patrik.bohman@slu.se

Patrik Bohman; Sötvattenslaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Flodkräftan är den enda naturligt förekommande arten storkräfta i svenska sötvatten. Arten fanns ursprungligen över hela landet utom i fjällkedjan men förekommer i dag bara på Öland, Gotland, i nordvästra Svealand och Norrland. Bestånden av flodkräfta har minskat kraftigt i landet sedan början på 1900-talet, främst på grund av sjukdomen kräftpest, som i dag främst sprids genom illegala utsättningar av signalkräfta. Flodkräftan har även drabbats av försurning, föroreningar, vattenreglering och igenslamning av lämpliga bottnar. Forskningen räknar med att så mycket som 98 procent av bestånden slagits ut sedan början av 1900. Arten är akut hotad på SLU artdatabankens rödlista sedan 2010.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Parningen sker under september och oktober när temperaturen sjunker till cirka 10 °c. Honan bär den befruktade rommen under stjärten till nästa sommar. Ynglet liknar en fullvuxen individ vid kläckningen.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Kräftor är stationära men kan i undantagsfall vid störningar ge sig ut på längre vandringar.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Hanar blir könsmogna vid en ålder av 2–5 år och honor 2–6 år, beroende på var i landet kräftorna befinner sig. Generellt gäller att ju längre norrut kräftan lever desto senare blir den könsmogen.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Flodkräftan kan bli mellan 5 och 20 år. Exemplar med en längd på upp till 18 cm har fångats.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Flodkräftan föredrar steniga bottnar med goda syreförhållanden. Den kan gräva djupa hålor i branta strandbrinkar och finns på platser med gott om rötter eller andra gömställen. Den lever i sjöar, dammar och vattendrag. Kräftan är allätare och äter bland annat insektslarver, musslor, snäckor, fiskrom och skott av vattenväxter. Flodkräftan är mycket känslig för sjukdomen kräftpest (oomyceten aphanomyces astaci) och hela bestånd slås ofta ut inom några veckor när sjukdomen drabbar en sjö eller ett vattendrag.</p>
<h5>Förvaltninig</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<p><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>Beståndet är mycket sannolikt inte inom biologiskt säkra gränser i svenska vatten.</p>


<p>Bedömningen baseras på flodkräftans drastiska tillbakagång under relativt kort tid. På grund av kräftpest så hotas samtliga livskraftiga bestånd i hela landet. Flodkräftan fiskas främst i privata vatten, och det saknas statistik över fångstdata. Därför används delvis expertbedömningar när det gäller flodkräftans status i Sverige och bedömningen görs med avseende på flodkräftbeståndens höga utslagningstakt. SLU Aquas bedömningar för 2022 följer den uppdaterade åtgärdstabell som gäller 2017–2022 i åtgärdsprogrammet för bevarande av arten<sup>4</sup>. Programmets vision är att våra barnbarn ska kunna fiska flodkräftor i svenska sjöar och vattendrag.</p>
<p>Att få till stånd ett försiktigt, långsiktigt och hållbart fiske av flodkräfta är den viktigaste bevarandestrategin, eftersom det stärker allmänhetens och fiskevattenägarnas intresse av att bevara flodkräftan. Dessutom behöver flodkräftodling, samt åter- och nyetablering i sjöar och vattendrag uppmuntras. Projekt som arbetar med restaurering och habitatförbättringar bör också främjas.</p>


Biologisk beståndsbedömning för flodkräfta i svenska vatten

Svenska vatten

<p>Flodkräftan fiskas framför allt med betade burar, eller mjärdar, och fisket är koncentrerat till perioden juli till september. Tidigare under sommaren är honorna upptagna av att bära rommen fram till kläckning och under tillväxtsäsongen är båda könen tidvis upptagna av att ömsa skal och går då inte så gärna in i burarna. På liknande sätt begränsas fiskesäsongen på hösten av att parningen inleds när temperaturen i vattnet sjunker i oktober. Det förekommer inget yrkesfiske efter flodkräfta längre och de flodkräftor som eventuellt säljs i handeln kommer från odlingar. Däremot förekommer ett ganska omfattande husbehovsfiske i de delar av landet där arten fortfarande finns kvar, men statistik saknas för hur stora fångster det rör sig om.</p>
<p>Även om i stort sett allt som fiskas upp konsumeras av de som fiskar, säljs det mindre mängder odlade flodkräftor för höga summor (upp till 1 200 kronor per kg). Det höga värde som flodkräftan har, ekonomiskt och kulturellt, är mycket gynnsamt för bevarandet. Så länge det finns en efterfrågan, och flodkräftan uppskattas högt, kommer fiskare och allmänhet lokalt att arbeta för att den ska skyddas från signalkräftor och kräftpest<sup>1</sup>.</p>
<p>Det finns inga nationella bestämmelser för fisket efter flodkräfta utan fiskeregler som minimimått, redskapsinsats och fisketid bestäms av fiskerättsägarna själva.</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>Idag uppskattar forskarna att det finns mellan 600 och 1200 bestånd av flodkräfta kvar i Sverige (Figur 2). I början av 1900-talet fanns enligt beräkningar ca 30 000 lokaler i Sverige<sup>2</sup>. Den största orsaken till allt färre flodkräftbestånd är den kräftpestspridning som idag sker genom illegal utsättning av signalkräfta. Signalkräftan är ofta infekterad av kräftpest men kan hantera pesten genom att kapsla in sjukdomen i skalet. Däremot så för signalkräftan sjukdomen med sig till vatten med flodkräftor<sup>3</sup>. Flodkräftorna dör inom en vecka då de blir infekterade av sjukdomen. Sedan 1994<sup>5</sup> är utsättningar av signalkräfta illegala. Då bestånden av flodkräfta har minskat så kraftigt är flodkräftan sedan 2010 klassad som akut hotad på Artdatabankens rödlista.</p>
<p>Flodkräftan har ett åtgärdsprogram för bevarande<sup>4, 5</sup>, med en uppdaterad åtgärdstabell som gäller 2017–2022. Här inkluderas t.ex. förbättrad information om flodkräftan, praktiska åtgärder för hur vatten kan restaureras, anläggning av flodkräftodlingar och återetablering av bestånd, samt inventering och kartläggning av kräftsituationen för att kunna införa skyddsområden. En av de viktigaste åtgärderna i programmet är att engagera allmänhet och fiskerättsägare i arbetet med att stoppa utsättningar av signalkräfta och därmed minska risken att smitta bestånd av flodkräfta med kräftpest. Bevarandearbete för flodkräftan pågår på många håll i vårt land, och Gotland är ett bra exempel på ett län som har lyckats bli ett fungerande skyddsområde för flodkräftan. På ön har man tidigare lyckats utrota signalkräftbestånd i isolerade kalkbrott. En förutsättning för att lyckas med bevarandearbetet är att underlätta möjligheterna till fortsatt fiske på arten. I Världsnaturfondens (WWFs) konsumentguide för mer miljövänliga köp av fisk och skaldjur har man satt rött ljus på flodkräftan, det vill säga ”köp och ät inte”. För flodkräftans del är rådet tyvärr kontraproduktivt. Ett hållbart fiske med lokal styrning fungerar som ett indirekt skydd för flodkräftan<sup>4</sup>. När fiskare tillåts behålla sin fiskekultur och fisket är bra, blir incitamentet för illegal utsättning av signalkräfta lågt. Rådet i konsumentguiden försämrar dessutom möjligheterna till inkomster, för de flodkräftodlare som också bidrar till bevarandearbetet, genom att producera utsättningsmaterial för restaurering av flodkräftbestånd i sjöar och vattendrag<sup>5</sup>. Fisket i sig utgör därmed inte problemet för arten utan är istället en del av lösningen.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<p>Fakta om flodkräfta på <a href="http://www.slu.se/kraftor">https:/www.slu.se/kraftor</a></p>
<p>Uppdaterad åtgärdstabell för flodkräfta 2017-2022: <a href="https:/www.havochvatten.se/data-kartor-och-rapporter/rapporter-och-andra-publikationer/publikationer/2009-08-01-atgardsprogram-for-flodkrafta.html" target="_blank" rel="noopener">https:/www.havochvatten.se/data-kartor-och-rapporter/rapporter-och-andra-publikationer/publikationer/2009-08-01-atgardsprogram-for-flodkrafta.html</a></p>
<p>Pågående projekt om habitatförbättring och yngelövervakning: <a href="http://www.slu.se/flodkraftanslivsmiljo">www.slu.se/flodkraftanslivsmiljo</a></p>


Läs mer

<ol>
<li>Taugbøl T. Exploitation is a prerequisite for conservation of Astacus astacus. Bulletin Français de la Pêche et de la Pisciculture; 2004. 372-373.</li>
<li>Bohman, P., Edsman, L., Nordwall, F. The effect of the large-scale introduction of signal crayfish on the spread of crayfish plague in Sweden. Bulletin Français de la Pêche et de la Pisciculture. 2006. 380-381: 1291-1302.</li>
<li>Jussila J, Edsman L. Relaxed Attitude Towards Spreading of Alien Crayfish Species Affects Protection of Native Crayfish Species: Case Studies and Lessons Learnt from a Fennoscandian Viewpoint. Freshwater Crayfish; 2020; 25(1).</li>
<li>Edsman L, Schröder S. Åtgärdsprogram för flodkräfta 2008-2013. Stockholm: Fiskeriverket och Naturvårdsverket; 2009;5955.</li>
<li>Edsman L. Utvärdering av åtgärdsprogram flodkräfta 2008-2014. Drottningholm, Lysekil, Öregrund: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet; 2016. Aqua reports; 2016:19.</li>
</ol>


Referenser

flodkrafta-linda-nyman-2

flodkrafta-linda-nyman

Biologisk beståndsbedömning av flodkräfta i Sverige.

2022