Fjärsing 2022

Fjärsing fångas i huvudsak i trålfisket i Kattegatt men begränsade mängder fångas även i Skagerrak (figur 1). Fjärsing omfattas inte av den EU-gemensamma landningsskyldigheten eftersom det inte är en kvoterad art. Fisket efter fjärsing sker både för humankonsumtion och som industrifisk. Landningar av fjärsing sker året runt som bifångst i trålfiske efter främst havskräfta. Det riktade fisket efter fjärsing har historiskt bedrivits under första kvartalet (januari–mars), dock i relativt små kvantiteter för humankonsumtion, på grund av låg efterfrågan. Den stora ökningen av landningar från 2006 och framåt består uteslutande av industrilandningar som landas i Danmark. Fångsterna har historiskt legat mellan 100–200 ton årligen, med undantag för enstaka år på 1980-talet då fångsterna uppgick till knapp 600 ton. Från 2006 och framåt har fångsterna ökat och var 2014 som högst, då landade danska och svenska fiskare 1 226 ton respektive 897 ton i Kattegatt. Sedan 2015 har de svenska landningarna fluktuerat kraftigt mellan några få ton och knappt 300 ton årligen. Åren 2020 och 2021 landade Sverige bara 3 ton i Kattegatt (figur 2) . De danska landningarna av fjärsing har under 2014–2016 varit på bibehållen hög nivå, 1 200 ton per år för att 2017 minska till drygt 700 ton. De danska landningarna var 2018 dock historiskt låga, endast 14 ton landades under hela året i Kattegatt. Anledningen var förseningar i tillståndsgivningen för fiske i Kattegatt. Under 2019 och 2020 ökade de danska landningar något till 80 ton respektive 137 ton, men är fortfarande låga i relation till de tidigare årens betydligt högre landningar (figur 2) . År 2021 landade Danmark endast 16 ton. Det finns ingen information om mängden fjärsing som fångas i fritidsfisket.

Det finns för närvarande ingen rutinmässig biologisk insamling av data från fiskets landningar av fjärsing. Under ett antal år har dock biologiska data såsom längd, ålder och könsmognad samlats in av Sveriges lantbruksuniversitet för att kunna göra en analytisk beståndsuppskattning. Det finns väldigt få vetenskapliga studier på fjärsing i västra Europa. Fjärsing har inte varit och är fortfarande inte skyddad av lagstiftning eller förvaltad på något sätt, även om den rör sig lite, växer långsamt, har hög fångstbarhet, och har tidvis utsatts för hög total dödlighet¹. Fångsterna av fjärsing under provfisketrålningar i Västerhavet (”International Bottom Trawl Survey”, IBTS) i juli–september (kvartal 3) visar på en tydligt uppåtgående trend i både Skagerrak och Kattegatt sedan 2000-talets början men variationen mellan år har varit stor under 2010-talet ( figur 3a och figur 3b ).

För närvarande finns inga indikationer på att det finns några olika genetiskt skilda bestånd i Skagerrak och Kattegatt.

1. Bagge, O., 2004. The biology of the greater weever (Trachinus draco) in the commercial fishery of the Kattegat. ICES Journal of Marine Science, 61: 933-943 (2004). Hämtad från: doi:10.1016/j.icesjms.2004.07.020
2. Ices, 2020.  Tenth Workshop on the Development of Quantitative Assessment Methodologies based on LIFE-history traits, exploitation characteristics, and other relevant parameters for data-limited stocks (WKLIFE X).
3. ICES Scientific Reports. 2:98. 72 pp. http://doi.org/10.17895/ices.pub.5985