Francesca Vitale, francesca.vitale@slu.se

Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Gråsej lever i Nordatlanten och i svenska vatten förekommer arten främst i Skagerrak och Kattegatt men kan uppträda sporadiskt även i Öresund och södra Östersjön.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Leken sker under januari–mars i den fria vattenmassan på omkring 200 meters djup. Ägg och larver lever i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Arten utför vandringar mellan lekplatser och uppväxtområden.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Fisken blir könsmogen vid en ålder av 4–6 år.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Den hittills högsta noterade åldern är 27 år. Gråsej med längd över en meter och vikt över 20 kg har fångats.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Gråsej vandrar i stim utanför kusten men går även in i fjordar. Den finns både i ytvattnet och nära botten. Gråsej jagar i stim genom att omringa stim av småfisk varpå de tränger upp dem mot ytan. Små individer äter framför allt djurplankton (till exempel krill och hoppkräftor) medan födan för individer över 60 cm utgörs främst av fisk såsom sill, skarpsill, kolmule, vitlinglyra och kolja.</p>
<h5>Förvaltning</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<p class="R-D-Rubrik-2-"><strong>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</strong></p>
<p>Ices fångstråd för gråsej i Rockall (väster om Skottland), Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för 2023 är 58 912 ton. För 2022 var rådet 49 614 ton. Jämfört med 2022 innebär rådet en ökning med 18,7 procent av de rekommenderade fångstmängderna. Rådet baseras på principen om maximal hållbar avkastning (MSY).</p>


<p class="R-D-Rubrik-2-"><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.</p>
<p>&nbsp;</p>


Biologiskt råd för gråsej i Rockall (Väster om Skottland), Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt 

Rockall, väster om Skottland, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

<p>Gråsej fiskas huvudsakligen i trålfiske (87 procent) på djupt vatten nära den nordliga kanten på kontinentalsockeln samt i Norska rännan <span class="figReference"><button datafigid="grasej-2022-figur-1" class="figReferenceButton"> (figur 1) </button></span><sup>1, 2</sup>. År 2021 har de totala fångsterna varit 50 951 ton och utkast (fisk kastad överbord) 827 ton <span class="figReference"><button datafigid="grasej-2022-figur-2" class="figReferenceButton"> (figur 2) </button></span><sup>2</sup>. Den största fångsten i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt tas i Norge (44 procent) följt av Frankrike (20 procent), Storbritannien (17 procent), Tyskland (10 procent) och Danmark (6 procent) <span class="figReference"><button datafigid="grasej-2022-figur-3" class="figReferenceButton"> (figur 3) </button></span><sup>2</sup>. Den svenska fångsten är endast 2 procent, 1 001 ton, av den totala fångsten. Gråsej fångas också som bifångst i sillfiske på djupt vatten i Skagerrak<sup>1</sup>. Uppgifter om fritidsfiskets omfattning saknas men är sannolikt marginellt i relation till yrkesfisket.</p>


<p>Lägg in figurer i högra kolumnen</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>Internationella havsforskningsrådets (Ices) bedömning av beståndet 2022 är baserat på en åldersbaserad beståndsmodell som bygger på en kombination av kommersiella fångster, vetenskapliga trålundersökningar och fångstindex från tyska, norska och franska kommersiella fiskefartyg. År 2016 genomfördes en så kallad ”benchmark” (grundlig genomgång av tillgängliga data och analysmetoder) som bland annat visade att beståndet av gråsej expanderat norrut under de senaste åren<sup>2</sup>. År 2019 genomfördes en så kallad ”interbenchmark” (oplanerad grundlig genomgång av tillgängliga data och analysmetoder) på grund av ett misstag som upptäcktes i modellen, som överskattade lekbiomassa (SSB) och underskattade fiskedödligheten (F). Detta resulterade i ett reviderat råd för 2018 (publicerat i februari 2019)<sup>3</sup>. Beståndet är i dag endast cirka hälften så stort jämfört med toppnoteringen i mitten av 1970-talet. Lekbiomassan uppskattas sedan 1996 ligga strax över tröskelvärdet för vad som inte bör underskridas om fisket ska bedrivas på en nivå som ger maximal hållbar avkastning (MSY B<sub>trigger</sub>) men visar en liten nedgång sedan 2017 <span class="figReference"><button datafigid="grasej-2022-figur-4" class="figReferenceButton"> (figur 4) </button></span>. År 2022 ligger SSB under referensvärdet. Fiskeridödligheten hos beståndet har i allmänhet minskat sedan mitten av 1980-talet men uppvisar en markant höjning från 2016 till 2019 <span class="figReference"><button datafigid="grasej-2022-figur-5" class="figReferenceButton"> (figur 5) </button></span>. Från 2020 har F minskat och det beräknas för närvarande vara strax över referensvärdet för vad som motsvarar ett långsiktigt hållbart fiske (F<sub>MSY</sub>). Rekryteringen har varit låg och mycket varierande sedan 1990 och har sedan 2008 varit under genomsnittet. Rekryteringen 2018-2021 var de lägsta uppskattningar i hela tidsserien <span class="figReference"><button datafigid="grasej-2022-figur-6" class="figReferenceButton"> (figur 6) </button></span><sup>4</sup>. Då gråsej tidvis fångas som bifångst i sillfisket har Sveriges lantbruksuniversitet, tillsammans med fiskesektorn, genomfört försök att sortera ut gråsej och annan stor fisk ur sillfångsterna med hjälp av selektionspaneler. Dessa försök har varit framgångsrika och intresset för selektionspaneler har därefter spridit sig inom delar av sektorn<sup>5</sup>.</p>


Miljöanalys och forskning

<p>Gråsej i Nordsjön, på Rockallbanken, väster om Skottland samt Skagerrak och Kattegatt räknas av Ices som ett enda bestånd. Ices bedömer att fiskeridödligheten på beståndet ligger över F<sub>MSY</sub> men lekbiomassan är under MSY B<sub>trigger</sub>.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.</p>


Fångstmängd beslutad av EU

<ol>
<li>Report of the Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK), 2022. ICES Scientific Reports. 4:43. 1321 pp. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285.</li>
<li>Report of the Benchmark Workshop on North Sea Stocks (WKNSEA). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2016. ICES CM 2016/ACOM:37. Hämtad från: https://www.ices.dk/sites/pub/Publication%20Reports/Expert%20Group%20Report/acom/2016/WKNSEA/wknsea_2016.pdf</li>
<li>Report of the Interbenchmark Protocol on North Sea Saithe (IBPNSsaithe) 2019. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; ICES Scientific Reports; 1:ISS 1. 65 pp. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.pub.4890.</li>
<li>Advice on fishing opportunities, catch, and effort Celtic Seas, Faroes, and Greater North Sea Ecoregions. Saithe (Pollachius virens) in subareas 4 and 6, and in Division 3.a (North Sea, Rockall and West of Scotland, Skagerrak and Kattegat) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.19453649.v1</li>
<li>Valentinsson D (red). Sekretariatet för selektivt fiske-Rapportering av 2015 års verksamhet. Lysekil: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet; 2016. Aqua reports; 2016:8.</li>
</ol>


Karta över hav och sjöar

Karta över Ices-områden

2022

Bestånds- och populationsstruktur

Rockall (Väster om Skottland), Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

2022

Havsfiskelaboratoriet