Havskatt 2022

Havskatt fångas huvudsakligen som bifångst i bottentrålfisken i Skagerrak och Nordsjön (figur 1) . De internationella landningarna har minskat i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt från cirka 2 000– 3 500 ton på 1970 och 1980-talet till i genomsnitt cirka 500 ton 2004–2015¹ ( figur 2 och 3 ). De tre senaste åren som det finns landningsdata från (2017–2019) har visat stigande landningar som nu ligger kring 1000 ton ( figur 2 och 3 )¹. Storbritannien och Danmark står för den största delen av landningarna i området med 417 ton respektive 517 ton 2019, medan Sverige samma år endast landade 27 ton (figur 3) ¹. Ökningen i landningar under perioden 1982–1994 var troligtvis till stor del marknadsstyrd, då havskatt innan detta inte ansågs vara någon fin matfisk. När synen på fiskens gastronomiska värde ändrades ökade medelkilopriset i första försäljningsledet från 2 kronor 1973 till 25 kronor 1994 och 35 kronor 2021 (Havs och vattenmyndigheten 2022). Det höga marknadsvärdet och avsaknaden av kvotreglering innebär att utkast (fisk kastad överbord) av havskatt är obetydliga. Detta innebär att landningsstatistik sannolikt ger en god indikation om beståndsstatus. Fritidsfiske av havskatt förekommer, men omfattningen är i stort okänd. I Sportfiskarnas storfiskregister registreras på frivillig basis havskatter med en vikt över 4,5 kg. Under 1991-1995 då de registrerade fångsterna var som högst registrerades i snitt 27 individer per år. Därefter har antalet registreringar kraftigt minskat och efter 2009 finns inga registrerade fångster av havskatt i registret.

Studier av fiskerioberoende data från den internationella provfisketrålningen IBTS har visat att havskattens utbredningsområde i Nordsjön har minskat under de senaste fyra decennierna samt förskjutits norrut². Havskatten söker sig även till större djup än tidigare för att hålla sig inom sitt föredragna temperaturspann². Det är möjligt att även nedgången av fångster på svenska västkusten är relaterad till klimatförändringen med ökande vattentemperaturer. Nedgången kan även bero på fritidsfisket vars omfattning är okänd.

Det finns få uppgifter som kan ligga till grund för en beståndsuppskattning för havskatten då den är associerad till hårda bottnar och därför återfinns endast undantagsvis i trålprover från fiskövervakningar. Data från den internationella provfisketrålningen IBTS i Skagerrak och Kattegatt visar minskande fångst per ansträngning under första kvartalet sedan 1978, med en signifikant nedåtgående trend (p=0,01304) (figur 4) ³. Även i Nordsjön minskar både de totala fångsterna och fångst per ansträngning i både första och tredje kvartalet². Havskatten är med på SLU Artdatabankens rödlista där den klassas som starkt hotad i svenska vatten⁴, en klassificering som arten haft sedan 2010.

Grant, S., M., Hiscock, W. 2014. Post-capture survival of Atlantic wolffish (Anarhichas lupus) captured by bottom otter trawl: can live release programs contribute to the recovery of species at risk? Fisheries Research 151: 169-176.t

1. Eurostat/ICES data compilation of catch statistics [internet]. Copenhagen: ICES;2021-. Version: 19-10-2021. [citerad 2022 Aug 18]. Hämtad från: http://ices.dk/data/dataset-collections/Pages/Fish-catch-and-stock-assessment.aspx
2. Bluemel KJ, Fischer SH, Kulka DW, Lynam CP, Ellis JR. Decline in Atlantic wolffish Anarhichas lupus in the North Sea: Impacts of fishing pressure and climate change. J Fish Biol. 2021:1-15.
3. North Sea International Trawl Survey (1967-2022). [internet] ICES. [citerad 2022 aug 08] Hämtad från: https://datras.ices.dk/Data_products/Download/Download_Data_public.aspx
4. SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala