Långa 2022

Långa fiskas i dag över i stort sett hela Nordostatlanten och i stor skala i norra Nordsjön och väster om Skottland (figur 1) . Fisket i Skagerrak och Kattegatt är litet i jämförelse.
Sedan 2000 har landningarna i hela området (Ices-områden 3, 4, 6–9, 12, och Nordöstra Atlanten och Arktis) legat på en lägre nivå än tidigare (figur 2) . Landningarna har ökat något sedan 2011 och varit runt 20 000 ton, men med större utkast (fisk kastad överbord), under perioden 2016–2019. Därefter minskade landningarna och år 2021 landandes drygt 12 000 ton. De största landningarna gjordes av Norge (1 319 ton), Storbritannien (6 180 ton) och Frankrike (2 135 ton, figur 3 )¹. I Skagerrak och Nordsjön har man inom det svenska utsjöfisket fiskat efter långa sedan åtminstone 1600-talet². Norskt fiske efter långa i Nordsjön och i Skagerrak sker i huvudsak som ett riktat fiske med backor (långrev) medan andra länder inklusive Sverige fångar långa i huvudsak som bifångst i trålfisket efter torsk. De svenska landningarna i Skagerrak och Kattegatt var åren 1973–1976 mellan 95 och 120 ton. År 2021 landade Sverige 43 ton från Nordsjön, cirka 14 ton från Skagerrak¹ och mindre än 1 ton från Kattegatt¹. Genomgång av historisk landningsstatistik visar en kraftig nedgång i långabeståndet i Skagerrak och Kattegatt². Redan på 1850-talet var beståndet så utfiskat att bohuslänska utsjöfiskare sökte sig västerut i Nordsjön och så småningom till Shetlandsöarna och Rockall-banken väster om Skottland. Utfiskningen fortskred så att kustnära fångster av långa på 1950-talet endast utgjorde en bråkdel av fångstnivån 100 år tidigare². Inga data finns för fritidsfisket men det bedöms som obetydligt i förhållande till yrkesfisket.

Ingen beståndsanalys finns i dag, därför saknas uppgifter om exakt fisketryck och beståndsstorlek. Internationella havsforskningsrådets (Ices) två-åriga rådgivning som släpptes i 2021, bygger på trender för fångst per ansträngning (FpA) från det norska långrevsfisket. Ices använder sig av medelvärdet av de två senaste tillgängliga index-värdena (2019–2020) och jämför med medelvärdet av de tre föregående värdena (2016, 2017 och 2018) som index för beståndsutvecklingen. Trenden visar på en ökning från 2004 till och med 2020. FpA minskade dock 2018 och 2019 men ökade igen 2020 ( figur 4 )³. Andelen utkast (fisk kastad överbord) uppskattades till 3,5 procent av fångsten under de senaste tre åren¹.

I Ices analyser betraktas långan i stora delar av Nordostatlanten och Arktis som ett enda bestånd. Baserat på dessa analyser beslutar EU fångstkvoter för ett antal Ices-delområden¹. Långa har minskat kraftigt i svenska landningar de senaste 20–30 åren vilket gör att arten klassificeras som starkt hotad på SLU Artdatabankens rödlista 2020⁴. Det anses troligt att minskningen har skett på grund av hög fiskedödlighet.

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv.

Blanco Gonzalez, E., Knutsen, H., Jorde, P. E., Glover, K. A., and Bergstad, O. A. Genetic analyses of ling (Molva molva) in the Northeast Atlantic reveal patterns relevant to stock assessments and management advice. – ICES Journal of Marine Science, 72: 635–641.

1. Ices 2022. Report of the Working Group on Biology and Assessment of Deep-sea Fisheries Resources (WGDEEP) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:40, 995 pp. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.pub.20037233.v3.
2. Cardinale M, Bartolino V, Svedäng H, Sundelöf A, Poulsen RT, Casini M. A centurial development of the North Sea fish megafauna as reflected by the historical Swedish longlining fisheries. Fish and Fisheries; 2015;16(3).
3. ICES Advice on fishing opportunities, catch, and effort Northeast Atlantic and Arctic Ocean Ecoregions. Ling (Molva molva) in subareas 6–9, 12, and 14, and in di­visions 3.a and 4.a (Northeast Atlantic and Arctic Ocean) 2021. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2021. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.7720.
4. SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala.