Krabbtaska 2022

Krabbtaska (i resterande text refererad till som krabba) är en viktig art som fiskas både till husbehov och som ett viktigt kommersiellt fiske. Dom fiskas huvudsakligen med krabbtinor (74procent av allt redskap i 2021) och nät (6 procent av allt redskap i 2021) både i Skagerrak och i Kattegatt (figur 1) men fås också som bifångst vid bottentrålning. Krabbtinor som används på grundare vatten än 30 meter ska minst en cirkulär flyktöppning med en minsta diameter om 75 mm placerad i den nedre kanten av varje rums yttervägg, för att humrar ska kunna ta sig ur redskapen.¹ Antalet tinor är obegränsat för yrkesfiskare men begränsat till sex per fritidsfiskare och sammanlagt 180 meter nät får användas av fritidsfiskare. Vid fiske med burar eller tinor får högst 1 procent av vikten av den totala fångsten av krabba bestå av avskilda klor.² Krabbklor ingå inte i rapportens analys.

Den mesta fångsten tas under sommar och höst, kvartal tre och fyra. Historiskt fanns en klart definierat fångstsäsong från Juli till November (figur 2) . De senaste åren har det varit en jämnare fördelning över hela året med en högsäsong i kvartal fyra. Svenska landningar utgör ca 48 procent av den rapporterade yrkesmässiga totala landningen i området 2021, medan Norge står för 30 procent och Danmark för 22 procent av resterande fångster. Fångsterna sker geografiskt längs kusten och runt ön Læsø. De officiella yrkesmässiga landningarna av krabba i Skagerrak och Kattegatt har ökat från runt 100 ton på 1970 til 1990-talet till kring 600 ton de senaste åren (figur 3) . Orsaken till denna ökning är okänd.

Undersökningar av fritidsfisket som genomförs av SCB på uppdrag av HAV visar att landningarna av krabba var mellan 46 och 92 ton 2016, och mellan 1 och 127 ton 2018. År 2020 var beräkningen av landningar för osäker för att redovisas. Mängden återutsatt krabba 2020 beräknades dock till 145 ton (95procent konfidensintervall mellan 4 och 286 ton), vilket indikerar fångsterna har ökat.³ Den totala fångsten av krabba är större ände officiella landningarna på grund av oregistreradebifångster,dumpning,ochfångsterifritidsfisket.

Det flesta frysta krabborna i Sverige är importerade från Irland. Det beskrivs som en annan genetisk typ som är året runt mer fullmatade med kött. Däremot är den svenska krabban ganska tom efter vintern och behöver äta up sig köttet under sommaren. Detta förklarar också varför fångstsäsongen sker i kvartal tre och fyra.

I Sverige förekommer ingen nationellövervakning eller riktad forskning kring krabba. Ices har en arbetsgrupp för krabbor (Working group on the biology and life history of crabs, WGCRAB) som årligen redovisar pågående forskning, landningsstatistik och eventuell rådgivning för krabba i övriga Europa och Nordamerika⁴. Inga svenska data finns för närvarande redovisat i WGCRAB.

Det sker i dag inga årliga undersökningar av krabbeståndets status men loggboksdata och intervjuer med fiskare tyder på att beståndet ligger på en relativt hög nivå i förhållande till tidigare år. Fångst per ansträngning (kg krabba per krabbtina) finns tillgängligt från yrkesfiskets loggbok från den senaste femtonårsperioden, och visar en trend att fångsterna ökar per ansträngning (figur 4) .

En ansats att beräkna krabbtaskepopulationen i områden som fiskas av svenska fiskare i Skagerrak och Kattegatt gjordes under 2008 med hjälp av två olika modeller⁵. Den ena modellen (baserad på experimentell märkning och återfångst) resulterade i en estimering på 10–22 miljoner individer, och den andra (baserad på yrkesfiskets loggböcker) en estimering på 4–8 miljoner individer⁴. Samma studie uppskattade att andelen krabba som dödas av fisket i Skagerrak och Kattegatt uppgår till 19–41 procent årligen, vilket är lågt jämfört med fiskemortaliteten i andra regioner⁴.

Ungfors, A och H. Hallbäck. 2005. Krabbtaskan i Västerhavet. In: Kräftdjur i hav och sjöar. Ed: Hans Ackefors. Kiviksgårdens förlag. ISBN 91-973515-4-7. p 285-314.

1. HaV. 2015. Krabba – Minimimått, fredningstid och fångstbegränsningar
2. HaV. 2018. Regler för fiske, landning och försäljning av krabba och krabbklor.
3. HaV. 2021. Statistiska meddelanden 2021, Fritidsfisket i Sverige 2020. JO 57 SM 2001.
4. Ices. 2021. Working Group on the Biology and Life History of Crabs (WGCRAB; outputs from 2019 meeting). ICES Scientific Reports. 3:32. 68 pp. https://doi.org/10.17895/ices.pub.8003
5. Ungfors A. 2008. Fisheries biology of the edible crab (Cancer pagurus) in the Kattegat and the Skagerrak – implications for sustainable management. Doctoral thesis in Marine Ecology, University of Gothenburg. http://hdl.handle.net/2077/17304
6. Woll, A.K.. 2003. Preliminary results from a resource study of Edible crab (Cancer pagurus) in Norway 2001 – 2003. ICES CM 2003/Q:16. 2pp.
7. Tully, o. et al. 2005. The Brown Crab (cancer pagurus L.) Fishery: Analysis of the resource in 2004-2005. 9 pp.