Francesca Vitale, francesca.vitale@slu.se

Havsfiskelaboratoriet

<div id="attachment_1616" style="width: 954px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-1616" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-1616" src="https://api-fiskelabbet-test.slu.se/wp-content/uploads/2023/01/ostron-2022-figur-2.png" alt="stapeldiagram med landningar över tid" width="944" height="944" srcset="https://api.fiskbarometern.se/wp-content/uploads/2023/01/ostron-2022-figur-2.png 944w, https://api.fiskbarometern.se/wp-content/uploads/2023/01/ostron-2022-figur-2-300x300.png 300w, https://api.fiskbarometern.se/wp-content/uploads/2023/01/ostron-2022-figur-2-150x150.png 150w, https://api.fiskbarometern.se/wp-content/uploads/2023/01/ostron-2022-figur-2-768x768.png 768w" sizes="(max-width: 944px) 100vw, 944px" />Figur 2. Svenska fångster av europeiskt ostron (ton) åren 1859–2021. Fram till 1895 är uppgifterna sporadiska. Data är sammanställda från rapporter, Statistiska centralbyrån och loggboksdata. I figuren ligger olika händelser inlagda som påverkat fångsterna av ostron över tid.</div>

Internationella havsforskningsrådet (Ices)
Ices fångstråd för bergskädda i östra Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för 2023 är 2 960 ton. För 2022 var rådet 3 081 ton. Jämfört med 2022 innebär rådet en minskning med 3,92 procent av de rekommenderade fångstmängderna. Rådet baseras på principen om maximal hållbar avkastning (MSY).
Den gemensamma totala tillåtna fångstmängden (TAC) för bergskädda och rödtunga i Nordsjön förhindrar effektiv kontroll av exploateringshastigheterna för de enskilda arterna vilket kan innebära att något av bestånden överexploateras. Ices rekommenderar därför att rödtunga ska hanteras av en enskild TAC som täcker beståndens fördelningsområden (det vill säga Ices-fångstområde 3.a, områden 4 och 7.d).

Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)
SLU Aquas råd för 2023 följer Ices rådgivning.

Östra Engelska kanalen, Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

Nordsjön, Skagerrak, Kattegatt och östra Engelska kanalen

Bergskädda fiskas främst med bottentrål (62 procent 2021), oftast som värdefull bifångst i andra fisken. Andelen utkast (fisk kastad överbord) av bergskädda uppskattades av Internationella havsforskningsrådets (Ices) arbetsgrupp för bedömning av bottenlevande bestånd i Nordsjön och Skagerrak (figur 1) till i genomsnitt cirka 15,9 procent under de senaste tre åren (2019–2021)1. År 2021 landades totalt 2 121 ton bergskädda och 497 ton kastades överbord (utkast) <button datafigid="bergskadda-2022-figur-2" class="figReferenceButton"> (figur 2) </button>. Av dessa 2 121 ton landades 1 774 ton i Nordsjön, 256 ton i Skagerrak och Kattegatt och 90 ton i östra Engelska kanalen. Den totala landningen i Kattegatt och Skagerrak har sedan slutet av 1970-talet varit 600–900 ton (med undantag för 1993 när 1 156 ton landades) men har under de senaste åren minskat till cirka 300 ton. I Skagerrak och Kattegatt svarade Danmark för drygt 88 procent, Nederländerna 10 procent, Sverige för 1,2 procent, Tyskland för mindre 0,8 procent och andra ospecificerade länder för 0,4 procent av landningen under 20211,2 <button datafigid="bergskadda-2022-figur-3" class="figReferenceButton"> (figur 3) </button>. Omfattningen av fritidsfiske på bergskädda är okänt.

Lägg in figurer i högra kolumnen

Yrkes- och fritidsfiske

Ingen riktad forskning eller miljöövervakning av bergskäddan sker i Sverige och arten fångas sparsamt i provfisken. Ices klassar beståndet som tillhörande kategorin ”bestånd med begränsad tillgänglig information” och en gängse analytisk beståndsuppskattning har därför inte kunnat utföras1. År 2022 har Ices ändrat sina rådgivningsmetoder för bedömningar av databegränsade bestånd som ligger inom Ices MSY-ramverk3. 
En längdbaserad indikator3 (LBI) användes som proxy för den fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY). Indikatorn (Lmean/LF = M) från LBI metoden, används för utvärdering av exploateringsstatus. Exploateringsstatusen är under FMSY-proxy när indikatorkvotvärdet är högre än 1. Analysen visar att fiskedödligheten är lägre än sannolika värden för MSY-referenspunkter <button datafigid="bergskadda-2022-figur-4" class="figReferenceButton"> (figur 4) </button>2. Det relativa indexet för biomassan bygger på underlag från den vetenskapliga trålundersökningen (”International Bottom Trawl Survey”, IBTS) i västerhavet och Nordsjön, under det första kvartalet och för åldersklass 2-5. Biomassan ökade mellan 2009 till 2012 och var sedan stabil fram till 2016. Mellan 2016 och 2018 sjönk biomassanmen under senare år syns åter en uppgång <button datafigid="bergskadda-2022-figur-5" class="figReferenceButton"> (figur 5) </button>2. Indexet för biomassan ligger över det empiriska tröskelvärde som representerar en gräns för biomassa under vilken beståndets tillstånd skulle försämras till en oönskad nivå (Itrigger).

Miljöanalys och forskning

Kunskap saknas om bergskäddans populationsstruktur. Det antas (på grundval av bristande bevis) att förvaltningsområdet (Ices-område 4 och Ices-fångstområden 3a och 7d) omfattar ett bestånd och att det inte finns någon migration till eller från detta område. Ices bedömer att fisketrycket på beståndet ligger under det referensvärde för fiskeridödlighet som ger ett hållbart fiske över tid (FMSY proxy) och indexet för beståndets storlek ligger över MSY Btrigger proxy2.

Beståndsstatus och -struktur

När den europeiska kommissionen publicerat fångstmängderna (TAC) kan man hitta dem på deras hemsida, <a href="https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en">https://oceans-and-fisheries.ec.europa.eu/fisheries/rules/fishing-quotas_en</a> samt på Havs- och vattenmyndighetens hemsida, <a href="https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html">https://www.havochvatten.se/fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp.html</a>. Underlaget för beslut, lagstiftning och TAC-förordningar från EU-rätten finns att hitta på Europeiska unionens publikationsbyrås webbportal, EUR-lex, <a href="https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv">https://eur-lex.europa.eu/homepage.html?locale=sv</a>.

Fångstmängd beslutad av EU

Hinz, H., Bergmann, M., Shucksmith, R., Kaiser, M. J., Rogers, S. I. 2006. Habitat association of plaice, sole, and lemon sole in the English Channel. Ices Journal of Marine Science 63: 912–927.

Läs mer

<ol>
<li>Report of the Working Group on Assessment of Demersal Stocks in the North Sea and Skagerrak (WGNSSK) 2022. Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. ICES Scientific Reports; 4:43. 1321 pp. Hämtad från: <a href="http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285" target="_blank" rel="noopener">http://doi.org/10.17895/ices.pub.19786285</a></li>
<li>ICES Advice on fishing opportunities, catch, and effort Greater North Sea Ecoregion, Lemon sole (Microstomus kitt) in Subarea 4 and divisions 3.a and 7.d (North Sea, Skagerrak and Kattegat, eastern English Channel). Köpenhamn: Internationella Havsforskningsrådet; 2022. Hämtad från: <a href="https://doi.org/10.17895/ices.advice.19448039.v1">https://doi.org/10.17895/ices.advice.19448039.v1</a>.</li>
<li>Ices, 2020. Tenth Workshop on the Development of Quantitative Assessment Methodologies based on LIFE-history traits, exploitation characteristics, and other relevant parameters for data-limited stocks (WKLIFE X). ICES Scientific Reports. 2:98. 72 pp. Hämtad från: http://doi.org/10.17895/ices.pub.5985</li>
</ol>

Karta över hav och sjöar

Karta över Ices-områden

2022

Bestånds- och populationsstruktur

Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt

2022

Havsfiskelaboratoriet