francesca.vitale@slu.se 

Francesca Vitale; Havsfiskelaboratoriet

<h5>Utbredningsområde</h5>
<p>Förekommer i svenska vatten i Skagerrak, Kattegatt och Öresund och sällsynt i södra Östersjön.</p>
<h5>Lek</h5>
<p>Fjärsingen leker mellan juni och augusti. Ägg och larver lever i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Vandringar</h5>
<p>Fjärsingen vandrar ut på djupare vatten under vintern. Den ligger nedgrävd i sanden under dagen och är aktiv under natten, då kan den även anträffas i den fria vattenmassan.</p>
<h5>Ålder vid könsmognad</h5>
<p>Fjärsingen blir vanligtvis könsmogen vid 2–3 års ålder.</p>
<h5>Maximal ålder och storlek</h5>
<p>Uppgifter om maximal ålder saknas, men individer kring 30 år har påträffats. Den maximala längden observerad är 53 cm och vikten cirka 2 kg, men den blir sällan över 45 cm lång eller tyngre än ett kg.</p>
<h5>Biologi</h5>
<p>Fjärsingen lever kustnära på djup mellan 5–25 meter. Den ligger nedgrävd i sand-, dy- eller grusbottnar. Fjärsingen överraskar sitt byte med plötsliga anfall. Den lever huvudsakligen av räkor, havsborstmaskar samt mindre fisk som smörbult och tobis. Taggstrålarna i främre ryggfenan och gällockstaggen har fåror i sidan som innehåller giftkörtlar. Giftet kan i undantagsfall vara dödligt för människor, men oftast är dess verkningar förenat med smärta, inflammation och eventuella kramper.</p>
<h5>Förvaltninig</h5>
<p>Brödtext skrivs av Stefan</p>


<p><strong>Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)</strong></p>
<p>Beståndet är sannolikt inom biologiska säkra gränser i Skagerrak och Kattegatt.</p>
<p>Bedömningen är baserat på förändring över tid i fångst per ansträngning från trålundersökningen i Kattegatt.</p>
<p>SLU Aqua har startat en dialog med Ices för att kunna inkludera fjärsing bland de internationella arterna med regelbunden bedömning av beståndsstatus. Ices tillvägagångssätt vid rådgivning om arter med begränsat dataunderlag skulle kunna tillämpas<sup>2</sup>. En rutinmässig insamling av biologiska data från kommersiella fångster vore önskvärt och bör inledas.</p>


<p><strong>Internationella havsforskningsrådet (Ices)</strong></p>
<p>Ices har ingen rådgivning för fjärsing i Skagerrak och Kattegatt.</p>


Biologiskt råd för fjärsing i Skagerrak och Kattegatt

Skagerrak och Kattegatt

<p>Fjärsing fångas i huvudsak i trålfisket i Kattegatt men begränsade mängder fångas även i Skagerrak (figur 1). Fjärsing omfattas inte av den EU-gemensamma landningsskyldigheten eftersom det inte är en kvoterad art. Fisket efter fjärsing sker både för humankonsumtion och som industrifisk. Landningar av fjärsing sker året runt som bifångst i trålfiske efter främst havskräfta. Det riktade fisket efter fjärsing har historiskt bedrivits under första kvartalet (januari–mars), dock i relativt små kvantiteter för humankonsumtion, på grund av låg efterfrågan. Den stora ökningen av landningar från 2006 och framåt består uteslutande av industrilandningar som landas i Danmark. Fångsterna har historiskt legat mellan 100–200 ton årligen, med undantag för enstaka år på 1980-talet då fångsterna uppgick till knapp 600 ton. Från 2006 och framåt har fångsterna ökat och var 2014 som högst, då landade danska och svenska fiskare 1 226 ton respektive 897 ton i Kattegatt. Sedan 2015 har de svenska landningarna fluktuerat kraftigt mellan några få ton och knappt 300 ton årligen. Åren 2020 och 2021 landade Sverige bara 3 ton i Kattegatt (figur 2). De danska landningarna av fjärsing har under 2014–2016 varit på bibehållen hög nivå, 1 200 ton per år för att 2017 minska till drygt 700 ton. De danska landningarna var 2018 dock historiskt låga, endast 14 ton landades under hela året i Kattegatt. Anledningen var förseningar i tillståndsgivningen för fiske i Kattegatt. Under 2019 och 2020 ökade de danska landningar något till 80 ton respektive 137 ton, men är fortfarande låga i relation till de tidigare årens betydligt högre landningar (figur 2). År 2021 landade Danmark endast 16 ton. Det finns ingen information om mängden fjärsing som fångas i fritidsfisket.</p>


Yrkes- och fritidsfiske

<p>Det finns för närvarande ingen rutinmässig biologisk insamling av data från fiskets landningar av fjärsing. Under ett antal år har dock biologiska data såsom längd, ålder och könsmognad samlats in av Sveriges lantbruksuniversitet för att kunna göra en analytisk beståndsuppskattning. Det finns väldigt få vetenskapliga studier på fjärsing i västra Europa. Fjärsing har inte varit och är fortfarande inte skyddad av lagstiftning eller förvaltad på något sätt, även om den rör sig lite, växer långsamt, har hög fångstbarhet, och har tidvis utsatts för hög total dödlighet<sup>1</sup>. Fångsterna av fjärsing under provfisketrålningar i Västerhavet (”International Bottom Trawl Survey”, IBTS) i juli–september (kvartal 3) visar på en tydligt uppåtgående trend i både Skagerrak och Kattegatt sedan 2000-talets början men variationen mellan år har varit stor under 2010-talet (figur 3).</p>


Miljöanalys och forskning

<p>För närvarande finns inga indikationer på att det finns några olika genetiskt skilda bestånd i Skagerrak och Kattegatt.</p>


Beståndsstatus och -struktur

<ol>
<li>Bagge, O., 2004. The biology of the greater weever (Trachinus draco) in the commercial fishery of the Kattegat. ICES Journal of Marine Science, 61: 933-943 (2004). Hämtad från: doi:10.1016/j.icesjms.2004.07.020</li>
<li>Ices, 2020.  Tenth Workshop on the Development of Quantitative Assessment Methodologies based on LIFE-history traits, exploitation characteristics, and other relevant parameters for data-limited stocks (WKLIFE X).</li>
<li>ICES Scientific Reports. 2:98. 72 pp. http://doi.org/10.17895/ices.pub.5985</li>
</ol>


Referenser

fja%cc%88rsing

Fjärsing

Biologisk beståndsbedömning av fjärsing i Sverige.

2022