andreas.sundelof@slu.se

Andreas Sundelöf, Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Längs Sveriges kust förekommer havskräftan i Kattegatt och Skagerrak.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Honorna leker under mars–november vartannat år. Äggen befruktas under äggläggning och bärs 8–9 månader innan de kläcks. Larverna lever i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Havskräftan är relativt stationär.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Havskräfta blir könsmogen vid en ålder av 3–5 år.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Maximal ålder är okänd. I SLUs material är den maximala rapporterade storleken är 93 mm över ryggskölden.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Havskräftan lever på fast lerbotten där kräftan gräver hålor. Den lever i huvudsak på djup mellan 40 och 250 meter. Under natten kommer kräftorna upp för att leta föda som består av ormstjärnor och andra små bottendjur.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<p><strong>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</strong></p>
<p>Ices fångstråd för havskräfta i Skagerrak och Kattegatt för 2023 är att den totala fångsten inte ska överskrida 12 067 ton. För 2022 var rådet fångster i intervallet 10 241–14 449 ton (intervallet härrör till reglerna i den fleråriga planen som sedan 2022 inte tillämpas längre). Jämfört med 2022 innebär rådet en minskning med 16 procent av de rekommenderade fångstmängderna. Rådet baseras på principen om maximal hållbar avkastning (MSY).</p>


<p><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning</p>


Biologiskt råd för havskräfta i Skagerrak och Kattegatt

Skagerrak och Kattegatt

<p>Havskräfta fiskas huvudsakligen med bottentrål, men även med burar och är den tredje mest värdefulla arten för svenskt fiske. De svenska landningarna av havskräfta utgjorde 25 procent (1 796 ton) av totalfångsten (7 129 ton) (figur 2) i Skagerrak och Kattegatt under 2021. Burfisket står för knappt 30 procent av svenska landningar och har mindre bifångster än trålfisket. Svenska bifångster av bottenfisk har minskat i trålfisket sedan det blev lagstadgat att använda mer selektiva trålar med sorteringsgaller/rist på nationellt vatten (ut till 3-4 nautiska mil från kusten) 2004.</p>


Yrkesfiske och fritidsfiske

<p>Havskräftans utbredning begränsas av tillgången på lämpligt sediment där havskräftorna kan gräva gångsystem. Beståndet i Skagerrak och Kattegatt uppskattas sedan 2011 genom att man släpar en släde försedd med videokamera och filmar kräftbottnar, vilket är en internationellt överenskommen standardiserad metod som används för de flesta kräftbestånden i Europa. Undersökningssträckorna placeras slumpvis ut i områden där kräftfiske bedrivs. På varje undersökningssträcka räknas antalet bebodda kräfthål. Antalet hål per kvadratmeter multipliceras sedan med ytan av det totala kräftfiskeområdet i respektive Ices-delområde i Skagerrak/Kattegatt för att beräkna den totala mängden kräftor som finns i området. Från fångstmängder i yrkesfiskets loggbok och provtagning ombord av storleksstruktur uppskattas det totala antalet havskräftor som fångas i området och den andel av beståndet som fångas varje år beräknas (så kallat fångstuttag i procent).</p>


Miljöanalys och forskning

<p>Fångstuttaget, som motsvarar den fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (F<sub>MSY</sub>), är 7,9 procent av totala beståndet per år. Sedan 2013 har fångstuttaget legat väl under F<sub>MSY</sub> för beståndet och 2021 beräknades uttaget vara runt 3,9 procent (figur 3). Videoundersökningarna har visat på att beståndsstorleken verkat vara stabil 2014–2016. Mellan 2016 och 2017 gjordes en metodologisk förändring som omöjliggör jämförelser mellan åren. Sedan 2017 ser man en minskning av beståndsindexet (figur 4). År 2016 sänktes minimimåttet för kräfta i Skagerrak och Kattegatt från 40 mm till 32 mm, mätt som längden av huvudskölden. Det tidigare höga minimimåttet i relation till storleken på kräftorna som fångades i fisket gav upphov till höga nivåer av kräfta som kastades tillbaka överbord. Minskningen i minimimått har lett till att utkastmängderna minskat avsevärt och att landningen ökat något. Havskräfta omfattas av landningsskyldigheten, men det finns undantag eftersom havskräftan har hög överlevnad, vid fiske med bur och i de trålar som används i fiske efter havskräfta vilket innebär att fiskaren i praktiken fritt kan välja att landa eller slänga tillbaka fångade havskräftor. Om överlevnaden är högre än det som antagits hittills skulle det innebära att den totala dödligheten av havskräfta ökat sedan 2016.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.</p>


Fångstmängd beslutad av EU

<ol>
<li>Hornborg, S., Jonsson, P., Sköld, M., Ulmestrand, M., Valentinsson, D., Eigaard, O. R., Feekings, J., Nielsen, J. R., Bastardie, F., och Lövgren, J. 2016. New policies may call for new approaches: the case of the Swedish Norway lobster (Nephrops norvegicus) fisheries in the Kattegat and Skagerrak. – ICES Journal of Marine Science, 74: 134–145.</li>
<li>ICES. 2021. ICES Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK). ICES Headquarters, Copenhagen. ICES Scientific Reports: 3:66. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.pub.8211</li>
<li>Ungfors, A., Bell, E., Johnson, M. L., Cowing, D., Dobson, N. C., Bublitz, R., och Sandell, J. 2013. Nephrops fisheries in European waters. In Advances in Marine Biology, 64, pp. 247–314. Ed. by M. L. Johnson and M. P. Johnson. Academic Press, Burlington.</li>
</ol>


Referenser

havskrafta-lennart-molin-3

havskrafta-lennart-molin

Biologisk beståndsbedömning av havskräfta i Sverige.

2022