lachlan.fetterplace@slu.se

Lachlan Fetterplace; Kustlaboratoriet

I Östersjön finns två närbesläktade arter av europeisk skrubbskädda, även kallad flundra; skrubbskädda (Platichthys flesus) och östersjöskrubbskädda (Platichthys solemdali)¹,². Tidigare ansågs de dock vara två lektyper av samma art (utsjölekande och kustlekande) men även om de överlappar geografiskt och är morfologiskt väldigt lika, har de olika reproduktionsstrategier och korsar sig inte vid lek³,⁴. Nya genetiska studier har bekräftat att de är två olika arter³. Den nya kustlekande arten av europeisk skrubbskädda fick namnet Platichthys solemdali⁴ och den utsjölekande arten förblir Platichthys flesus. De två arterna skiljer sig inte bara åt genom användandet av olika lekområden utan de har också skillnader i ägg och spermieegenskaper och även skillnader i tillväxt⁵–⁹. 
Skrubbskädda (P. flesus) finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig. 
Östersjöskrubbskädda (P. solemdali) finns i norra och centrala Östersjön. I de södra delarna av Östersjön är den mindre vanlig och den finns inte i Skagerrak och Kattegatt.
Internationella havsforskningsrådet (Ices) bedömer i dagsläget att europeisk skrubbskädda i Östersjön är uppdelad i fyra olika bestånd¹¹: Bälthavet och Öresund (Ices-delområden 22–23, P. flesus), södra Östersjön (består av Arkonabassängen samt Hanöbukten och Bornholmbassängen, Ices-delområden 24–25, Platichthys spp.), östra Östersjön (består av sydöstra Östersjön samt östra gotlandshavet och Rigabukten, Ices-delområden 26 och 28, Platichthys spp.), samt norra Östersjön (består av västra Gotlandshavet, Skärgårdshavet, Bottenhavet, Bottenviken och Finska viken, Ices-delområden 27 och 29–32, P. solemdali).

I Östersjön finns två närbesläktade arter av europeisk skrubbskädda, även kallad flundra; skrubbskädda (Platichthys flesus) och östersjöskrubbskädda (Platichthys solemdali)¹,². Tidigare ansågs de dock vara två lektyper av samma art (utsjölekande och kustlekande) men även om de överlappar geografiskt och är morfologiskt väldigt lika, har de olika reproduktionsstrategier och korsar sig inte vid lek³,⁴. Nya genetiska studier har bekräftat att de är två olika arter³. Den nya kustlekande arten av europeisk skrubbskädda fick namnet Platichthys solemdali⁴ och den utsjölekande arten förblir Platichthys flesus. De två arterna skiljer sig inte bara åt genom användandet av olika lekområden utan de har också skillnader i ägg och spermieegenskaper och även skillnader i tillväxt⁵–⁹. 
Skrubbskädda (P. flesus) finns i Skagerrak, Kattegatt, Öresund och Östersjön upp till Ålands hav. Längre norrut är arten mindre vanlig. 
Östersjöskrubbskädda (P. solemdali) finns i norra och centrala Östersjön. I de södra delarna av Östersjön är den mindre vanlig och den finns inte i Skagerrak och Kattegatt.
&nbsp;

Internationella havsforskningsrådet (Ices) bedömer i dagsläget att europeisk skrubbskädda i Östersjön är uppdelad i fyra olika bestånd¹¹: Bälthavet och Öresund (Ices-delområden 22–23, P. flesus), södra Östersjön (består av Arkonabassängen samt Hanöbukten och Bornholmbassängen, Ices-delområden 24–25, Platichthys spp.), östra Östersjön (består av sydöstra Östersjön samt östra gotlandshavet och Rigabukten, Ices-delområden 26 och 28, Platichthys spp.), samt norra Östersjön (består av västra Gotlandshavet, Skärgårdshavet, Bottenhavet, Bottenviken och Finska viken, Ices-delområden 27 och 29–32, P. solemdali).

Art- och beståndsbeskrivning

Bälthavet och Öresund

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices har ingen rådgivning för europeisk skrubbskädda i Bälthavet och Öresund (Ices-delområden 22–23) för 2023.
Ices har inte uppmanats att ge fångstråd för detta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var 2019 på maximalt 4 030 ton.

SLU Aqua
Ices ger vanligen fångstråd för beståndet, men har inte uppmanats att göra det av några medlemsländer under åren 2020–2023 och kommer inte att tillhandahålla fångstrådgivning 2024 såvida det inte begärs. SLU Aqua har inte haft möjlighet att ge råd för 2023, utan hänvisar till Ices försiktighetsansats vid avsaknad av beståndsanalys.

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i Bälthavet och Öresund (Ices-delområden 22–23)

Den dominerande arten av europeisk skrubbskädda i detta område är skrubbskädda (P. flesus).

Bestånd

Europeisk skrubbskädda fångas i huvudsak av Danmark och Tyskland i Bälthavet (Ices-delområde 22) och av Danmark och Sverige i Öresund (Ices-delområde 23), som bifångst i torskfiske samt i riktat fiske huvudsakligen med nät eller bottentrål¹¹,¹²(figur 1). De totala landningarna i Bälthavet och Öresund 2021 var 526 ton, vilket är den lägsta landningen som registrerats sedan 1973 (figur 2). Under 2021 landade svenskt yrkesfiske, nästan uteslutande med nät, under ett ton europeisk skrubbskädda i Bälthavet och 14 ton europeisk skrubbskädda i Öresund¹¹,¹². Historiskt sett har utkast (fisk kastad överbord) av europeisk skrubbskädda varit hög, mellan 20 och 50 procent av den totala fångsten i trålfisket och 10–20 procent av den totala fångsten med passiva redskap. Utkastet varierar mellan kvartal och mellan år, beroende på vilket marknadspris som råder för europeisk skrubbskädda, men också beroende på hur stor kvot fartygen har kvar av den huvudsakliga målarten (torsk). Under 2021 uppskattades utkastet till 7 procent (38 ton) av den totala fångsten av europeisk skrubbskädda i Öresund och Bälthavet, vilket är det lägsta utkastet som har registrerats¹¹. Omfattningen av fritidsfisket på europeisk skrubbskädda är okänd.

Yrkes- och fritidsfiske

Europeisk skrubbskädda fångas i provfisketrålningar (”Baltic International Trawl Survey”, Bits) i Östersjön. Data från Bits-trålningarna under kvartal ett och fyra används för att ta fram ett biomassaindex som ligger till grund för uppskattningen av beståndsstorleken. Detta index utgår från antal kg fångad europeisk skrubbskädda över 20 cm (fisk som antas vara lekmogen och fångas representativt av redskapet) per timme. I Öresund och Bälthavet biomassaindexet ökade fyrfaldigt mellan år 2009–2016 men idag är väl ungefär densamma som för ett decennium sedan. Medelvärdet av de två senaste årens biomassaindex (2020–2021) är 21 procent lägre än biomassaindexet för perioden 2016–2018¹¹. En modell som karakteriserar lekhabitat och förekomst av europeisk skrubbskädda i Östersjön visar att lekhabitatet för skrubbskädda (P. flesus) med ägg i den fria vattenmassan har minskat avsevärt i centrala Östersjön de senaste tjugo åren vilket delvis kan förklara minskningen i biomassa seden 2016¹³.

Miljöanalys och forskning

Även om biomassaindikatorn visar en minskning av biomassan seden 2016 (figur 3), visar de längdbaserade indikatorerna, som används av Ices, att beståndet är i gott skick¹¹. Den längdbaserade indikatorn Ices använder som proxy för FMSY visar att fisketrycket på beståndet för närvarande ligger under FMSY¹¹.

Beståndsstatus och -struktur

Det finns inga gemensamma bestämmelser för fångstmängd inom EU för europeisk skrubbskädda i Bälthavet och Öresund (Ices-delområden 22–23).

Fångstmängd beslutad av EU

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
Ices ger vanligen fångstråd för beståndet, men har inte uppmanats att göra det av några medlemsländer under åren 2020–2023 och kommer inte att tillhandahålla fångstrådgivning 2024 såvida det inte begärs. SLU Aqua har inte haft möjlighet att ge råd för 2023, utan hänvisar till Ices försiktighetsansats vid avsaknad av beståndsanalys.

Den dominerande arten av europeisk skrubbskädda i detta område är skrubbskädda (P. flesus).
Även om biomassaindikatorn visar en minskning av biomassan seden 2016 (figur 3), visar de längdbaserade indikatorerna, som används av Ices, att beståndet är i gott skick¹¹. Den längdbaserade indikatorn Ices använder som proxy för FMSY visar att fisketrycket på beståndet för närvarande ligger under FMSY¹¹.

Lägg in figurer i högra kolumnen

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices har ingen rådgivning för europeisk skrubbskädda i södra Östersjön (Ices-delområden 24– 25) för 2023.
Ices har inte uppmanats att ge fångstråd för detta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var 2019 på maximalt 41 628 ton.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
Ices ger vanligen fångstråd för beståndet, men har inte uppmanats att göra det av några medlemsländer under åren 2020–2023. SLU Aqua har inte haft möjlighet att ge råd för 2023, utan hänvisar till Ices försiktighetsansats vid avsaknad av beståndsanalys.

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i södra Östersjön (Ices-delområden 24–25)

Södra Östersjön (Ices-delområden 24–25)

De största landningarna av europeisk skrubbskädda i Östersjön tas i södra Östersjön (Ices-delområden 24–25) där landningarna av europeisk skrubbskädda preliminärt uppgick till 7 910 ton under 2021 (figur 4)¹⁴. Fisket efter europeisk skrubbskädda i södra Östersjön domineras av aktiva redskap (trål) vilka stod för 79 procent av de totala landningarna 2021. Svenska landningar i södra Östersjön 2021 var 103 ton, där huvuddelen av fångsterna var från Hanöbukten och Bornholmbassängen (Ices-delområde 25, 99 ton)¹⁴. De största fiskenationerna i södra Östersjön är Polen, Tyskland och Danmark. Utkasten i södra Östersjön har varierat genom åren och beräknades vara 377 ton under 2021 jämfört med 992 ton under 2020 och 2 842 ton under 2019. Den stora minskningen av utkastrapportering under 2020 och 2021 tros ha orsakats av COVID-19-relaterade restriktioner, vilka hindrade observatörer från att gå ombord fiskefartyg för att registrera utkast¹¹.

Europeisk skrubbskädda fångas i provfisketrålningar (”Baltic International Trawl Survey”, Bits) i Östersjön. Data från Bits under kvartal ett och fyra används för att ta fram ett biomassaindex som ligger till grund för uppskattningen av beståndsstorleken11. Detta index utgår från antal kg fångad europeisk skrubbskädda över 20 cm (fisk som antas vara lekmogen och fångas representativt av redskapet) per timme. I södra Östersjön ökade biomassaindex fram till 2016 för att sedan minska under 2017–201814. Indexet ökade dock marginellt igen 2019 och 2020 och gick ner igen 2021 (figur 5)14. En rekonstruktion av historiska fångster visar att beståndet av europeisk skrubbskädda i södra Östersjön (Ices-delområde 24–25) var betydligt talrikare i slutet av 1980-talet jämfört med i dag15. Studien visade också att medellängden i beståndet har minskat betydligt sedan slutet av 1970-talet.

Andelarna av utsjölekande skrubbskädda (P. flesus) och kustlekande östersjöskrubbskädda (P. solemdali) i detta förvaltningsområde uppskattades till 85 procent respektive 15 procent¹¹. För närvarande är det inte möjligt att separera den exakta andelen av varje art i beståndsbedömningen eller den totala fångsten men beståndsstatusen är troligtvis mest representativ för P. flesus¹⁴.
De två arterna av europeisk skrubbskädda är inte separerade i denna beståndanalys men större delen av den europeiska skrubbskäddan i södra Östersjön består av skrubbskädda (P. flesus) och analysen är sannolikt mest tillförlitlig för denna art. Beståndsstatus och struktur för den mindre vanliga Östersjöskrubbskäddan i detta område är osäker. En längdbaserad indikator användes som proxy för FMSY och Ices bedömer att fisketrycket på beståndet för närvarande ligger under FMSY¹⁴, vilket betyder att fisket sker på en långsiktigt hållbar nivå.

Södra Östersjön (Arkonabassängen samt Hanöbukten och Bornholmbassängen)

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices har ingen rådgivning för europeisk skrubbskädda i östra östersjön (Ices-delområden 26 och 28) för 2023.
Ices har inte uppmanats att ge fångstråden för detta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var 2019 på maximalt 1 617 ton.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
Ices ger vanligen fångtråd för beståndet, men har inte uppmanats att göra det av några medlemsländer under åren 2020–2023. SLU Aqua har inte haft möjlighet att ge råd för 2023, utan hänvisar till Ices försiktighetsansats vid avsaknad av beståndsanalys.

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i östra östersjön (Ices-delområden 26 och 28)

Östra Östersjön (Ices-delområden 26 och 28)

Den totala landningen i östra Östersjön (Ices-delområden 26 och 28) var 1 911 ton under 2021, den lägsta landningen sedan 1996 (figur 6)16. Ryssland (1 245 ton) och Lettland (369 ton) står för de största landningarna i området. Svenska landningar uppgick 2021 till 12 ton. I östra Östersjön tas den huvudsakliga delen av fångsterna av trålfisket (83 procent) där europeisk skrubbskädda vanligtvis inte är målarten11. Ingen totalt utkast estimat för 2021 finns tillgänglig. Utkastet (fisk kastad överbord) av europeisk skrubbskädda i Ryssland och Estland är förbjudet och därför uppskattas utkastet till noll i dessa länder. Sammanlagt har detta resulterat i en kraftig nedgång i de totala uppskattade utkasten under de senaste åren (figur 6)11. Osäkerheten kring uppskattningarna av utkastets omfattning skapar problem vid bedömningen av beståndsstatusen för denna art. Omfattningen av fritidsfisket är osäker, men enligt nationella enkätundersökningar utförda av Havs- och vattenmyndigheten och Statistiska centralbyrån togs 2021 drygt 62 ton plattfisk i svenskt fritidsfiske i mellersta Östersjön. Fångsten skedde framför allt med nät. Då skrubbskäddor är de talrikaste plattfiskarna i dessa områden kan det antas att det mesta av fritidsfiskefångsten utgjordes av europeisk skrubbskädda.

Europeisk skrubbskädda fångas i provfisketrålningar (”Baltic International Trawl Survey”, Bits) i Östersjön. Data från Bits under kvartal fyra används för att ta fram ett biomassaindex som ligger till grund för uppskattningen av beståndsstorleken. Detta index utgår från antal kg fångad europeisk skrubbskädda över 20 cm (fisk som antas vara lekmogen och fångas representativt av redskapet) per timme. Biomassindexet minskade mellan 2001 och 2014, och har sedan dess legat på en relativt stabil nivå (figur 7). Rekonstruering av historiska fångster per ansträngning (FpA) visar att beståndet av europeisk skrubbskädda i sydöstra Östersjön (Ices-delområde 26) var ungefär av samma storlek i slutet av 1980-talet som idag15. I östra Gotlandshavet och Rigabukten (Ices-delområde 28) har beståndet varierat avsevärt över tid vilket kan relateras till variation i tillgängligt lekhabitat13. En nyligen publicerad studie har visat att längd vid ålder för europeisk skrubbskädda skiljer sig åt mellan och inom södra och östra Östersjön. Individer i Ices-delområde 28 växte långsammare och var mindre vid en given ålder jämfört med individer i Ices-delområde 265. Individer i Ices-delområden 25 och 26 visade likartad tillväxt och storlek vid en given ålder⁵. Maximal längd av europeisk skrubbskädda har minskat över tid i Ices-delområde 28 vilket kan vara en effekt av att andelen av den mer småväxta Östersjöskrubbskäddan med bottenfällda ägg har ökat15.

Andelarna av utsjölekande skrubbskädda (P. flesus) och kustlekande Östersjöskrubbskädda (P. solemdali) i detta förvaltningsområde uppskattades till 45 procent respektive 55 procent16. För närvarande är det inte möjligt att separera andelen av de två arterna, varken i beståndsbedömningen eller i den totala fångsten. Biomassaindex beräknades från tråldata när de två arterna delar trålområdet. Då båda arterna antas ha liknande parametrar genom deras livshistoria, anses rådet vara representativt för båda¹¹.
Även om biomassaindikatorn visar en minskning av biomassan (figur 7), visar de längdbaserade indikatorerna, som används av Ices, att beståndet är i gott skick. Den längdbaserade indikatorn Ices använder som proxy för FMSY visar att fisketrycket på beståndet för närvarande ligger under FMSY vilket betyder att beståndet fiskas på en långsiktigt hållbar nivå11. En längdbaserad indikator användes som proxy för FMSY, eftersom inga referenspunkter för beståndets storlek har fastställts16. I östra Östersjöns bestånd förekommer både utsjölekande skrubbskädda (P. flesus) och kustlekande Östersjöskrubbskädda. Tidigare har man antagit att beståndet i östra Östersjön domineras av utsjölekande skrubbskädda17 men nyligen har det visat sig att det endast gäller Ices-delområde 26. I Ices-delområde 28 dominerar den kustlekande Östersjöskrubbskäddan2. Eftersom både de utsjölekande och kustlekande arterna av europeisk skrubbskädda förekommer i svenska vatten öster om Gotland råder det en osäkerhet kring vilken lektyp svenskt yrkesfiske fångar i detta område. Det går därför inte att avgöra om den fiskade populationen i svenska vatten följer beståndsutvecklingen hos utsjölekande skrubbskädda i östra Gotlandshavet och Rigabukten eller den ökande beståndsutvecklingen för kustlekande Östersjöskrubbskädda i norra Egentliga Östersjön och norra Östersjön (se avsnitt nedan om beståndet i norra Östersjön).

Östra östersjön (Ices-delområden 26 och 28)

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices har ingen rådgivning för europeisk skrubbskädda i norra Östersjön (Ices-delområden 27 och 29–32) för 2023.
Ices har inte uppmanats att ge fångstråd för detta bestånd. Det senaste fångstrådet som gavs var år 2019 på maximalt 395 ton.

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i norra Östersjön (Ices-delområden 27 och 29–32)

Norra Östersjön (Icesdelområden 27 och 29–32)

Europeisk skrubbskädda fångas till största delen med passiva redskap (över 99 procent), i huvudsak med nät. Totala landningarna 2021 uppgick till 124 ton18. Landningarna har legat runt 200 ton sedan omkring 2010, men var över 1 000 ton under 1980-talet (figur 8). Estland är den nation som har de högsta landningarna, med mer än 80 procent av totalen11. Sveriges landningar av europeisk skrubbskädda var 15 ton under 202118. Europeisk skrubbskädda fångas både som bifångst och i riktat nätfiske efter bottenlevande arter. Utkast (fisk kastad överbord) sker förmodligen även i norra Östersjön, men omfattningen är okänd¹¹. I norra Östersjön uppskattas det svenska fritidsfiskets uttag av europeisk skrubbskädda vara tre gånger större än det svenska yrkesfiskets landningar i detta område19.

I norra Östersjön saknas heltäckande data från provfisketrålningar. I stället beräknas ett sammanslaget biomassaindex med data från nätprovfisken som utförs under september–oktober i Sverige och Estland. Biomassaindexet har visat en fallande trend de senaste åren och ligger på historiskt låg nivå (figur 9). För perioden 2000–2017 syns ingen stark trend i biomassaindexet (figur 9), med undantag för 2015 som var extremt högt (sannolikt på grund av opålitliga data). Sedan 1980-talet har däremot fångst per ansträngning av europeisk skrubbskädda minskat i Kvädöfjärden (1989–2014)20,21. I norra Östersjön har storleken av skrubbskäddor minskat i provfisket. I Kvädöfjärden har medellängden minskat från 22 cm i början av 1990-talet till 20 cm under de senaste åren21. Även i Muskö har medellängden minskat, från 23 till 18 cm under samma tidsperiod. Vid Muskö ser minskningen ut att bero på en brist på stora individer eftersom fångst per ansträngning av stor europeisk skrubbskädda (större än 30 cm) har minskat sedan 199221. Fångsterna av stor europeisk skrubbskädda låg på en högre nivå 1992–1993, men sedan 1994 har de legat på en jämn låg nivå22. I Kvädöfjärden däremot har ingen förändring över tid skett för fångsten av stor europeisk skrubbskädda21. I båda områdena har dock minskningen av medellängd avstannat och ingen trend kan ses för de senaste tio åren. Åldersprover från provfisken i det fiskefria området runt Gotska sandön 2006–2009 visade att medelåldern var cirka 8 år och att den totala dödligheten var relativt låg23, troligtvis på grund av det låga fisketrycket. Även prover från ett artinriktat provfiske öster om Gotland 2012–2013 tyder på en låg dödlighet som ligger i nivå med naturlig dödlighet. Fisketrycket i detta område ser därför ut att vara mycket lågt24. Medelåldern hos de provtagna individerna från Gotland, som utgjordes av både kustlekande Östersjöskrubbskädda och utsjölekande skrubbskädda, var hög (cirka 9 år) och åldersfördelningen liknar den som observerades i det fiskefria området vid Gotska sandön. Data från provfisken vid Muskö visar däremot på en låg medelålder (cirka tre till fyra år) och en brist på äldre individer för åren 2007–201422. I detta område verkar dödligheten därför vara hög. Det finns dock inget riktat fiske efter europeisk skrubbskädda runt Muskö22 så den höga dödligheten har troligtvis en annan orsak än högt fisketryck.

Beståndet i norra Östersjön består huvudsakligen av kustlekande Östersjöskrubbskädda (P. solemdali), även om det är troligt att det finns inslag av skrubbskädda (P. flesus), men det exakta förhållandet varierar mellan år. Historiskt sett har fångsterna i Finska viken (Ices-delområde 32) dominerats av skrubbskädda (tidigt 1980-tal) men försvann nästan under 1993 för att sedan utgöra cirka tio procent av fångsterna i Ices-delområde 32 under resterande tidsperiod1,11. I början av 1980-talet togs över 50 procent av fångsterna i Ices-delområde 32, men för närvarande är mer än 60 procent av fångsterna från Ices-delområde 29 men andelen av de två arterna i Ices-delområde 29 är inte tillräckligt kvantifierad. Baserat på tillgänglig data är det troligt att skrubbskädda utgör mindre än 20 procent av beståndet i Ices-delområde 2911. Totalt sett anses Östersjöskrubbskädda utgöra den största andelen av skrubbskäddorna i Ices-delområden 27 och 29–32. Även om biomassaindexet har visat en fallande trend de senaste åren bedömer Ices att fisketrycket på beståndet ligger under FMSY (Figur 9)18, vilket betyder att fisket sker på en långsiktigt hållbar nivå. En längdbaserad indikator användes som proxy för FMSY. Även om biomassaindex och indikatorer antyder att beståndet är i bra status, finns det oroväckande data från Finland9 som visar på en drastisk minskning av bestånden runt Finland när data från 2000-talet jämförs med data från 1980-talet. För en säkrare bedömning av beståndet behövs uppskattningar av mängden europeisk skrubbskädda som kastas överbord och data från fritidsfisket.

Norra Östersjön (Ices-delområden 27 och 29–32)

Nissling, A., Widbom, B., Florin, A-B., Gydemo, R., 2014. Utveckling av ett hållbart gotländskt flundrefiske – resursnyttjande och förvaltning, Elektronisk resurs, Hämtad 2016-03-30 från: <a href="http://files.webb.uu.se/uploader/1452/Rapport-2014-ha--llbart-flundrefiske.pdf">http://files.webb.uu.se/uploader/1452/Rapport-2014-ha&#8211;llbart-flundrefiske.pdf</a>
Forskningsprojektet BONUS-Inspire, http:/ <a href="http://www.bonus-inspire.org">www.bonus-inspire.org</a>

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices fångstråd för europeisk skrubbskädda i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är 1 650 ton årligen för 2022 och 2023, och baseras på försiktighetsansatsen. För 2021 gav Ices inga råd. Om andelen utkast (fisk kastad överbord) inte ändras från genomsnittet för åren 2018–2020, innebär detta landningar på högst 1 171 ton årligen under 2022 och 2023.

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
SLU Aquas råd för 2022 och 2023 följer Ices rådgivning.

Biologiskt råd för skrubbskädda i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Totala landningar i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt uppgick preliminärt till 1 730 ton under 2021 jämfört med 1 767 ton år 2020 (figur 10)25. Landningarna har legat under 2 310 ton sedan 2012, men från slutet av 1990-talet till 2011 var landningarna över 3 000 ton varje år (figur 10). Nederländerna, Danmark och Belgien landar mest europeisk skrubbskädda²⁶. Sverige har en marginell andel av det totala fisket på europeisk skrubbskädda och landningarna uppgick till drygt 2 ton 2020²⁵. I Skagerrak och Kattegatt fångas europeisk skrubbskädda främst som bifångst i trålfisket efter de kommersiellt mer värdefulla arterna tunga och rödspätta. Europeisk skrubbskädda har ett försumbart kommersiellt värde i detta område. Landningarna är störst i Kattegatt och görs främst under första och andra kvartalet. Detta är främst en följd av ett kraftigt minskat trålfiske och därmed färre skrubbskäddor som fångats som oönskad fångst. En stor andel fångad europeisk skrubbskädda kastas överbord när kvaliteten och/eller priserna är för låga. Omfattningen av utkast (fisk kastad överbord) i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt uppskattas till cirka 29 procent av den totala fångsten av europeisk skrubbskädda under 2021 (figur 10)25. Omfattningen av fritidsfisket är okänt.

I Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt fångas europeisk skrubbskädda i provfisketrålningar (”North Sea International Bottom Trawl Survey”, NS-IBTS). Data från dessa provfisketrålningar används för att ta fram ett biomassaindex som ligger till grund för uppskattningen av beståndsstorleken11. Detta index utgår från antal kg fångad europeisk skrubbskädda över 20 cm (fisk som antas vara lekmogen och fångas representativt av redskapet) per timme. Biomassindex visade de högsta topparna mellan 1985–1995 och mindre toppar 2008 och 2015 (figur 11). Indexet visar en minskande trend för biomassa från 2015 (figur 11)25.

Beståndet av europeisk skrubbskädda i detta område består endast av utsjölekande skrubbskädda (P. flesus).
Ices bedömer europeisk skrubbskädda i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett gemensamt bestånd eftersom det inte finns någon information om beståndstillhörighet11. Det kan dock vara så att arten är uppdelad i flera subpopulationer i området. En längdbaserad indikator användes som proxy för FMSY och även om biomassindex är på en relativt låg nivå under de senaste åren, är fisketrycket på beståndet lägre än FMSY25. Fisket anses således ske på en långsiktigt hållbar nivå.

SLU Aqua
SLU Aquas råd för 2022 och 2023 följer Ices rådgivning.

Beståndet av europeisk skrubbskädda i detta område består endast av utsjölekande skrubbskädda (P. flesus).

Ices bedömer europeisk skrubbskädda i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt som ett gemensamt bestånd eftersom det inte finns någon information om beståndstillhörighet11. Det kan dock vara så att arten är uppdelad i flera subpopulationer i området. En längdbaserad indikator användes som proxy för FMSY och även om biomassindex är på en relativt låg nivå under de senaste åren, är fisketrycket på beståndet lägre än FMSY25. Fisket anses således ske på en långsiktigt hållbar nivå.

Det finns inga gemensamma bestämmelser för fångstmängd inom EU för europeisk skrubbskädda i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt.

Läs mer

<ol>
<li>Momigliano P, Jokinen H, Calboli F, Aro E, Merilä J. Cryptic temporal changes in stock composition explain the decline of a flounder (Platichthys spp.) assemblage. Evol Appl; 2019. 12. Hämtad från: https://doi.org/10.1111/eva.12738.</li>
<li>Henri Jokinen, Paolo Momigliano, Juha Merilä (2019). From ecology to genetics and back: the tale of two flounder species in the Baltic Sea. ICES Journal of Marine Science; 2019;76 (7). Hämtad från: https://doi.org/10.1093/icesjms/fsz151.</li>
<li>Momigliano P. mf. Extraordinarily rapid speciation in a marine fish. Proceedings of the National Academy of Sciences; 2017;114 (23).</li>
<li>Momigliano P, Denys GPJ, Jokinen H, Merilä J. Platichthys solemdali sp. nov. (Actinopterygii, Pleuronectiformes): A new flounder species from the Baltic Sea. Frontiers in Marine Science; 2018.</li>
<li>Erlandsson J, Östman Ö, Florin AB, Pekcan-Hekim Z. Spatial structure of body size of European flounder (Platichthys flesus L.) in the Baltic Sea. Fisheries Research; 2017. 189 (Supplement C).</li>
<li>Nissling A, Dahlman G. Fecundity of flounder, Pleuronectes flesus, in the Baltic Sea — Reproductive strategies in two sympatric populations. Journal of SeaResearch; 2010;64 (3).</li>
<li>Hemmer-Hansen J, Nielsen EE, Grønkjaer P, Loeschcke V. Evolutionary mechanisms shaping the genetic population structure of marine fishes; lessons from the European flounder (Platichtys flesus L.). Molecular ecology; 2007;16 (15).</li>
<li>Florin AB, Höglund J. Population structure offlounder (Platichthys flesus) in the Baltic Sea: differences among demersal and pelagic spawners. Heredity; 2008;101.</li>
<li>Hokinen H, Wennhage H, Lappalainen A, Ådjers K, Rask M, Norkko A. Decline of flounder (Platichtys flesus (L.)) at the margin of the species’ distribution range. Journal of Sea Research; 2015;105.</li>
<li>Essential fish habitats in the Baltic Sea: Code 2-5. Helsingfors: Pan Baltic Scope Project; 2019. FISHPRO III; 1-2019.</li>
<li>Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:44. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.19793014Ices.</li>
<li>Flounder (Platichtys flesus) in subdivisions 22 and 23 (Belt Seas and the Sound). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.19447907">https://doi.org/10.17895/ices.advice.19447907</a>.</li>
<li>Orio A, Bergström U, Casini M, Erlandsson M, Eschbaum R, Hüssy K, et al. Characterizing and predicting the distribution of Baltic Sea flounder (Platichtys flesus) during the spawning season. Journal of Sea Research; 2017;126 (Supplement C).</li>
<li>Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 24 and 25 (west of Bornholm and southwestern central Baltic). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Advice, bzq.27.2425. Hämtad från: https://doi.org/10.17895/ices.advice.19928810</li>
<li>Orio A, Florin AB, Bergström U, Šics I, Baranova T, Casini M. Modelling indices of abundance and size-based indicators of cod and flounder stocks in the Baltic Sea using newly standardized trawl survey data. ICES Journal of Marine Science; 2017;74(5).</li>
<li>Flounder (Platichthys spp.) in subdivisions 26 and 28 (east of Gotland and Gulf of Gdansk). In Report of the ICES Advisory Committee, 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Advice, bzq.27.2628. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.19928909">https://doi.org/10.17895/ices.advice.19928909</a></li>
<li>Report of the Benchmark Workshop on Baltic Flatfish Stocks (WKBALFLAT). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2014.</li>
<li>Baltic flounder (Platichthys solemdali) in subdivisions 27 and 29–32 (northern central and northern Baltic Sea). In Report of the ICES Advisory Committee, 2021. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2021. ICES Advice, bwp.27.2729-32. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.19928777">https://doi.org/10.17895/ices.advice.19928777</a></li>
<li>Baltic Fisheries Assessment Working Group (WGBFAS). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2019. ICES Scientific Reports; 1:20. Hämtad från: <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.5256">http://doi.org/10.17895/ices.pub.5256</a></li>
<li>Olsson J. Faktablad Förekomst av nyckelart av fisk i kustvatten, in Havsmiljödirektivets inledande bedömning. 2017.Ericson Y, Olsson, J. Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk. Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1988-2014. Öregrund: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2015. Faktablad; 2015:1.</li>
<li>Mustamäki N, Pettersson M. Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk. Muskö (Egentliga Österjön) 1992-2017. Öregrund: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser; 2018. Faktablad ; 2018:1.</li>
<li>Florin AB, Bergström U, Ustups D, Lundström K, Nissling A, Jonsson P. Uppföljning av fredningsområdet vid Gotska Sandön 2006 –2010. Göteborg: Fiskeriverket; 2011. Finfo; 2011:8.</li>
<li>Nissling A, Widbom B, Florin AB, Gydemo R. Utveckling av ett hållbart gotländskt flundrefiske – resursnyttjande och förvaltning [Internet]. 2014 [citerad 2016-10-04]. Hämtad från: http://husbehovsfiskarna. se/hbf/wp content/uploads/2014/03/FOGFLUNDRARAPPORT. pdf.</li>
<li>Flounder (Platichthys flesus) in Subarea 4 and Division 3.a (North Sea, Skagerrak and Kattegat). In Report of the ICES Advisory Committee, 2021. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2021. ICES Advice. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.7753">https://doi.org/10.17895/ices.advice.7753</a>.</li>
<li>Ices. Working Group on the Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:43. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285</li>
</ol>

Referenser

skrubbska%cc%88dda

Skrubbskädda

Biologisk beståndsbedömning av europeisk skrubbskädda i Sverige.

2022

Art- och beståndsbeskrivning

Bälthavet och Öresund

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i Bälthavet och Öresund (Ices-delområden 22–23)

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Södra Östersjön (Arkonabassängen samt Hanöbukten och Bornholmbassängen)

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i södra Östersjön (Ices-delområden 24–25)

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Östra östersjön (Ices-delområden 26 och 28)

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i östra östersjön (Ices-delområden 26 och 28)

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Norra Östersjön (Ices-delområden 27 och 29–32)

Biologiskt råd för europeisk skrubbskädda i norra Östersjön (Ices-delområden 27 och 29–32)

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Biologiskt råd för skrubbskädda i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Yrkes- och fritidsfiske

Miljöanalys och forskning

Beståndsstatus och -struktur

Läs mer

Referenser

Kontakt

Lachlan Fetterplace; Kustlaboratoriet