Flodkräfta 2022

Flodkräftan fiskas framför allt med betade burar, eller mjärdar, och fisket är koncentrerat till perioden juli till september. Tidigare under sommaren är honorna upptagna av att bära rommen fram till kläckning och under tillväxtsäsongen är båda könen tidvis upptagna av att ömsa skal och går då inte så gärna in i burarna. På liknande sätt begränsas fiskesäsongen på hösten av att parningen inleds när temperaturen i vattnet sjunker i oktober. Det förekommer inget yrkesfiske efter flodkräfta längre och de flodkräftor som eventuellt säljs i handeln kommer från odlingar. Däremot förekommer ett ganska omfattande husbehovsfiske i de delar av landet där arten fortfarande finns kvar, men statistik saknas för hur stora fångster det rör sig om.

Även om i stort sett allt som fiskas upp konsumeras av de som fiskar, säljs det mindre mängder odlade flodkräftor för höga summor (upp till 1 200 kronor per kg). Det höga värde som flodkräftan har, ekonomiskt och kulturellt, är mycket gynnsamt för bevarandet. Så länge det finns en efterfrågan, och flodkräftan uppskattas högt, kommer fiskare och allmänhet lokalt att arbeta för att den ska skyddas från signalkräftor och kräftpest¹.

Det finns inga nationella bestämmelser för fisket efter flodkräfta utan fiskeregler som minimimått, redskapsinsats och fisketid bestäms av fiskerättsägarna själva.

Idag uppskattar forskarna att det finns mellan 600 och 1200 bestånd av flodkräfta kvar i Sverige (figur 2) . I början av 1900-talet fanns enligt beräkningar ca 30 000 lokaler i Sverige². Den största orsaken till allt färre flodkräftbestånd är den kräftpestspridning som idag sker genom illegal utsättning av signalkräfta. Signalkräftan är ofta infekterad av kräftpest men kan hantera pesten genom att kapsla in sjukdomen i skalet. Däremot så för signalkräftan sjukdomen med sig till vatten med flodkräftor³. Flodkräftorna dör inom en vecka då de blir infekterade av sjukdomen. Sedan 1994⁵ är utsättningar av signalkräfta illegala. Då bestånden av flodkräfta har minskat så kraftigt är flodkräftan sedan 2010 klassad som akut hotad på Artdatabankens rödlista.

Flodkräftan har ett åtgärdsprogram för bevarande^{4, 5}, med en uppdaterad åtgärdstabell som gäller 2017–2022. Här inkluderas t.ex. förbättrad information om flodkräftan, praktiska åtgärder för hur vatten kan restaureras, anläggning av flodkräftodlingar och återetablering av bestånd, samt inventering och kartläggning av kräftsituationen för att kunna införa skyddsområden. En av de viktigaste åtgärderna i programmet är att engagera allmänhet och fiskerättsägare i arbetet med att stoppa utsättningar av signalkräfta och därmed minska risken att smitta bestånd av flodkräfta med kräftpest. Bevarandearbete för flodkräftan pågår på många håll i vårt land, och Gotland är ett bra exempel på ett län som har lyckats bli ett fungerande skyddsområde för flodkräftan. På ön har man tidigare lyckats utrota signalkräftbestånd i isolerade kalkbrott. En förutsättning för att lyckas med bevarandearbetet är att underlätta möjligheterna till fortsatt fiske på arten. I Världsnaturfondens (WWFs) konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur har man satt rött ljus på flodkräftan, det vill säga ”köp och ät inte”. För flodkräftans del är rådet tyvärr kontraproduktivt. Ett hållbart fiske med lokal styrning fungerar som ett indirekt skydd för flodkräftan⁴. När fiskare tillåts behålla sin fiskekultur och fisket är bra, blir incitamentet för illegal utsättning av signalkräfta lågt. Rådet i konsumentguiden försämrar dessutom möjligheterna till inkomster, för de flodkräftodlare som också bidrar till bevarandearbetet, genom att producera utsättningsmaterial för restaurering av flodkräftbestånd i sjöar och vattendrag⁵. Fisket i sig utgör därmed inte problemet för arten utan är istället en del av lösningen.

Fakta om flodkräfta på https:/www.slu.se/kraftor

Uppdaterad åtgärdstabell för flodkräfta 2017-2022: https:/www.havochvatten.se/data-kartor-och-rapporter/rapporter-och-andra-publikationer/publikationer/2009-08-01-atgardsprogram-for-flodkrafta.html

Pågående projekt om habitatförbättring och yngelövervakning: www.slu.se/flodkraftanslivsmiljo

1. Taugbøl T. Exploitation is a prerequisite for conservation of Astacus astacus. Bulletin Français de la Pêche et de la Pisciculture; 2004. 372-373.
2. Bohman, P., Edsman, L., Nordwall, F. The effect of the large-scale introduction of signal crayfish on the spread of crayfish plague in Sweden. Bulletin Français de la Pêche et de la Pisciculture. 2006. 380-381: 1291-1302.
3. Jussila J, Edsman L. Relaxed Attitude Towards Spreading of Alien Crayfish Species Affects Protection of Native Crayfish Species: Case Studies and Lessons Learnt from a Fennoscandian Viewpoint. Freshwater Crayfish; 2020; 25(1).
4. Edsman L, Schröder S. Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-2013. Stockholm: Fiskeriverket och Naturvårdsverket; 2009;5955.
5. Edsman L. Utvärdering av åtgärdsprogram flodkräfta 2008-2014. Drottningholm, Lysekil, Öregrund: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet; 2016. Aqua reports; 2016:19.