francesca.vitale@slu.se

Francesca Vitale, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Kolja lever i Nordatlanten och i svenska vatten främst i Skagerrak och Kattegatt men kan sporadiskt uppträda i Öresund och södra Östersjön. Kolja som uppehåller sig i Skagerrak består främst av yngre individer.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Leken sker under mars–maj i den fria vattenmassan på 100–150 meters djup. Tidigare lokala lekbestånd har nästintill försvunnit från den svenska kusten.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Under ägg och larvstadiet transporteras koljan med strömmarna från västra Skottland till Nordsjön, varpå den återvänder som ungfisk. Vuxen kolja anses vara mer stationär. Vid lek vandrar koljan ut till Nordsjöns och Skagerraks djupbassänger där salthalten är högre.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Koljan blir könsmogen vid 2–3 års ålder.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Koljans maximala ålder är 20 år. Kolja med längder över en meter och med vikt närmare 7 kg har fångats.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Kolja lever utanför kusterna, vid sand-, ler- och grusbottnar på 10–200 meters djup. Koljan äter främst havsborstmaskar, musslor och ormstjärnor.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<h4>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</h4>
<p>Ices fångstråd för kolja i Nordsjön, väster om Skottland och i Skagerrak för 2023 är 137 058 ton. För 2022 var rådet 128 708 ton. Jämfört med 2022 innebär rådet en ökning med 6,5 procent av de rekommenderade fångstmängderna. Rådet baseras på principen om maximal hållbar avkastning (MSY).</p>


<h4>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</h4>
<p>SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.</p>


Biologiskt råd för kolja i Rockall (väster om Skottland), Nordsjön och Skagerrak

Rockall, väst om Skottland, Nordsjön, Skagerrak

<p>För konsumtion fiskas kolja numera mestadels i riktat trålfiske i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (figur 1). Fisket domineras av Storbritannien, framför allt av Skottland. De svenska landningarna 2021 utgjorde drygt 0,6 procent av de totala landningarna för Nordsjön på cirka 22 402 ton (figur 2 och figur 3)<sup>1</sup>. Cirka 47 procent av de totala svenska landningarna på 266 ton härrörde från Skagerrak. Svensk landningsstatistik sedan 1920-talet visar på en etappvis men ändå dramatisk minskning av landningar, förmodligen till följd av minskade bestånd<sup>2</sup>. Betåndet i Skagerrak och Kattegatt genomgick en kraftig populationsminskning fram till mitten av 1970-talet och har därefter legat kvar på en låg nivå<sup>3</sup>. Uppgifter om fritidsfisket saknas men utgör med största sannolikhet endast en liten del av det totala fisket.</p>


Yrkes och fritidsfiske

<p>Den utslagning av lokala populationer (lekaggregationer) som skett för flera decennier sedan i Skagerrak och Kattegatt minskar möjligheten för en snabb återhämtning av beståndet i svenska vatten. I det enda kända lekområdet i svenska vatten i modern tid, Gullmarsfjorden, var beståndet stabilt 1975–1990 och ökade fram till 1997 för att därefter mer eller mindre försvinna. Vid äggundersökningar genomförda i Gullmarsfjorden under våren 2017 kunde inga ägg från kolja identifieras vilket indikerar att populationen i Gullmarsfjorden kan vara helt utslagen<sup>4</sup>. Långsiktiga provtagningsprogram (kusttrålningar) visar att kolja i dag i princip är försvunnen från de kustområden i Skagerrak där den tidigare var vanligt förekommande.<br />
År 2022 genomfördes en så kallad ”benchmark” (grundlig genomgång av tillgängliga data och analysmetoder) och bedömningsmodell samt referensnivåer uppdaterades<sup>5</sup>. Lekbiomassan (figur 4), som är mängden lekmogen fisk i beståndet, har under de flesta åren sedan 2004 varit under det tröskelvärde som inte bör underskridas när fisket sker vid den nivå som ger maximal hållbar avkastning av ett bestånd (MSY B<sub>trigger</sub>) men beräknas ligga över år 2022. Fiskedödligheten (F) har minskat sedan början av 2000-talet men har fram till 2020 legat över det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (F<sub>MSY</sub>). Fiskeridödligheten 2021 ligger under F<sub>MSY </sub>(figur 5). Rekryteringen, som anger antal fiskar som är i den ålder då de betraktas utgöra den första årsklassen i beståndet, visar en låg genomsnittlig nivå sedan 2000 med tillfälliga större årsklasser<sup>6</sup> (figur 6).</p>


Miljöanalys och forskning

<p>I dag förvaltas kolja i Nordsjön, väster om Skottland och i Skagerrak som ett bestånd<sup>1,7</sup>. Beståndets utveckling i Nordsjön avviker från det i Skagerrak och Kattegatt där koljan fortfarande inte har återhämtat sig. Nordsjöbeståndets lekbiomassa är i dag inom säkra nivåer baserat på både maximal hållbar avkastning (MSY) och försiktighetsansatsen. Fiskeridödligheten är under den nivå som förväntas ge maximal hållbar avkastning<sup>4</sup>. I Kattegatt är beståndet inte klarlagt då det inte genomförs någon beståndsanalys där i dagsläget, trots det beslutas en gemensam fiskekvot för Skagerrak och Kattegatt. Förbättrade kunskaper om statusen för lokala bestånd i såväl Kattegatt som Skagerraks kustområden skulle vara önskvärt för att få till en lokal hållbar förvaltning.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.</p>


Fångstmängd beslutad av EU, Norge och Storbritannien

Rockall (väster om Skottland), Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

<ol>
<li>Report of the Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK), 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports. 4:43. 1321 pp. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285.</li>
<li>Hentati-Sundberg J. Svenskt fiske i historiens ljus – en historisk fiskeriatlas. Lysekil: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2017. Aqua reports; 2017:4.</li>
<li>Cardinale M, Svedäng H, Bartolino V, Maiorano L, Casini M, Linderholm HW. Spatial and temporal depletion of haddock and pollack during the last century in the Kattegat-Skagerrak. Journal of Applied Ichthyology; 2012;28.</li>
<li>Svensson, F., Svenson, A., Jacobsson, P., Thorvaldsson, B., Wernbo, A., Øresland, V., Wennhage, H. Expeditionsrapport för 2017 års fiskäggundersökning i Bohusläns skärgårds- och fjordområden. Lysekil: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2019. Aqua reports; 2019:12.</li>
<li>Ices. Benchmark Workshop on North Sea and Celtic Sea Stocks (WKNSCS). ICES Scientific Reports. X:XX. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.pub.XXXX. In prep</li>
<li>ICES Advice on fishing opportunities, catch, and effort Celtic Seas and Greater North Sea Ecoregions. Haddock (Melanogrammus aeglefinus) in Subarea 4, Division 6.a, and Subdivision 20 (North Sea, West of Scotland, Skagerrak). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.19447943.v1</li>
<li>Report of the ICES Benchmark Meeting on Northern Haddock Stocks (WKHAD), 27–29 January 2014, Aberdeen, Scotland, and 24–28 February 2014, Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; ICES CM 2014/ACOM:41. 150 pp. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.pub.5327.</li>
</ol>


Referenser

kolja

Kolja

Biologisk beståndsbedömning av kolja i Sverige.

2022