francesca.vitale@slu.se

Francesca Vitale, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Långa förekommer i nordöstra Atlanten, från Barents hav söderut till Gibraltar sund och i sällsynta fall längs Medelhavets västra kust. Den anträffas i Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och Öresund. Den har också påträffats i sydvästra Östersjön.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Leken sker i mars–juli på 60–300 meters djup. Kända lekområden finns i Biscayabukten, väster om Brittiska öarna, utanför Färöarna och utanför södra Island. De största honorna lägger upp till 60 miljoner ägg. Ägg, larver och yngel lever under de två första åren i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Från svenska vatten vandrar långan om våren ut till lekområdena i Nordsjön och Atlanten.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Långan blir könsmogen vid en ålder av 5–7 år och är då 60–75 cm lång.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Långans maximala ålder är 25 år. Den kan bli 2 meter lång och kan väga upp till 45 kg.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Långa lever vanligen på hårda bottnar på 100–400 meters djup, ibland ner till 1 000 meters djup, där de förekommer som enstaka individer eller i små grupper. Yngre individer vistas närmare kusten på mindre djup. Långan är en rovfisk och födan består främst av fisk men även av krabbor, sjöstjärnor och bläckfiskar.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<h4>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</h4>
<p>Ices två-åriga fångstråd för långa i Nordöstra atlanten och Arktis för 2022 och 2023 är 15 092 ton. Rådet baseras på försiktighetsansatsen.</p>


<p><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.</p>


Biologiskt råd för långa i Skagerrak och Kattegatt

Skagerrak och Kattegatt

<p>Långa fiskas i dag över i stort sett hela Nordostatlanten och i stor skala i norra Nordsjön och väster om Skottland (figur 1). Fisket i Skagerrak och Kattegatt är litet i jämförelse.<br />
Sedan 2000 har landningarna i hela området (Ices-områden 3, 4, 6–9, 12, och Nordöstra Atlanten och Arktis) legat på en lägre nivå än tidigare (figur 2). Landningarna har ökat något sedan 2011 och varit runt 20 000 ton, men med större utkast (fisk kastad överbord), under perioden 2016–2019. Därefter minskade landningarna och år 2021 landandes drygt 12 000 ton. De största landningarna gjordes av Norge (1 319 ton), Storbritannien (6 180 ton) och Frankrike (2 135 ton, figur 3)<sup>1</sup>. I Skagerrak och Nordsjön har man inom det svenska utsjöfisket fiskat efter långa sedan åtminstone 1600-talet<sup>2</sup>. Norskt fiske efter långa i Nordsjön och i Skagerrak sker i huvudsak som ett riktat fiske med backor (långrev) medan andra länder inklusive Sverige fångar långa i huvudsak som bifångst i trålfisket efter torsk. De svenska landningarna i Skagerrak och Kattegatt var åren 1973–1976 mellan 95 och 120 ton. År 2021 landade Sverige 43 ton från Nordsjön, cirka 14 ton från Skagerrak<sup>1</sup> och mindre än 1 ton från Kattegatt<sup>1</sup>. Genomgång av historisk landningsstatistik visar en kraftig nedgång i långabeståndet i Skagerrak och Kattegatt<sup>2</sup>. Redan på 1850-talet var beståndet så utfiskat att bohuslänska utsjöfiskare sökte sig västerut i Nordsjön och så småningom till Shetlandsöarna och Rockall-banken väster om Skottland. Utfiskningen fortskred så att kustnära fångster av långa på 1950-talet endast utgjorde en bråkdel av fångstnivån 100 år tidigare<sup>2</sup>. Inga data finns för fritidsfisket men det bedöms som obetydligt i förhållande till yrkesfisket.</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>Ingen beståndsanalys finns i dag, därför saknas uppgifter om exakt fisketryck och beståndsstorlek. Internationella havsforskningsrådets (Ices) två-åriga rådgivning som släpptes i 2021, bygger på trender för fångst per ansträngning (FpA) från det norska långrevsfisket. Ices använder sig av medelvärdet av de två senaste tillgängliga index-värdena (2019–2020) och jämför med medelvärdet av de tre föregående värdena (2016, 2017 och 2018) som index för beståndsutvecklingen. Trenden visar på en ökning från 2004 till och med 2020. FpA minskade dock 2018 och 2019 men ökade igen 2020 (figur 4)<sup>3</sup>. Andelen utkast (fisk kastad överbord) uppskattades till 3,5 procent av fångsten under de senaste tre åren<sup>1</sup>.</p>


Miljöanalys och forskning

<p>I Ices analyser betraktas långan i stora delar av Nordostatlanten och Arktis som ett enda bestånd. Baserat på dessa analyser beslutar EU fångstkvoter för ett antal Ices-delområden<sup>1</sup>. Långa har minskat kraftigt i svenska landningar de senaste 20–30 åren vilket gör att arten klassificeras som starkt hotad på SLU Artdatabankens rödlista 2020<sup>4</sup>. Det anses troligt att minskningen har skett på grund av hög fiskedödlighet.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.</p>


Fångstmängd beslutad av EU

<p>Blanco Gonzalez, E., Knutsen, H., Jorde, P. E., Glover, K. A., and Bergstad, O. A. Genetic analyses of ling (Molva molva) in the Northeast Atlantic reveal patterns relevant to stock assessments and management advice. – ICES Journal of Marine Science, 72: 635–641.</p>


Läs mer

<ol>
<li>Ices 2022. Report of the Working Group on Biology and Assessment of Deep-sea Fisheries Resources (WGDEEP) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:40, 995 pp. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.pub.20037233.v3">https://doi.org/10.17895/ices.pub.20037233.v3</a>.</li>
<li>Cardinale M, Bartolino V, Svedäng H, Sundelöf A, Poulsen RT, Casini M. A centurial development of the North Sea fish megafauna as reflected by the historical Swedish longlining fisheries. Fish and Fisheries; 2015;16(3).</li>
<li>ICES Advice on fishing opportunities, catch, and effort Northeast Atlantic and Arctic Ocean Ecoregions. Ling (<em>Molva molva</em>) in subareas 6–9, 12, and 14, and in di­visions 3.a and 4.a (Northeast Atlantic and Arctic Ocean) 2021. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2021. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.7720">https://doi.org/10.17895/ices.advice.7720</a>.</li>
<li>SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala.</li>
</ol>


Referenser

la%cc%8anga

Långa

Biologisk beståndsbedömning av långa Sverige.

2022