Lyrtorsk 2022

Lyrtorsk fiskas i dag i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt av yrkesfiskare med nät och trål^1,2 (figur 1) . Landningsstatistik för lyrtorsk finns tillgänglig från Internationella havsforskningsrådet (Ices), men är under tidigare år inte fullständig. Två perioder med höga landningar har observerats. Under hela perioden (1977–2021) har landningarna minskat i både Ices-område 4 (Nordsjön) och fångstområde 3a (Kattegatt och Skagerrak) (figur 2) . I Ices-fångstområde 3a har landningarna varit låga men stabila sedan år 2000 även om landningarna för 2021 var de lägsta som registrerats. Landningar i område 4 har fluktuerat under samma period men visar en ökning under perioden 2017-2020 och en minskning år 2021. Det svenska yrkesfisket fiskade lyrtorsk i Skagerrak och Kattegatt under 1940–1980 med årliga landningar upp till över 1 000 ton. Från 1980-talet började lyrtorsk minska kraftigt och i dag fångas den sällan längs den svenska kusten. Numera är inget fiske inriktat mot lyrtorsk det är främst en bifångst i olika kommersiella fisken¹. År 2021 fångades 45 procent av den totala landningen med nät och 43 procent med trål i Ices-fångstområde 3a. I Ices-område 4 bestod 20 procent av de totala landningarna av nätfångst och 69 procent av trålfångst. Danmark, Norge och Storbritannien är de tre största fiskenationerna på lyrtorsk i Skagerrak och Nordsjön med årliga landningar under de senaste tio åren på drygt 2 000 ton (figur 3) . År 2021 var landningarna 1 684 ton¹. Norge stod för den största andelen av fångsterna med cirka 40 procent, följt av Storbritannien och Danmark som stod för cirka 23 procent respektive 16 procent av fångsterna¹ (figur 3) . Norska fångster toppar under månaderna mars och april, och detta kan vara associerat med lekaggregationer¹. Det svenska yrkesfisket har gått kraftigt tillbaka och 2021 landades endast 92 ton av svenska yrkesfiskare^1,2. Enligt Ices rådgivning förekommer ett visst utkast (fisk kastad överbord) av lyrtorsk. Utkastet beräknades utgöra 0,4 procent av fångsterna 2021¹. Arten fångas även i fritidsfisket, ofta kring vrak. Fångststatistik från detta fiske saknas men är sannolikt mycket litet i förhållande till yrkesfiskets fångster i dagsläget. Norska fritidsfiskedata som samlats in 2009 tyder på att fångster av lyrtorsk i turistfisket kan variera mellan 13–30 ton³.

Det pågår inga riktade undersökningar kring lyrtorskens beståndsstatus. Tillgänglig information är otillräcklig för att uppskatta lekbiomassa och fiskeridödlighet. Lyrtorsk förekommer i dag främst vid vrak och klippbottnar, men var mer allmänt spridd i andra livsmiljöer när beståndets status var god. Långtidsstudier har visat på en kraftig minskning av beståndet från 1950-talet fram till början av 2000-talet⁴. Med nuvarande fläckvisa utbredningsmönster är det svårt att skatta mängden lyrtorsk utifrån provfisketrålningar (exempelvis ”International Bottom Trawl Survey”, IBTS). En förutsättning för att följa beståndsstatusen med nuvarande provtagning är att beståndet och utbredningen ökar⁴. För att få en bättre förståelse om tillväxt och könsmognad rekommenderar Ices att, utöver insamling av fisk för könsmognadsbestämning samt otoliter för åldersanalys under IBTS undersökningarna, även bearbeta norska biologiska data, t.ex. åldersläsningar från kommersiella fångster. En undersökning pågår för att se om denna typ av information, särskilt längdinformation, finns tillgänglig från andra länder, särskilt Storbritannien Skottland, Danmark och Tyskland, och om sådana uppgifter kan användas för att fastställa framtida referenspunkter för detta bestånd. Andra undersökningar än IBTS bör också utvärderas utifrån deras användbarhet som potentiella index för beståndsstorlek och/eller rekrytering. Potentiella kandidater för detta är den årliga räkundersökningen som äger rum i den norska rännan i januari och notvarpundersökningen på hösten längs norska Skagerrak kusten¹.

En genetisk jämförelse av lyrtorsk från Biscayabukten och södra Norge har visat på relativt liten genetisk differentiering vilket tyder på att lyrtorsken inte är uppdelad i lokala bestånd. Ices föreslog 2012, av pragmatiska skäl, att skilja mellan tre olika bestånd: den sydliga europeiska atlantiska sockeln (Biscayabukten och Iberiska halvön), Keltiska havet och Nordsjön (inklusive Ices-fångstområden 7d och 3a)⁵. Ices beslutade att fångstområde 7d ska inkluderas i Keltiska havet. Kunskapen om lekplatser är bristfällig¹. Fynd av ägg från lyrtorsk gjordes vid Havsfiskelaboratoriets äggundersökning 2017 vid Smögen, i Gullmarsfjorden och i Havstensfjorden, vilket indikerade att lek fortfarande förekom i Skagerrak⁶. Ices klassar beståndet som tillhörande kategorin ”bestånden för vilka endast landningsdata finns tillgängliga”. För bestånd som saknar information om storlek samt omfattning av exploatering föreslår Ices att fångsterna bör minskas enligt försiktighetsansatsen. Detta under förutsättning att det inte finns understödjande information som tydligt visar att den nuvarande exploateringen är lämplig för beståndet. Referenspunkterna för bedömning av beståndsstorlek och fisketryck är odefinierade. Analytiska bedömningar som leder till fiskerådgivning har aldrig utförts för lyrtorsk.

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv.

Durand, J., Quiniou, L. och Laroche, J. An investigation of the population genetic structure of pollack (Pollachius pollachius) based on microsatellite markers, 2006. ICES J. Mar. Sci. 1705–1709.

Hentati-Sundberg, J. 2017. Svenskt fiske i historiens ljus – en historisk fiskeriatlas. Aqua reports 2017:4. Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för akvatiska resurser, Lysekil. 56 s

1. Report of the Working Group on Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak, WGNSSK 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:43. 1321 pp. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285.
2. Advice on fishing opportunities, catch, and effort Greater North Sea and Celtic Seas ecoregions. Pollack (Pollachius pollachius) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak and Kattegat). Internationella Havsforskningsrådet; 2021. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.7720.
3. Vølstad, J. H., Korsbrekke, K., Nedreaas, K. H., Nilsen, M., Nilsson, G. N., Pennington, M., Sub-bey, S., Wienerroither, R., 2011. Probability-based surveying using self-sampling to estimate catch and effort in Norway’s coastal tourist fishery. Ices Journal of Marine Science. 68: 1785–1791.
4. Cardinale, M., Svedäng, H., Bartolino, V., Maiorano, L., Casini, M. och Linderholm, H. 2012. Spatial and temporal depletion of haddock and pollack during the last century in the Kattegat-Skagerrak. Journal of Applied Ichthyology 28(2): 200–208.
5. Report of the Working Group on the assessment of new MoU species, WGNEW 2012. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2012. ICES CM; 2012/ACOM:20.
6. Svensson F, Svenson A, Jacobsson P, Thorvaldsson B, Wernbo A, Øresland V, et al. Expeditionsrapport för 2017 års fiskäggundersökning i Bohusläns skärgårds- och fjordområden. Lysekil: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2019. Aqua reports; 2019:12.