karolina.wikstrom@slu.se

Karolina Wikström, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Hälleflundra förekommer i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön och Nordatlanten. Arten är sällsynt i Öresund och enstaka exemplar har påträffats i sydvästra Östersjön.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Leken sker vid botten i djupbassänger nära kusten eller i djupa fjordar under december till maj. Honan kan lägga upp till 7 miljoner ägg. Ägg och larver lever i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Hälleflundran är en kringströvande bottenfisk. Förutom årliga lekvandringar mot djupområden kan arten vandra uppemot 100 mil i sökandet efter föda. Märkningsförsök visar att ett visst utbyte sker mellan bestånden vid Newfoundland, västra Grönland, Island och Nordeuropa.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Hanar uppnår könsmognad tidigast vid 5–7 års ålder och vid en längd på cirka 70 cm. Honor uppnår könsmognad tidigast vid 7–8 års ålder och vid en längd på 100 cm, men det vanligaste är att könsmognad uppnås vid 12–13 års ålder och en längd på 125 cm.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Honorna kan bli 50 år och hanarna cirka 30 år. Hälleflundran har relativt långsam tillväxt och kan nå en längd och vikt på över 2,5 meter respektive 250 kg.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Hälleflundran lever på varierande bottnar, ibland nedgrävd med endast ögonen synliga. Födan består huvudsakligen av fiskar som den jagar utmed botten med kroppen i horisontell sidoställning. Den jagar även i den fria vattenmassan, ibland ända upp till ytan, men då med kroppen i vertikal ställning.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<h4>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</h4>
<p>Beståndet är sannolikt inte inom biologiskt säkra gränser i Skagerrak och Kattegatt.</p>
<p>Bedömningen är baserad på att landningarna av hälleflundra minskat sedan 1980-talet, och har minskat ännu mer sett ur ett längre tidsperspektiv (100 år). Hälleflundra är en starkt hotad art som växer långsamt, reproducerar sig sent, är fångstbar långt innan den är lekmogen, och har mycket få lekområden. Den är listad som starkt hotad på SLU Artdatabankens rödlista.</p>


<h4>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</h4>
<p>Ices har ingen rådgivning för hälleflundra i Skagerrak och Kattegatt.</p>


Biologisk beståndsbedömning för hälleflundra i Skagerrak och Kattegatt

Skagerrak och Kattegatt

<p>De huvudsakliga svenska landningarna av hälleflundra sker i Skagerrak och Nordsjön (figur 1)¹. I tidsserien från 1973 har de totala internationella landningarna i Skagerrak och Kattegatt varit på ungefär samma nivå (kring 25 ton) sedan 1995 efter att ha gått ner från en topp på nästan 100 ton 1985 (figur 2)¹. De svenska landningarna i Skagerrak och Kattegatt har varit låga under de senaste årtiondena med fångster på 2–7 ton per år sedan 1995³ (figur 2), förutom under 2010 då landningarna ökade till 16,4 ton<sup>2</sup>. Merparten detta år fångades i Skagerrak<sup>2</sup>. Fångsten bestod främst av könsmogen fisk som troligen ansamlats för lek i nordöstra Skagerrak i svensk och norsk ekonomisk zon. För Sveriges del blev arten därefter fredad under lektiden. Danmark står för de står för de enskilt största fångsterna i Skagerrak och Kattegatt (figur 3). I Nordsjön är de totala internationella landningarna större än i Skagerrak och Kattegatt, kring 500 ton år 2019, och har visat en uppgång sedan 2014 då landningarna låg strax under 100 ton (figur 4)<sup>1</sup>. Sveriges landningar från Nordsjön låg 2006-2016 kring 1 ton, men har under 2017-2021 ökat till kring 6 ton<sup>1,2</sup>. Nordsjöfisket står således för den största delen av de svenska landningarna under denna period (Figur 5)<sup>1,2</sup>. År 2021 landade Sverige 10 ton totalt, varav 2 ton fångades i Skagerrak och 8 ton i Nordsjön<sup>2</sup>.</p>
<p>Analyser av landningar längre bak i tiden från svenska båtars kustnära långrevsfiske längs svenska västkusten (så kallat koljebackefiske, för vilket data finns för 1919–1960) visar en brant nedgång i fångst per ansträngning (kg per krok och fiskesäsong) under 1920 och 1930-talen. Hälleflundran försvinner därefter helt från fångststatistiken under 1940och 1950-talen<sup>3</sup>. Data från historiska landningar av svenska båtar från utsjöfiske i Skagerrak och Nordsjön med långrev (så kallat storbackefiske, data för 1858–1886 och 1919–1960) visar att också fångst per ansträngning i utsjöfisket sjönk kraftigt redan mellan slutet av 1800-talet och perioden 1919–1960².</p>
<p>I Nordnorge, där arten förekommer mer allmänt, är hälleflundra en mycket uppskattad art i fritidsfisket. I Sverige där hälleflundran är sällsynt fångas den endast sporadiskt i fritidsfisket. I Sportfiskarnas frivilliga storfiskregister finns endast 15 exemplar av hälleflundra registrerad, varav 12 exemplar har fångats efter 2001. Den egentliga omfattningen av fritidsfiske på hälleflundra i Sverige är okänd.</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>Hälleflundra fångas endast undantagsvis i vetenskapliga trålundersökningar. Kunskapen baseras därför på yrkesfiskets landningar. Hälleflundran är särskilt känslig för fiske som en följd av dess sena könsmognad. Redan som 2-åring med en längd på 18–33 cm kan den fångas i trålfisket, men den blir könsmogen först långt senare (mellan 55-135 cm beroende på kön). Den sammanlagda dödligheten orsakad av fiske blir med andra ord sannolikt stor.</p>


Miljöanalys och forskning

<p>Det finns inte tillräckligt med information för att göra en analytisk beståndsuppskattning med fiskeribiologiska metoder, men baserat på data från yrkesfiskets landningar bedöms beståndet av hälleflundra i Sverige ha minskat med minst 50 procent de senaste 55–60 åren⁴. Antalet könsmogna individer på svenskt vatten bedöms till kring 0-500 st. (250 st.)⁴ och hälleflundrans lekområde bedöms också vara ytterst begränsat till några djupområden i Norska rännan⁴. Arten klassificeras därför som starkt hotad på den svenska rödlistan 2020⁵ och finns även upptagen på Internationella naturvårdsunionens (IUCN) globala rödlista som starkt hotad.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<ol>
<li>Eurostat/ICES data compilation of catch statistics [internet]. Copenhagen: ICES;2021-. Version: 19-10-2021. [citerad 2022 Aug 18]. Hämtad från: <a href="http://ices.dk/data/dataset-collections/Pages/Fish-catch-and-stock-assessment.aspx">http://ices.dk/data/dataset-collections/Pages/Fish-catch-and-stock-assessment.aspx</a></li>
<li>Fångststatistik i yrkesfisket [internet]. Havs och Vattenmyndigheten; 2013 [citerad 2022 Sep 28] Hämtad från: <a href="https://havbipub.havochvatten.se/analytics/saw.dll?PortalPages&amp;PortalPath=%2Fshared%2FHemsidan%2FLoggbas%2F_portal%2FFiskdammen">https://havbipub.havochvatten.se/analytics/saw.dll?PortalPages&amp;PortalPath=%2Fshared%2FHemsidan%2FLoggbas%2F_portal%2FFiskdammen</a></li>
<li>Cardinale M, Bartolino V, Svedäng H, Sundelöf A, Poulsen RT, Casini M. A centurial development of the North Sea fish megafauna as reflected by the historical Swedish longlining fisheries. Fish; 2014;16(3)</li>
<li>Hälleflundra Hippoglossus hippoglossus [Internet]. SLU ArtDatabanken [citerad 2022 Sept 28] Hämtad från: https://artfakta.se/naturvard/taxon/hippoglossus-hippoglossus-102145</li>
<li>SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala</li>
</ol>


Referenser

ha%cc%88lleflundra

Hälleflundra

Biologisk beståndsbedömning av hälleflundra i Sverige.

2022