Det finns endast begränsad kunskap om marulkens populationsdynamik och utbredning. Könsmogna honor är sällsynta i vetenskaplig provtagning och leder till att uppskattningen av lekbiomassan blir låg^2,3.

Internationella havsforskningsrådet (Ices) klassar beståndet som tillhörande kategorin ”bestånd med begränsad tillgänglig information” och en gängse analytisk beståndsuppskattning har därför inte kunnat utföras¹. År 2022 ändrade Ices sina rådgivningsmetoder för bedömningar av databegränsade bestånd som ligger inom Ices MSY-ramverk⁴. En längdbaserad indikator används nu som bästa uppskattning för den fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (F_MSY-proxy). Om längdindikatorn (L_mean/L_{F = M}) är högre än 1 ligger exploateringsstatusen under F_MSY-proxy. Analysen för marulk år 2022 visar att fiskedödligheten är högre än F_MSY-proxy ( figur 4 )¹, och att beståndet därmed fiskas för hårt. Uppskattningar av beståndets biomassa bygger på underlag från en vetenskaplig trålundersökning utförd av Skottland och Irland (SIAMISS-Q2). Biomassan för beståndet har ökat under perioden 2013–2017, minskat under 2018, 2019 och 2021, och sedan ökat igen under 2022 ( figur 5 )¹. Indexet för biomassan ligger över det empiriska tröskelvärde som representerar en gräns för biomassa under vilken beståndets tillstånd skulle försämras till en oönskad nivå (I_trigger). Under 2020 blev expeditionen inställd på grund av Corona-pandemin och biomassdata för detta år saknas ( figur 5 )¹.

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv.

1. 2022a. Anglerfish (Lophius budegassa, Lophius piscatorius) in Subareas 4 and 6, and Division 3.a (North Sea, Rockall and West of Scotland, Skagerrak and Kattegat). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. ICES Advice 2022, anf.27.3a46. https://doi.org/10.17895/ices.advice.19772359
2. Laurenson C, Priede I, Bullough L, Napier I, editors. Where are the mature anglerfish? The population biology of Lophius piscatorius in northern European waters. ICES Council Meeting Papers; 2001.337
3. Thangstad T, Dyb JE, Jónnson E, Laurenson C, Ofstad LH, Reeves SA. Anglerfish (Lophius spp.) in Nordic and European Waters: Status of current knowledge and ongoing research. Bergen: Institute of marine research; 2002.
4. 2022b. ICES technical guidance for harvest control rules and stock assessments for stocks in categories 2 and 3. In Report of ICES Advisory Committee, 2022. ICES Advice 2022, Section 16.4.11. https://doi.org/10.17895/ices.advice.19801564