Knot 2022

Knot fångas i östra Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt (figur 1) huvudsakligen som bifångst vid trålfiske¹. Landningarna är osäkra på grund av svårigheter med artidentifikation, att fångster blir kastade överbord samt att återrapporteringen från vissa länder saknas. I Skagerrak och Kattegatt var 2021 de totala rapporterade landningarna för knot cirka 17 ton, varav 1 ton landades i Sverige. I Nordsjön var de totala rapporterade landningarna drygt 1 000 ton 2021, varav Sverige landade 6 ton¹ ( figur 2 och figur 3 ). Andelen utkast (fisk kastad överbord) av knot uppskattades av Internationella havsforskningsrådets (Ices) till 81 procent av den totala fångsten under perioden 2019-2021². Omfattningen av fritidsfiske på knot är osäker och det finns ingen data tillgängliga för 2021.

Ingen riktad forskning på knot pågår i dagsläget i Sverige. Ices klassar beståndet som tillhörande kategorin ”bestånd med begränsad tillgänglig information” och en gängse analytisk beståndsuppskattning har därför inte kunnat utföras¹. År 2022 har Ices ändrat sina rådgivningsmetoder för bedömning av databegränsade bestånd som ligger inom Ices MSY-ramverk³. Ett relativt index för biomassan av könsmogen knot används som indikatorn för beståndsutvecklingen. Indexet bygger på underlag från den vetenskapliga trålundersökningen (”International Bottom Trawl Survey”, IBTS) i Västerhavet och i Nordsjön, under det första kvartalet. Ices bedömer att beståndet av knot i östra Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt har ökat markant sedan i början av 1990-talet och sedan varierat på en hög nivå fram till 2017. En kraftig nedgång har dock observerats från 2018 (figur 4) ¹^,2. Indexet för biomassan ligger år 2022 över det empiriska tröskelvärde som representerar en gräns för biomassa under vilken beståndets tillstånd skulle försämras till en oönskad nivå (I_trigger). För att göra en analytisk bedömning behövs ytterligare information om beståndsstruktur, biologisk information och data för fångst per ålder.

Ices betraktar knot i östra Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett enda bestånd. Ices bedömer att lekbiomassan är över tillgängliga referenspunkter. Inga referenspunkter för fiskeridödligheten för detta bestånd har fastställts.

1. Report of the Working Group on Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK) 2022. Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports. 4:43. 1321 pp. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285.
2. Advice on fishing opportunities, catch, and effort Celtic Seas, Faroes, and Greater North Sea Ecoregions. Grey gurnard (Eutrigla gurnardus) in Subarea 4 and divisions 7.d and 3.a (North Sea, eastern English Channel, Skagerrak and Kattegat) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtas från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.19447934.v1.
3. Ices, 2020. Tenth Workshop on the Development of Quantitative Assessment Methodologies based on LIFE-history traits, exploitation characteristics, and other relevant parameters for data-limited stocks (WKLIFE X). ICES Scientific Reports. 2:98. 72 pp. Hämtas från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.5985